Nyhetsarkiv

Torsdagen den 7:e december kl 14:00 – 16:00 håller Nobelpristagarna Katalin Karikó och Drew Weissman sina
Nobelföreläsningar i Erling Persson-salen.

Daphne Vassiliou vid forskargruppen Medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Studies on the acute porphyrias - with special reference to women's health" den 15 december 2023.

Huvudhandledare är Eliane Sardh.

Den 5 december 2023 nåddes milstolpen 100 000 vaccinerade mot humant papillomvirus (HPV) i Sverige.  Det är ett stort steg på vägen mot att utrota livmoderhalscancer.

Tisdagen den 28 november invigdes ett nytt laboratorium för MR-undersökningar på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge. Inköp av en ny MR-kamera, efter en donation av Erling Perssons Stiftelse, skapar helt nya möjligheter för såväl läkare som forskare inom regionen och på Karolinska Institutet.

Den som har nära släktingar som drabbats av hjärt-kärlsjukdom kan ha extra mycket att vinna på att äta mer fet fisk. Det visar en ny studie ledd av forskare från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Circulation.

En ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Cell Reports visar att tumörassocierade makrofager, som är vita blodkroppar som finns i brösttumörer, kan både hjälpa och hindra cancercellernas spridning till andra organ. Forskarna fann att makrofager som producerar ett ämne som heter VEGF-C minskar spridningen till lungorna, men ökar spridningen till lymfkörtlarna. Detta kan ha betydelse för prognosen och behandlingen av bröstcancer.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om vilka ansökningar som beviljats bidrag inom klinisk behandlingsforskning. Totalt beviljas nästan 210 miljoner kronor för åren 2023-2027 till 28 forskare. Tio av dem är forskare vid Karolinska Institutet.

En studie har visat att fördelningen av HIV-1-subtyper i Sverige har förändrats mycket sedan början av aids-epidemin. Mycket på grund av migration av redan infekterade personer till Sverige. Studien fokuserade på personer som migrerat från Ukraina, för att vården för dem ska kunna anpassas till deras behov. Resultaten ger viktig kunskap för framtida analys och behandling.

Hallå där Emelie Mälstam, doktorand vid avdelningen för arbetsterapi. Den 8 december försvarar du din avhandling "Make My Day – Exploring engaging occupations in stroke prevention and promotion of health". Vad handlar den om?

Hannes Hagström vid avdelningen för gastroenterologi och reumatologi, Institutionen för medicin, Huddinge, får priset Rising Star Award 2024, från organisationen United European Gastroenterology (UEG).

Professor Gonçalo Castelo-Branco och professor Jonas Frisén, Karolinska Institutet, beviljas bidrag av Vetenskapsrådet inom rådsprofessorprogrammet på totalt drygt 62 miljoner kronor under åren 2024-2031.

Hud mot hud-kontakt mellan förälder och barn under de första timmarna efter en mycket för tidig födsel bidrar till att utveckla barnets sociala förmågor. Det visar en ny studie publicerad i JAMA Network Open av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar också att papporna kan spela en viktigare roll än vad forskning tidigare visat.

Professor Johan Ärnlöv får 7,5 miljoner kronor i utlysningen Forskningskompetens inom primärvården 2023. Han får bidraget för sitt projekt ”Kronisk smärta och utvecklingen av hjärtkärlsjukdomar”. Grattis!

Professor Robert A. Harris har utsetts till hedersdoktor vid Iuliu Hatieganu University of Medicine and Pharmacy (UMF) i Cluj-Napoca, Rumänien. Utnämningen är ett erkännande av Bob Harris exceptionella bidrag till universitetets utveckling, särskilt i samband med European University Alliance NeurotechEU-projektet.

Om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet nu kunnat visa. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature Human Behaviour, och är en del av KINDs forskningsprojektet Babytwins Study Sweden (BATSS) där tvillingar följs från fem månader till tre års ålder.

Ätstörningar är tillstånd eller sjukdomar som försämrar en persons hälsa, funktion eller livskvalitet. Ätstörningar kännetecknas av stört ätbeteende och/eller beteenden för viktreglering som leder till stor påverkan på psykosocial funktion och/eller fysisk hälsa. Både miljöfaktorer och ett antal genvarianter med vardera liten till måttlig effekt finns med bland orsaker och upprätthållandefaktorer vid ätstörningar.

Personer i Sverige med utomeuropeisk härkomst har närmare tre gånger så mycket symtom på ätstörningar jämfört med svenskfödda personer. Men trots det har de betydligt sämre tillgång till specialistbehandling. Det visar ny forskning från Karolinska Institutet som publicerats i BJPsych Open.

KI-forskaren Goran Papenberg har beviljats ett projektbidrag från Vetenskapsrådet för sin forskning om hjärnans förmåga att producera nya nervceller och dess betydelse för långtidsminne och depression vid åldrande.

