Nyhetsarkiv

Vi vet fortfarande inte vilken behandling som fungerar bäst för barn med läpp-, käk- och gomspalt – och när i livet behandlingen bör utföras. Agneta Karsten undersöker hur olika behandlingar påverkar bett, talförmåga, ansiktstillväxt och psykologiskt välbefinnande hos patientgruppen. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att mantelcellslymfom är mer varierad än man tidigare trott, vilket understryker behovet av individanpassade terapier.

KI satsar 50 miljoner kronor på forskning om benskörhet, osteoporos, för bättre diagnostik, behandling och prevention. Den stora investeringen möjliggörs av en generös donation från Ebbe och Lena Krook. En del av donationen finansierar en ny professur vid KI inom ämnet.

Går det att hitta benskörhet i bilder som tas av andra anledningar än frakturer? Ja, menar radiologen Torkel Brismar, som i flera studier har undersökt just detta.

Genom att motionera, träna balans och äta hälsosamt och varierat så kan man minska risken att drabbas av benskörhet.

Hon drabbades av återkommande frakturer. Men i dag lever Vera Berg ett aktivt liv tack vare mediciner mot benskörhet.

Kraftigt underbehandlat – och vanligt. Benskörhet är en folksjukdom där vårdkedjan ofta brister. Nu undersöker forskare varför många patienter inte fångas upp så att de slipper nya allvarliga benbrott. På sikt hägrar målet att ge behandling redan innan en första fraktur hunnit ske.

Under första veckan i oktober bjuder Karolinska Institutet tillsammans med Nobel Prize Museum in till inspirerande event, öppna för allmänheten. Lyssna till samtalet om vad 50 år av fri aborträtt betytt för kvinnors hälsa, lär dig mer om hur genteknikens utveckling har påverkat oss eller ta del av aktuell forskning kring vatten.

Forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet har medverkat i en internationell studie som publicerats i tidskriften Cell. Studien presenterar ett nytt sätt att designa antibiotika med hjälp av generativ djupinlärning. Genom att kombinera AI och proteomik har forskarna kunnat skapa helt nya antibiotikamolekyler och identifiera deras målmolekyler i bakterieceller.

Vi gratulerar Caroline Nordenvall, docent och lektor i kirurgi, som belönades med Stora Forskarpriset under Kirurgveckan i Linköping 2025.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att follikulärt lymfom (FL), en vanlig form av blodcancer, inte är en enhetlig sjukdom utan består av tre genetiskt skilda undertyper. Resultaten kan bidra till att läkare i framtiden kan ställa mer träffsäkra diagnoser och ge mer individanpassad behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att upptäcka tidiga tecken på typ 1-diabetes innan sjukdomen bryter ut. Studien, som genomförts på en experimentell modell, visar att små mängder blod kan avslöja sjukdomsframkallande förändringar i kroppen och därmed öppna för tidig behandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Diabetologia.

Centrum för hälsokriser (CHK) samlar interdisciplinär expertis för att kunna erbjuda kunskap om hälsokriser genom forskning, utbildning, policyutveckling och expertstöd. Under sommarmånaderna har efterfrågan på kommentarer från centrumets experter dominerats av två aktuella områden: hälsoeffekter vid extremväder och den humanitära situationen i Gaza. Centrumets medarbetare har även deltagit i debatten, och delat med sig av egna erfarenheter direkt från arbete i fält.

Röstproblem är vanliga bland lärare och andra som använder rösten mycket i jobbet. Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av FORTE ska ta fram metoder för att förebygga dessa besvär och stärka arbetsförmågan.

På enheten för undervisning och lärande arbetar flera pedagogiska utvecklare med olika områden för att stötta lärare och handledare i undervisningen. En av dessa är Helena Brodin som är med och bidrar till förutsättningar för hög kvalitet i handledning av studenter som befinner sig ut på praktik i hälso- och sjukvården.

En stor internationell studie ledd av forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, visar att svår depression inte bara ökar risken för flertalet sjukdomar och sociala problem, utan också delvis drivs av faktorer som ensamhet, fetma, rökning och kronisk smärta.

Professor emeritus Peter Strang vid Karolinska Institutet har tilldelats regeringens medalj ”Illis quorum meruere labores”. Medaljens latinska namn betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”. Han får utmärkelsen för sina framstående insatser och sin mångåriga forskning inom palliativ medicin, där han särskilt lyft fram de existentiella perspektivens betydelse för god vård.

