Ny avhandling undersöker innovationer i blodkomponenter för ökad säkerhet och beredskap
Kristina Ehn från Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "New plasma and platelet products; evaluation of hemostatic and functional properties in experimental studies", 28 november, 2025. Huvudhandledare är Agneta Wikman (MedH).
Vad handlar din avhandling om?
Min avhandling handlar om innovationer och utveckling av trombocyt- och plasmablodkomponenter för ökad tillgänglighet och förbättrad blodsäkerhet, särskilt med tanke på katastrofberedskap och prehospital vård. Genom experimentella studier har jag undersökt hur nya tekniker för att lagra och använda dessa komponenter påverkar deras kvalitet och inbördes interaktioner, med fokus på framför allt frysta trombocyter och frystorkad plasma.
Vilka är de viktigaste resultaten?
- I den första studien visade vi att patogeninaktiverad plasma, i kombination med både konventionella och frysta trombocyter, har en bibehållen förmåga att bilda blödningshämmande koagel jämfört med standardplasma.
- I en annan studie demonstrerade vi att det är möjligt att frysa trombocyter och bibehålla cellantal utan att använda den vanliga skyddslösningen DMSO, vilket kan minska risken för toxiska bieffekter.
- I en jämförande studie mellan tre olika tillverkare av frystorkad plasma kunde vi fastställa att samtliga produkter var praktiska att använda och innehöll normala nivåer av koagulationsfaktorer, även om nivåerna var något lägre än i standardplasma.
- Vidare undersökte vi om frystorkad plasma kan ersätta standardplasma vid upptining av frysta trombocyter. Resultaten visade inga negativa effekter på trombocyterna, och koagelbildningen var jämförbar.
Hur kan den kunskapen komma människor till nytta/bidra till att förbättra människors hälsa?
Resultaten kan bidra till att förbättra blodberedskapen i samhället, särskilt vid kriser, olyckor eller i glesbygd. Genom att använda blodkomponenter som har längre hållbarhet och är enklare att lagra och hantera, kan vi rädda liv även där traditionella komponenter inte finns tillgängliga. Dessutom kan vi minska risken för smittspridning genom att använda patogeninaktiverade komponenter. På sikt kan detta leda till säkrare och mer effektiva transfusioner, både inom civil och militär sjukvård.
Vilka mål har du för framtiden?
I framtiden ser jag fram emot att fortsätta min tjänst som tekniskt ansvarig/sjukhuskemist på enheten för Klinisk Immunologi och Transfusionsmedicin, där jag ansvarar för utveckling och kvalitetssäkring av blodkomponenter. Jag hoppas kunna fortsätta driva projekt som stärker tillgången till blod och möter både samhällets och vårdens behov. Eftersom jag nästa år har arbetat tio år på kliniken har det blivit tydligt för mig att transfusionsmedicin är ett område jag brinner för och vill fortsätta utvecklas inom.
Disputation
Fredag, 28 november, kl. 09:00, Erna Möller i Neo, Blickagången 16, Flemingsberg.