Av de 31 forskare som i år utses till Wallenberg Academy Fellows kommer fem att vara verksamma vid Karolinska Institutet. Det femåriga anslaget delas ut av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse och ger unga, lovande forskningsledare långsiktig forskningsfinansiering i Sverige.

Nu inleds en omfattande studie med 10.000 deltagare för att färdigställa ett verktyg som kan bidra till ett paradigmskifte i synen på neuropsykiatriska diagnoser.
-För att inkludering ska fungera i praktiken så behöver vi individspecifik kunskap om varje person med adhd eller autism, säger professor Sven Bölte. För att detta ska vara möjligt behöver man ett strukturerat sätt att kartlägga hur personen fungerar i sin vardag. Vi har utvecklat ett sådant verktyg som vi nu testar i en stor studie.

En stor andel av alla som börjar med adhd-medicin, särskilt unga vuxna, slutar ta den redan under det första året. Men personer som använder adhd-medicin längre och i högre doser än genomsnittet verkar ha en ökad risk att drabbas av vissa hjärt-kärlsjukdomar. Det visar två nya studier som har letts från Karolinska Institutet och publicerats i Lancet Psychiatry och JAMA Psychiatry.

Vinnova finansierar samverkansprojektet "For efficient and sustainable use of health data through the integration of the DIGITAL-projects and GMS in Sweden (DIGIfor1healthSE)". TEF-Health på Karolinska Institutet deltar i arbetet med SciLifeLab som nationell koordinator. Projektet syftar bland annat till att samla Sveriges expertis inom hälsodata. Stödet omfattar 12 miljoner kronor under fyra år.

Giovanna Perinetti Casoni från avdelningen för hematologi, vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling "Regulation of cytotoxic lymphocyte effector functions" den 1 december 2023. Huvudhandledare är Yenan Bryceson (MedH).

Forskare vid Karolinska Institutet och Kanazawa University i Japan har gjort en ny upptäckt som kan förbättra behandlingen av bröstcancer. Forskarna studerade cancerceller som kan motstå kemoterapi och bilda nya tumörer. De hittade en typ av cancerceller som är känsliga för läkemedel som påverkar en pump i cellerna. Dessa läkemedel kunde döda dessa cancerceller och hjälpa patienter med trippelnegativ bröstcancer (TNBC), en svårbehandlad form av bröstcancer.

I Vetenskapsrådets (VR) senaste utlysningar tilldelades 143 KI-forskare totalt 660 747 160 kronor. Det är en ökning från förra året, då KI-forskare fick 625 904 933 kronor. Totalt beviljade VR cirka 1,37 miljarder kronor 2023, motsvarade summa förra året var 1,2 miljarder kronor.

KI-forskaren Pauliina Damdimopoulou har tilldelats ett ERC Consolidator Grant (Europeiska forskningsrådet) på EUR 2 miljoner för SAFER-projektet (SAfeguarding female FERtility-development of human-relevant in vitro tools for reproductive toxicity). Forskningen ska undersöka effekterna av vanligt förekommande kemiska miljöföroreningar på kvinnors reproduktiva hälsa. Bidraget delas ut inom ramen för Horisont Europa, EU:s program för forskning och innovation.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvärderat möjligheten att larma ut drönare utrustade med hjärtstartare till patienter med misstänkt hjärtstopp. I över hälften av fallen var drönarna före ambulansen med ett försprång på i snitt tre minuter. I de fall som patienten hade hjärtstopp användes den drönarlevererade hjärtstartaren i ett flertal av fallen. Resultatet har publicerats i tidskriften The Lancet Digital Health.

Programmet ges i samarbete mellan universiteten i alliansen Stockholm trio; Karolinska Institutet, Kung. Tekniska högskolan och Stockholms universitet och är det första med kombinationen biostatistik och datavetenskap i Norden.

Federico Iovinos forskargrupp vid Karolinska Institutet, och Therakind, inleder ett spännande samarbete för att identifiera medfödda molekyler med antimikrobiell aktivitet mot antibiotikaresistenta bakterieinfektioner, med särskilt intresse för hjärninfektioner eftersom dagens antibiotika har dålig förmåga att passera blod-hjärnbarriären.

Antireumatiska läkemedel som används mot ledgångsreumatism skulle kunna vara effektiva för att förhindra utvecklingen av autoimmun sköldkörtelsjukdom, visar en ny observationsstudie av forskare från Karolinska Institutet publicerad i Journal of Internal Medicine.

Hallå där Carrie Tran, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 6 december försvarar du din avhandling "Students' perceptions of interprofessional learning and virtual patients in primary healthcare". Vad handlar den om?

Vi gratulerar Rimma Axelsson, Anna Lantz, Anna Martling, Caroline Nordenvall, Jan Frisell och Jan Zedenius, forskare vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som får forskningsanslag från Cancerfonden för perioden 2024-2026.

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Europeiska kommissionen har publicerat en lista på EU-LCI värden.

