Ny kunskapsöversikt om dyslexi för ökad förståelse, tidiga insatser och bättre stöd
Mellan fem och tio procent av befolkningen har dyslexi. En ny rapport från Karolinska Institutet sammanfattar den senaste forskningen och kunskapsläget.
– Vårt samhälle ställer höga krav på förmågan att läsa och skriva. Att tidigt få rätt stöd och bemötande är en viktig framgångsfaktor för personer med dyslexi, säger Martina Hedenius, medicine doktor i logopedi och studiens försteförfattare.
Rapporten heter "Dyslexi - Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext" och har tagits fram av KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) på uppdrag av Prinsparets Stiftelse.
– Vår ambition har varit att göra kunskapen lättillgänglig för både professionella och allmänhet, säger Martina Hedenius, forskare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, KI.
Läs- och skrivsvårigheter i skolan
Rapporten betonar vikten av tidiga insatser.
– Ett problem i Sverige idag är att den tidiga läsundervisningen inte är evidensbaserad i tillräcklig utsträckning. Det gör att elever riskerar att få läs- och skrivsvårigheter i onödan samtidigt som elever med dyslexi inte får det stöd de behöver säger Martina Hedenius. Vi behöver också ett starkare fokus på att förebygga svårigheter redan under förskoleåren.
I Sverige har det i decennier pågått diskussioner om vilka läsmetoder som är mest effektiva. Rapporten slår fast att den tidiga läsundervisningen bör innehålla systematisk och explicit undervisning om kopplingen mellan ljud och bokstav (så kallad phonics eller strukturerad ljudningsmetod) tillsammans med språkutvecklande aktiviteter som gynnar läsförmågan.
För elever med dyslexi behöver undervisningen dessutom inkludera mer omfattande, intensiv och långvarig lästräning i mindre grupp eller individuellt.
Ett brett grepp om dyslexi
Rapporten innehåller en bred genomgång av forskning, svensk praxis och internationella exempel, samt en omfattande referensdel för fördjupning. Den belyser även livstidsperspektivet, samförekomsten med andra utvecklingsneurologiska tillstånd, styrkor och egen erfarenhet, samt hur svensk praxis kan utvecklas.
– Vi vill bidra till att forskningsbaserad kunskap om effektiv läsundervisning når ut till skolor, lärarutbildningar och beslutsfattare. Utöver det hoppas vi att rapporten bidrar till ökad kunskap och medvetenhet kring dyslexi, vilket vore en vinst för hela samhället, säger professor Sven Bölte vid samma institution, seniorförfattare till rapporten och föreståndare för KIND.
Rapporten visar att med rätt stöd, tidiga insatser och ökad kunskap i samhället kan fler med dyslexi nå sin fulla potential.
Fakta och sammanfattning av rapporten
• Dyslexi är ett utvecklingsrelaterat tillstånd där förmågan till ordavkodning är nedsatt. Svårigheter att stava är också vanligt förekommande. Tillståndet kännetecknas av att avkodnings- och stavningssvårigheterna kvarstår trots evidensbaserad undervisning samt att svårigheterna inte förklaras bättre av andra tillstånd eller omständigheter såsom nedsatt syn eller hörsel. Prevalensen för dyslexi uppges vanligen till mellan 5 och 10 procent av befolkningen.
Ur rapporten "Dyslexi - Forskning och praxis i Sverige i en internationell kontext".
• Skrift fungerar som en kod för det talade språket där språkljud omvandlats till visuella symboler. Det innebär att den muntliga språkförmågan utgör grunden som läs- och skrivinlärningen vilar på. Den språkliga grunden läggs till stor del före skolstart under barns tidiga utveckling. Förskolan kan spela en viktig roll genom att erbjuda alla barn tillgång till en rik och stimulerande språkmiljö.
• Att läsa en text med förståelse kräver både en förmåga att avkoda ord snabbt och korrekt och en språklig förmåga som möjliggör förståelse för det som avkodas. Mätningar visar att nära var fjärde 15-åring i Sverige har svårigheter att läsa en text med förståelse.
• Dyslexi är ett utvecklingsrelaterat tillstånd där förmågan till ordavkodning är nedsatt. Svårigheter att stava är också vanligt förekommande. Tillståndet kännetecknas av att avkodnings- och stavningssvårigheterna kvarstår trots evidensbaserad undervisning samt att svårigheterna inte förklaras bättre av andra tillstånd eller omständigheter såsom nedsatt syn eller hörsel. Prevalensen för dyslexi uppges vanligen till mellan 5 och 10 procent av befolkningen.
