Nyhetsarkiv

Cancerdrabbade som tränar har generellt en bättre prognos än otränade. Nu har forskare vid Karolinska Institutet i en studie som publiceras i tidskriften eLife hittat en möjlig förklaring till varför träning hjälper att bromsa tillväxten av cancer i möss. Det handlar om att fysisk aktivitet ändrar metabolismen hos immunförsvarets cytotoxiska T-celler och därmed stärker deras förmåga att angripa cancerceller.

KI-forskare har fått stöd från US Army för att utveckla gentekniska metoder som kan lindra eller bota sjukdomen Duchennes muskeldystrofi (DMD). Sjukdomen är den vanligast förekommande genetiska neuromuskulära sjukdomen hos barn.

Behandling med läkemedlet tocilizumab, som används mot bland annat ledgångsreumatism, är kopplad till förkortad tid i respirator och minskad vårdtid för svårt sjuka covid-19-patienter. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i Journal of Internal Medicine.

Läkemedlet baricitinib, som idag används mot ledgångsreumatism, kan eventuellt användas för att behandla patienter med covid-19, enligt en studie av ett internationellt forskarlag som inkluderar forskare vid Karolinska Institutet. Fynden, som publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine, är ett exempel på hur AI-algoritmer kan hjälpa till att identifiera befintliga läkemedel som potentiellt kan ha effekt mot nya sjukdomar.

EU-finansierade Innovative Medicines Initiative (IMI) har lanserat en stor satsning på forskning för att ta fram diagnostik, läkemedel och vaccin mot det nya coronaviruset SARS-CoV-2. Ali Mirazimi, forskare vid Karolinska Institutet och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA), är ansvarig för ett av åtta projekt som preliminärt valts ut bland 144 sökande.

Camilla Linder är biomedicinsk analytiker vid klinisk farmakologi vid Karolinska Universitetssjukhuset och nybliven doktor vid Karolinska Institutet på en avhandling om självprovtagning på torkat blod på filterpapper hos epilepsibehandlade barn och ungdomar.

Vi saknar vår tidigare chef, kollega och vän professor emeritus Folke Sjöqvist. Han avled stilla den 30 mars vid 86 års ålder, efter en längre tids sjukdom. Han sörjs närmast av sin hustru Margareta, fyra barn med familjer, vänner och kolleger i Sverige och i hela världen.

Ett läkemedel som redan testats mot lungsjukdom kan potentiellt hämma covid-19-sjukdom genom att minska mängden av det nya coronaviruset som tar sig in i lungor och andra vävnader. Det visar en studie i mänskliga cellkulturer och organoider av forskare vid Karolinska Institutet och University of British Columbia (UBC) i Kanada, som publicerats i tidskriften Cell.

Ett 30-tal covid-19-patienter på Karolinska Universitetssjukhuset kan inom kort genomgå behandling på försök med blodplasma från personer i Sverige som tidigare haft sjukdomen. Etikprövningsmyndigheten har gett tillstånd för behandlingen vars effektivitet kommer att följas i en studie av forskare på Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset.

Humant papillomvirus (HPV) orsakar bland annat cancer i livmoderhalsen och i svalget. En svensk-finsk studie publicerad i tidskriften Journal of Infectious Diseases visar nu att de mest cancerframkallande HPV-typerna kan utrotas – men endast om både flickor och pojkar vaccineras. Från och med hösten 2020 kommer bägge kön att erbjudas HPV-vaccinet i Sverige.

Professor Ali Mirazimi vid Karolinska Institutet är del av ett konsortium som fått 1 miljon kanadensiska dollar (nästan 7 miljoner kronor) för att försöka ta fram ett läkemedel mot covid-19. Ali Mirazimi ska bistå med in vitro och in vivo infektionsmodeller för SARS-CoV-2. Projektet involverar ett samarbete med kanadensiska och kinesiska forskare.

Arbetet med att ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, SARS-CoV-2, går enligt planerna. Ett antal vaccinkandidater finns nu på plats i frysboxarna på institutionen för laboratoriemedicin på Karolinska Institutet och i slutet av mars ska de första försöken på djur inledas. Det berättar professor och prefekten Matti Sällberg som tillsammans med virusforskaren professor Ali Mirazimi och forskaren Gustaf Ahlén leder arbetet.

Tre coronaprojekt ledda av forskare vid Karolinska Institutet har gått vidare i en runda om sökta EU anslag gällande belopp på 9 miljoner euro (95 miljoner kronor). Projekten syftar till att hitta vaccin, immunterapier och antikroppar mot coronaviruset och leds av KI:s Matti Sällberg, Qiang Pan Hammarström och Benjamin Murrell.

