NASP tilldelas 3,7 miljoner för forskning om ungas suicidalitet
Ulrika Lögdberg vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet har beviljats medel från Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) på 3 746 000 SEK, som ska användas för ett treårigt forskningsprojekt om att förstå unga personers suicidalitet.
I Sverige har självmordstalen minskat i alla åldersgrupper de senaste 20 åren, utom bland unga under 25 år. Trots omfattande forskning, kvarstår frågan: varför tar unga människor sina liv?
För att utveckla effektiva självmordsförebyggande strategier måste vi få en djupare inblick i ungas vardag, deras tankar, känslor och svårigheter. Att fylla dessa kritiska kunskapsluckor är avgörande för att skapa insatser som kan spegla ungas erfarenheter och i slutändan rädda liv.
Modell baserad på ungas perspektiv
Syftet med forskningsprojektet är att skapa en djupare förståelse för den komplexa verklighet som ofta omger en ung persons självmord eller suicidalitet. Genom att närma sig ämnet från flera håll, både från unga som själva gjort allvarliga suicidförsök och genom att undersöka situationen kring unga som avlidit i suicid via personer i deras närhet, såsom vänner, familjemedlemmar, lärare och professionella och även genom sociala medier vill projektet belysa hur suicidala processer utvecklas och uppfattas beroende på den sociala kontexten och de relationer som omger individen.
– Vi vill förstå hur suicidala processer formas i ungas liv och hur deras sociala sammanhang påverkar dem. Det är kunskap som saknas idag, säger projektledare och postdoktor Ulrika Lögdberg vid NASP och Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).
Målet är att kunskapen som genereras kan bidra till utvecklingen av en suicidpreventiv interventionsmodell, baserad på ungas erfarenheter, med potential att förbättra socialpolitik, vård och stödinsatser för unga. Förhoppningen är att modellen även ska kunna informera och förbättra framtida suicidpreventiva insatser, både inom vård, skola och andra samhällssektorer.
Unik metodkombination för datainsamling
Vad som gör projektet särskilt unikt är dess metodkombination som förenar händelseanalysmetoder, som vanligtvis används i suicidutredningar, med ett kvalitativt och etnografiskt utforskande arbetssätt, en ansats som fortfarande är ovanlig inom suicidforskningen. Den etnografiska metoden innebär att forskningen utvecklas i takt med att ny kunskap framträder, vilket möjliggör en nära kontakt med empirin.
– I praktiken betyder det att forskarna följer de unga och deras omgivning på ett lyhört sätt, där datainsamlingen formas av deras berättelser, erfarenheter och kontext i syfte att skapa en ökad förståelse och att kunna identifiera faktorer som påverkar suicidala förlopp, säger Ulrika Lögdberg.
Projektet planeras pågå mellan 2026–2028.