Hjärnkrets som styr tvångsmässigt beteende kartlagd

Både djur och människor kan fastna i vissa beteenden, men exakt hur detta regleras i hjärnan har varit okänt. Nu har forskare kunnat visa att en specifik nervkrets i hjärnan kan sätta beteenden i ett slags "upprepningsläge", där möss fortsätter att utföra samma handlingar om och om igen, även när det inte längre finns någon belöning. 

Forskarna har undersökt en nervkrets som går från nucleus accumbens, en del av hjärnans belöningssystem, till en region i hypotalamus som i sin tur är kopplad till laterala habenula, ett område som bearbetar obehagliga upplevelser. Genom att aktivera denna krets med hjälp av optogenetik, en metod där nervceller styrs med ljus, kunde forskarna framkalla ett negativt tillstånd hos möss som ledde till repetitiva beteenden som grävande och nosande – även när mat eller andra belöningar fanns tillgängliga.

– Vi har identifierat en hjärnkrets som kan skifta beteendet till ett repetitivt läge. Det hjälper oss att förstå hur tvångsmässiga handlingar uppstår och kan bidra till insikter om tillstånd som tvångssyndrom (OCD) och beroende, säger Konstantinos Meletis, professor vid institutionen för neurovetenskap vid Karolinska Institutet, som lett studien tillsammans med Daniela Calvigioni, biträdande lektor vid samma institution.

Prioriterar repetitiva beteenden

Studien visar att upprepade aktiveringar av kretsen mellan nucleus accumbens och hypotalamus gradvis framkallar ett negativt tillstånd som får mössen att prioritera repetitiva beteenden framför naturliga behov. När forskarna stängde av den vidarekopplade delen av kretsen, från hypotalamus till habenula, försvann det tvångsmässiga beteendet.

– Det här ger oss en ny förståelse för hur hjärnan kan prioritera vissa beteenden över andra, även när de inte är funktionella eller belönande, säger Konstantinos Meletis.

Resultaten bygger på en rad experiment där forskarna kombinerade genetiska verktyg för att identifiera och följa specifika nervceller, metoder för att mäta hjärnaktiviteten, optogenetik för att styra nervcellers aktivitet och olika beteendetester. Det gjorde det möjligt att koppla tvångsliknande beteenden till specifika hjärnkretsar.

Studien är finansierad av Vetenskapsrådet, Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse, Wenner-Gren Stiftelserna, StratNeuro och Hjärnfonden. Forskarna uppger att de inte har några intressekonflikter.