Forskare arbetar världen över med att ta fram vaccin och antivirala läkemedel mot det nya coronavirus som sprider sig i Kina. På Karolinska Institutet leder virusforskarna Ali Mirazimi och Matti Sällberg arbetet med att ta fram ett prototypvaccin mot viruset. Men vaccinutveckling tar tid och det lär dröja minst sex till nio månader innan det kan bli aktuellt med att ansöka om kliniska studier och två till tre år innan man kan börja vaccinera allmänheten.

Coronaviruset sprider sig allt snabbare och myndigheterna i Kina har vidtagit omfattande åtgärder för att stoppa smittan. De snabba reaktionerna och det ökade kunskapsläget ger dock bättre förutsättningar för att hantera utbrottet jämfört med när sars härjade för cirka 18 år sedan, säger virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin.

Dussintals har dött och tusentals fler har smittats av det nya coronaviruset som sprider sig i Kina. Ett fåtal fall har påträffats utanför Kina, och Världshälsoorganisationen har hållit flera möten om situationen. Hur orolig för en ny pandemi ska man vara? Virusforskaren Ali Mirazimi, adjungerad professor vid institutionen för laboratoriemedicin, ger sitt perspektiv.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats medel från Sjöbergsstiftelsen. Stiftelsen främjar forskning med inriktning mot cancer, hälsa och miljö.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med bland annat kollegor inom EU-finansierat projekt nyligen publicerat en artikel om en ny djurmodell för studier av lipoproteinmetabolism och farmakodynamik i människa. Studien är ett resultat från EU projektet HUMAN, där man använt av en ny djurmodell och nya teknologier för att studera åldrande och kardiometabola sjukdomar.

Höga blodfettsnivåer av typen lipoprotein(a) hos personer med typ 1-diabetes innebär en ytterligare ökad risk att drabbas av hjärtkärlsjukdom, visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i den ansedda tidskriften Diabetes Care. Lipoprotein(a)-nivåer bör därför mätas hos patienter med typ 1-diabetes och vara en del i den totala riskbedömningen, menar forskarna.

KI-forskare Thomas Gustafsson, professor på institutionen för laboratoriemedicin/avdelningen för klinisk fysiologi och Stefan Arver, docent på institutionen för medicin och överläkare på ANOVA Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, är ansvariga för en studie om förändring av muskelmassa, muskelsammansättning och styrka hos transpersoner som genomgår hormonbehandling.

Vetenskapsrådet har beviljat lite mer än 46 miljoner kronor till forskare vid Karolinska Institutet inom områdena naturvetenskap och teknikvetenskap; humaniora och samhällsvetenskap; projektbidrag för internationella samarbeten inom antimikrobiell resistens; samt projektbidrag för internationella samarbeten inom individanpassad medicin.

Sammanlagt 170 miljoner. Det är årets utdelning från EU-kommissionen inom ramen för finansieringsprogrammet för hälsa i Horizon2020. Totalt stöds 20 forskningsprojekt vid Karolinska Institutet, varav tre också koordineras härifrån: en kartläggning av vad vi exponeras för i miljön; en kartläggning av hjärnans olika nervceller; samt ett projekt för att få ned dödligheten kring förlossningar i fyra afrikanska länder.

Årets Sjöstrand-föreläsning hölls av professor Jennifer Doudna, främst känd för att ligga bakom CRISPR/Cas-9-verktyget tillsammans med professor Emanuelle Charpentier. Förutom själva föreläsningen medverkade Jennifer Doudna i flera evenemang under dagen där hon träffade forskare och studenter på SciLifeLab och Karolinska Institutet.
– Jag har läst om hennes arbete och trodde väl aldrig jag skulle få presentera mitt eget projekt för en sådan viktig pionjär, säger Mihaela Zabulica, KI-forskare.

Forskare vid Karolinska Institutet genererar snabbt ny kunskap rörande flera viktiga läkemedelsinteraktioner kopplade till individer som behandlas med det blodförtunnande läkemedlet warfarin.

Ny forskning från Stockholms universitet och Karolinska Institutet med flera visar att virus samspelar med biologiska vätskor hos sina värdar vilket leder till en beläggning av protein på virusets yta. Proteinskiktet gör viruset mer smittsamt och kan underlätta bildningen av amyloida plack, som är typiska för neurodegenerativa sjukdomar som alzheimer. Studien publiceras i Nature Communications.

Rodrigo Fernandez Gonzalo på avdelningen för klinisk fysiologi har fått ett spännande anslag på 4,5 MSEK från Rymdstyrelsen för sitt projekt om mekanismerna bakom de förändringar som sker i skelettmuskulaturen och immunförsvaret vid tyngdlöshet.