Global hälsa har blivit en alltmer komplex fråga, från pandemier och klimatförändringar till krig, migration och psykisk ohälsa. Dessa utmaningar kan bemötas med kunskap och erfarenhet inom diplomati för global hälsa. Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska Institutet ska nu bidra till att rusta nästa generations ledare inom global hälsa för att kunna navigera olika politiska miljöer och driva förändring.

Spelberoende kan öka risken för långtidssjukfrånvaro under flera år, enligt en ny studie som publicerats i Psychological Medicine. Forskare från Karolinska Institutet som ligger bakom studien pekar på behovet att fånga upp personer med spelberoende i tid för att undvika att de får finansiella och hälsomässiga problem.

Anna Sjöström är doktorand vid forskargruppen Experimentell och klinisk neuroendokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi. Hon disputerar den 24 november 2023 då hon försvarar sin avhandling "Severe COVID-19 and routine biomarker patterns".

Huvudhandledare är Charlotte Höybye.

Det är vanligt att medelålders kvinnor med misstänkt hjärtinfarkt i stället får diagnosen brustet hjärta, som utlöses av stress och sorg. Per Tornvall hoppas att hans forskning ska leda till att fler får rätt diagnos och att färre får återfall. Nu testar han om internet-KBT kan läka hjärtat.

Katharina Susek från avdelningen för hematologi/HERM, vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH), försvarar sin avhandling med titeln "Strategies to optimize natural killer cell functions in the tumor microenvironment", den 24 november, 2023. Huvudhandledare är Evren Alici (MedH).

KI-forskaren Cristiana Cruceanu har tilldelats Vetenskapsrådets etableringsbidrag för forskningsprojektet "Placentan som en mediator för effekter av psykologisk stress som påverkar neuroutvecklingens omprogrammering: lärdomar från humana in vitro-modellsystem". Vetenskapsrådets etableringsbidrag motsvarar 6 miljoner kronor över fyra år.

KI-forskaren Volker Lauschke har mottagit Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag för forskningsprojektet "Modulering av vävnadskommunikation för att bekämpa alkoholfri fettleversjukdom" om den svåra leversjukdomen NASH. Vetenskapsrådets konsolideringsbidrag motsvarar 7,4 miljoner över fem år. Det är femte gången som Volker Lauschke tilldelas medel från Vetenskapsrådet.

Det finns ett välkänt samband mellan god fysisk kondition i ung ålder och minskad risk för hjärt-kärlsjukdom senare i livet. Men när forskare i en ny studie justerade för ärftliga faktorer genom syskonanalyser försvagades sambandet. Däremot kvarstod en stark koppling mellan högt BMI och framtida risk för hjärt-kärlsjukdom. Studien av forskare från Karolinska Institutet och andra universitet publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Vi vill gratulera de sex forskare vid institutionen för biovetenskaper och näringslära (BioNut) vid Karolinska Institutet, som har fått anslag från Cancerfonden för åren 2024 till 2026. Tillsammans fick forskarna vid vår institution mer än 21 miljoner SEK.

Cancerfondens forskningsnämnd beviljade i november flera anslag till forskare vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik - CLINTEC

Vi gratulerar de tio forskare vid MedH som beviljats bidrag från Cancerfonden för perioden 2024-2026. Tillsammans beviljas MedH-forskarna anslag på drygt 33 miljoner kronor.

Under höstlovet i november fick AIMES - Center for the Advancement of Integrated Medical and Engineering en ny exceptionell möjlighet att skapa en workshop på Tekniska Museet om mänsklighetens framtid. Detta var en ny unik chans för våra forskare att dela sin passion för vetenskap och inspirera nästa generation.

Dr Erdinc Sezgin (KBH) och Dr Federico Pietrocola (BioNut) får prestigefyllda Wellcome Leap Funding genom Dynamic Resilience Program.

Vi gratulerar Igor Adameyko, Christopher Cederroth, Cristiana Cruceanu, Lars I Eriksson, Volker Lauschke, Jon Lundberg, Carl Sellgren, Camilla Svensson och Eddie Weitzberg, forskare vid institutionen för fysiologi och farmakologi, som får anslag från Vetenskapsrådets utlysning i medicin och hälsa 2023. Totalt har 56,4 miljoner delats ut till forskarna på FyFa.

Hajpen kring artificiell intelligens (AI) och den digitala omvandlingen av sjukvården är påtaglig, men låt oss inte glömma bort de utmaningar som följer med denna utveckling.

I oktober lämnade Karolinska Institutet över sitt inspel till regeringens forsknings- och innovationspolitiska proposition som kommer att presenteras i slutet av 2024. KI lyfter vikten av grundforskning och fri konkurrens om forskningsmedel samt satsningar på utbildning i form av ökad ersättning per student och fler utbildningsplatser. KI föreslår även ett nationellt forskningsprogram för life science där forskning och den tekniska utvecklingen är central.