• Elever med dyslexi behöver identifieras och få rätt stöd så tidigt som möjligt. Tidiga insatser kan minska risken för att lässvårigheterna får negativa effekter på elevernas möjligheter att lyckas i skolan och därmed på deras framtida livschanser.
• Kunskapen om, och tillgången till, evidensbaserad läsundervisning är bristfällig inom svensk skola. Det riskerar att leda till att onödigt många barn utvecklar läs- och skrivsvårigheter samt att barn med dyslexi inte får det stöd de behöver.
• Den tidiga läsundervisningen bör innehålla systematisk och explicit undervisning om kopplingen mellan ljud och bokstav (så kallad phonics eller strukturerad ljudningsmetod) tillsammans med språkutvecklande aktiviteter som gynnar läsförmågan. Sådan evidensbaserad undervisning kan minska andelen elever som utvecklar lässvårigheter och hjälpa elever med dyslexi. För elever med dyslexi behöver undervisningen dessutom inkludera mer omfattande, intensiv och långvarig lästräning i mindre grupp eller individuellt.
• Assisterande teknik (AT) kan användas för att kompensera för läs- och skrivsvårigheterna vid dyslexi och är en viktig del av interventionen. En generell princip är att ju äldre eleven är desto mer behöver avkodningsträningen kompletteras med sådana kompensatoriska åtgärder. Anledningen är att undervisningen skiftar från att eleverna ska lära sig att läsa i lågstadiet till att de ska klara av att läsa för att lära senast från mellanstadiet och framåt. Det innebär att elever med dyslexi som inte har tillgång till AT riskerar att komma efter i kunskapsutveckling och måluppfyllelse i många av skolans ämnen.
• Det är vanligt att personer med dyslexi har svårigheter också inom andra områden än läsning och skrivning. De vanligaste samförekommande tillstånden vid dyslexi är adhd, språkstörning/ DLD och dyskalkyli. Personer med dyslexi behöver stöd även för sådana samförekommande tillstånd eftersom dessa kan bidra till läs- och skrivsvårigheterna och påverka behovet av insatser.
• Att uppmärksamma och utveckla individens styrkor vid dyslexi kan skapa en mer balanserad bild av olika förmågor, och man kan hitta strategier som bygger på det personen är bra på – vilket i sin tur kan öka självförtroendet och förbättra skolresultaten trots lässvårigheterna.
• Idén om att dyslexi inte bara är förknippat med svårigheter utan också kan medföra vissa styrkor kan härröras till neurodiversitetsrörelsen. Rörelsen har växt fram som en respons på den medicinska vetenskapens fokus på svagheter och problem vid beskrivning av utvecklingsrelaterade tillstånd och påpekar den naturliga variation som finns i hur människors hjärnor fungerar. Rörelsen betonar också att de svårigheter som kännetecknar olika utvecklingsrelaterade tillstånd måste förstås som en följd av den kontext de uppstår i.
• För att systematiskt kartlägga och förstå den funktionella kontexten för en person med dyslexi rekommenderar Världshälsoorganisationen (WHO) och Socialstyrelsen att den Internationella klassifikationen av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa (ICF) används. ICF är ett ramverk för att beskriva individens hälsa och funktion utifrån flera biologiska, psykologiska och sociala dimensioner och används som underlag för att planera individualiserat stöd och bemötande, samordna insatser mellan aktörer och anpassa inlärningsmiljön.
• Dyslexi är ett livslångt tillstånd där läs- och skrivsvårigheterna ofta kvarstår i någon form i vuxen ålder, vilket understryker behovet av stöd och anpassningar inte bara i grundskolan utan även på gymnasiet, i högre studier och i arbetslivet.
• En inkluderande arbetsplats kan göra stor skillnad för personer med dyslexi. Arbetsgivarens kunskap om dyslexi, aktivt stöd från ledning och kollegor, flexibla arbetstider, tekniska hjälpmedel, arbetsuppgifter som matchar individens styrkor samt en fysisk arbetsmiljö med få störande stimuli (till exempel ljud och ljus) är exempel på faktorer som främjar deltagande och trivsel på arbetsplatsen för personer med dyslexi.