Svår njursjukdom kan bromsas
Eftersom diabetisk njursjukdom är så svår att bromsa tvingas många patienter till dialys eller njurtransplantation. Men genom en ny behandlingsmetod, som än så länge endast har testats på möss, har forskare vid Karolinska Institutet lyckats förhindra att njurfunktionen vid diabetes försämras. Forskarna tror att metoden kan bli en möjlig behandling också hos människor. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell Metabolism.
Diabetisk njursjukdom eller diabetisk njursvikt är den vanligaste orsaken till dialyskrävande behandling. Det tydligaste kännetecknet är att olika plasmaproteiner börjar läcka till urinen, vilket förr kallades för att man hade äggvita i urinen. Njurarna kan heller inte rena blodet tillräckligt från olika slaggprodukter, filtrationen är försämrad och produktionen av urin nedsatt. I dag finns få behandlingsalternativ som förhindrar den progressiva försämringen av njurfunktionen och de som drabbas måste ofta genomgå dialys eller njurtransplantation.
Det är sedan länge känt att personer med diabetisk njursjukdom har en ansamling av fettdroppar i njurarna, men mekanismen bakom fettansamlingen har varit okänd. Man har heller inte vetat i vilken utsträckning som fettdropparna bidrar till försämring av sjukdomen. Forskarna vid Karolinska Institutet har tidigare visat att en speciell tillväxtfaktor, vaskulär endotelial tillväxtfaktor B (VEGF-B), styr upptaget av fetter till muskler. De har kunnat se att VEGF-B reglerar förmågan hos de celler som täcker blodkärlens insida att transportera fett.
Nyutvecklad läkemedelskandidat
Genom studier på möss med diabetisk njursjukdom har forskarna i den nya studien upptäckt ett samband mellan denna speciella tillväxtfaktor i njurarna och sjukdomens svårighetsgrad. När de, med hjälp av en nyutvecklad läkemedelskandidat, blockerade den biologiska effekten av VEGF-B hos möss med diabetisk njursjukdom minskade fettansamlingen i njurarna. På så vis lyckades forskarna få speciella celler, podocyter, i njurens filtrationsapparat att åter svara på signalering med insulin och därmed förhindra att njurfunktionen försämras ytterligare.
– Vi har också kunnat se i njurbiopsier att även människor med diabetisk njursjukdom har förhöjda VEGF-B-nivåer. Det tyder på att vår behandling, där man ”fryser” sjukdomseffekten, skulle kunna fungera på människor så att de slipper bli så sjuka att de behöver dialys. Men det gäller att den läkemedelskandidat som vi har använt visar sig vara säker och inte ger upphov till oönskade och oacceptabla sidoeffekter, säger Ulf Eriksson, professor vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik.
Hjärt-Lungfondens stora pris
Forskarna vill nu utveckla sitt behandlingskoncept till andra njursjukdomar som också leder till att plasmaproteiner läcker till urinen.
Diabetisk njursvikt är även en betydelsefull riskfaktor för att utveckla allvarlig kardiovaskulär sjukdom och Ulf Eriksson tilldelades därför Hjärt-Lungfondens stora pris 2012.
– De resurser som då ställdes till mitt förfogande har haft en avgörande betydelse för att genomföra detta projekt, säger Ulf Eriksson.
Studien har finansierat av bland andra Hjärt-Lungfonden, Vetenskapsrådet, Cancerfonden och Karolinska Institutet. Annika Mehlem, Ulf Eriksson, Isolde Palombo och Annelie Falkevall har aktier i ett diabetesföretag. Andrew Nash och Pierre Scotney är anställda vid CSL Limited som delvis finansierat studien. Ulf Eriksson är konsult för samma företag.
Publikation
Reducing VEGF-B Signaling Ameliorates Renal Lipotoxicity and Protects against Diabetic Kidney Disease
Annelie Falkevall, Annika Mehlem, Isolde Palombo, Benjamin Heller Sahlgren, Lwaki Ebarasi, Liqun He, A. Jimmy Ytterberg, Hannes Olauson, Jonas Axelsson, Birgitta Sundelin, Jaakko Patrakka, Pierre Scotney, Andrew Nash och Ulf Eriksson
Cell Metabolism, publicerad online 9 februari 2017, DOI: 10.1016/j.cmet.2017.01.004
Text: Maja Lundbäck