Publicerad: 2025-11-17 11:52 | Uppdaterad: 2025-11-17 13:15

Ny avhandling om yrkesmässig exponering och hälsorisker vid städning, desinfektion och hygienrutiner

Välkommen till Libe Vilelas presentation av avhandlingen ”Cleaning, disinfection, and hygiene practices : occupational exposures and health hazards”.

Tid:  21 november kl. 9.00 
Plats: Atrium & online 
Handledare:  Linda Schenk, Senior forskare, Institute of Environmental Medicine (IMM)
Opponent:  Lina Hagvall, Docent, Department of Laboratory Medicine, Lund University 
Zoom: https://ki-se.zoom.us/j/66821436919 

Tre frågor till Libe

Vad handlar avhandlingen om?

Vilela Libe
Libe Vilela Photo: Noelia Soto

Denna avhandling undersöker yrkesmässiga exponeringar och hälsorisker relaterade till användning av städ-, desinfektions- och hygienprodukter inom sex olika yrken. Den studerar hur dessa rutiner — särskilt de som intensifierades under covid-19-pandemin — påverkar arbetstagares hud och luftvägar.
Genom en kombination av fältmätningar, enkätstudier, laborationer och dokumentanalys utvärderas kemikalie­börda, riskidentifiering, riskbedömning samt tillförlitligheten hos arbetsplatsens riskkommunikation (t.ex. säkerhetsdatablad).

Kan du berätta om några intressanta resultat?

  • Även om luftburen exponering för städsubstanser låg under yrkesmässiga gränsvärden, upptäcktes en bred uppsättning irriterande och sensibiliserande ämnen i arbetarnas andningszon.
  • Hygienprodukter som används i icke-sjukhusmiljö innehöll fler doftämnen och kända hudsensibiliserare än produkter för vårdpersonal – vilket lyfter fram vikten av inköpsriktlinjer.
  • Under pandemin rapporterades ökad handtvätt och desinfektion i icke-sjukhusyrken. Bland dessa arbetstagare uppgav 20,7 % att de hade handeksem, och 7,4 % av de totala deltagarna utvecklade det under pandemin.
  • Hudstudier in vitro visade att intensiv handhygien försämrar hudbarriären och ökar retentionen av kontakts­allergener såsom nickel, kobolt och krom.
  • Även om säkerhetsdatablad är basen för riskkommunikation på arbetsplatsen, kanske de inte är tillförlitliga för att identifiera exponering för skadliga ämnen – vilket begränsar deras användbarhet.
  • Olika informationskällor kan identifiera farliga ämnen på olika sätt, vilket försvårar en korrekt riskbedömning och effektivt genomförande av skyddsåtgärder.

Vilka är de framtida forskningsbehoven inom området?

Avhandlingen pekar ut flera behov för framtida undersökningar och policyutveckling:

  • Utveckla standardiserade metoder för att mäta och kvantifiera hudexponering till städ-, desinfektions- och hygienprodukter och rutiner.
  • Genomföra större epidemiologiska studier för att fastställa orsakssamband mellan exponering för städ- och desinfektionssubstanser och hud-/luftvägssymtom.
  • Studera vidare hur intensiv hygien påverkar hudbarriärens permeabilitet och retention av oorganiska (t.ex. metaller) och organiska (t.ex. konserveringsmedel) allergener i huden.
  • Utvärdera hur säkerhetsdatablad används på arbetsplatsen för att förbättra deras effektivitet i riskkommunikation.
  • Revidera regelverk (t.ex. REACH och CLP) för att göra klassificeringskriterier tydligare, bättre beakta kombinerade och kumulativa ämneseffekter, samt möjliggöra full ingrediensdeklaration.

    Länk till avhandlngen