Ny metod ger unik inblick i kroppens insulinproduktion
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att studera kroppens insulinproducerande celler hos möss. Genom att placera små delar av bukspottkörteln på ett oväntat ställe i kroppen kan forskarna följa cellernas arbete i detalj. Studien, som publicerats i Nature Communications, kan på sikt bidra till bättre behandlingar för diabetes.
Att förstå hur cellerna som styr blodsockret fungerar är avgörande för att kunna förebygga och behandla diabetes. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en teknik som gör det möjligt att studera dessa celler – bukspottkörtelns Langerhanska öar – i levande organismer med hög detaljnivå. De Langerhanska öarna reglerar blodsockernivåerna, och deras dysfunktion är central för uppkomsten av typ 2-diabetes.
Tidigare har forskare behövt söva djur för att kunna studera cellerna, men narkos påverkar både blodflöde och cellernas aktivitet. Den nya metoden ger en mer verklighetstrogen bild av hur cellerna fungerar.
Cellernas reaktion på blodsocker
Forskarna transplanterade små öar av bukspottkörtelvävnad till hjärnans yttersta hinna, dura mater, hos möss. Där får vävnaden kontakt med blodkärl och nerver och kan studeras genom ett litet fönster i skallbenet. Med avancerad mikroskopi kunde forskarna följa hur cellerna reagerade på socker i blodet och hur deras aktivitet förändrades över tid.
– Resultaten visar att cellerna behåller sin förmåga att känna av blodsocker och frisätta insulin, även när de sitter på ett helt nytt ställe. Vi kunde också se hur narkos påverkar cellernas signaler, något som tidigare gjort många experiment svårtolkade, säger Dr. Philip Tröster, forskare vid Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI, och försteförfattare till studien.
För att minska stress och obehag fick mössen smärtlindring med buprenorfin efter operationen och vårdades under sterila och kontrollerade förhållanden. De tränades också gradvis att vänja sig vid den speciella miljön för mikroskopi och kunde röra sig fritt.
På väg till bättre behandlingar
Diabetes uppstår när insulinproduktionen inte fungerar som den ska. Genom att förstå exakt hur dessa celler arbetar under normala förhållanden kan forskare utveckla bättre behandlingar och kanske nya sätt att transplantera celler till patienter.
– Att kunna studera insulinproducerande celler i vakna djur ger oss en unik möjlighet att förstå hur de fungerar i verkligheten. Det är ett viktigt steg mot mer träffsäkra behandlingar för diabetes, säger professor Per-Olof Berggren vid Rolf Luft Forskningscentrum för Diabetes och Endokrinologi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, KI, som lett studien.
På sikt kan metoden användas för att testa hur nya läkemedel påverkar cellernas funktion eller för att förbättra transplantationer av insulinproducerande celler till personer med svår diabetes.
Studien har finansierats av Karolinska Institutet, Europeiska forskningsrådets (ERC) Advanced Grant, Familjen Erling-Perssons stiftelse, Jonas & Christina af Jochnick-stiftelse, Novo Nordisk Foundation, Svenska Diabetesförbundet, Stiftelsen för strategisk forskning och Vetenskapsrådet. Etiska godkännanden har erhållits i enlighet med institutionella och nationella riktlinjer för djurförsök.
Publikation
”Stable intracranial imaging of dura mater-engrafted pancreatic islet cells in awake mice”, Philip Tröster, Montse Visa, Ismael Valladolid Acebes, Martin Köhler, Per-Olof Berggren. Nature Communications, online 18 november 2025, doi:10.1038/s41467-025-66057-4.