Personer med metabola syndromet löper ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, lyfter vikten av att upptäcka och behandla metabola riskfaktorer i tid.

David Mataix-Cols och Josep Pol-Fuster vid Centrum för psykiatriforskning får internationella hedersutmärkelser för banbrytande OCD-forskning

Två nya studier från Karolinska Institutet har undersökt hur mutationer som uppstår i muskler och blodkärl under livets gång kan påverka åldrandet. Studierna, som publiceras i Nature Aging, visar att sådana mutationer kan leda till minskad muskelstyrka och snabbare åldrande av blodkärlen. Resultaten kan få betydelse för behandling av åldersrelaterade sjukdomar.

En studie nyligen publicerad i European Journal of Preventive Cardiology, visar att det inte enbart är den totala mängden fysisk aktivitet som påverkar hjärt-kärlhälsan – utan även hur ofta man rör på sig under dagen. Bland de allra äldsta deltagarna fann man att flera korta promenader dagligen hade en skyddande effekt, oavsett om tempot var lugnt eller mer intensivt. Detta samband kvarstod även efter justering för den totala gångtiden.

En generös föräldraförsäkring kan förbättra den psykiska hälsan hos nyblivna föräldrar. Men försäkringens utformning riskerar att utesluta dem som behöver stödet mest. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Karolinska Institutet behåller positionen som ett av världens 50 högst rankade universitet i 2025 års Academic Ranking of World Universities (ARWU), också kallad Shanghai-rankningen. Här jämförs alla lärosäten med forskningsverksamhet oavsett inriktning eller fakulteter. Högst rankas Harvard University följt av Stanford University, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och University of Cambridge, vilket är oförändrat från år 2024.

Gustav Stålhammar, överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har inlett ett nära samarbete med professor Rizwan Haq från Dana-Farber Cancer Institute vid Harvard Medical School för att kartlägga de genetiska förändringarna vid uvealt melanom – en aggressiv form av ögoncancer – i syfte att förstå hur sjukdomens spridning kan bromsas.

Varje vårtermin utses en kursetta för bra prestation och bra tentamensresultat (skriftlig, muntlig och praktisk) under terminen.

Det är Shireen Sindi vid NVS med team som beviljats det stora anslaget. Det är första gången en sökande från KI får ett sådant stort anslag från Wellcome Leap, som KI haft avtal med sedan 2021.

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos.

Det är inte känt om kontinuerlig exponering för artificiell intelligens (AI) förändrar endoskopisters beteende när de utför koloskopi. I den här studien utvärderade forskare hur endoskopister som regelbundet använde AI utförde koloskopi när AI inte användes.

Personer som haft covid-19 löper ökad risk att utveckla vissa inflammatoriska sjukdomar i luftvägarna, som astma, hösnuva och kronisk bihåleinflammation. Vaccination mot sars-cov-2-viruset verkar däremot minska risken. Det visar en omfattande epidemiologisk studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet.

Personer som tar medicin för sin adhd har lägre risk för självmordsförsök, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet än personer med adhd som inte medicinerar. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ.

En lyssnare föddes som tvilling och de båda syskonen drabbades av graviditetskomplikationen tvillingtransfusionssyndrom. Cecilia Pegelow Halvorsen, forskare vid KI SöS berättar om tillståndet, då den ena tvillingen får (för mycket) blod från sitt syskon, och hur det kan behandlas - redan i magen.

Att bli vuxen är svårt för de flesta, men vid autism och andra utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar kan steget ut i vuxenlivet vara särskilt utmanande. I sin avhandling har forskaren Maria Löthberg på KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at KI) undersökt hur insatsen boendestöd kan utvecklas för att bättre möta dessa ungas behov. "Jag kunde bl a se att programmet TRANSITON var ett effektivt verktyg för att göra insatsen mer individanpassad och höja deltagarnas delaktighet".

Laura Danti från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Modelling Ovarian Development Using Human Pluripotent Stem Cells", den 15 augusti, 2025. Huvudhandledare är Juha Kere (MedH).

En ny studie har identifierat genetiska varianter kopplade till hjärnfunktion, immunförsvar och ämnesomsättning som bidrar till utvecklingen av skörhet hos äldre. Studien som publiceras i Nature Aging av forskare från Karolinska Institutet ger nya biologiska insikter i skörhetens uppkomst.

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska Institutet visar att hundraåringar inte bara lever länge – de håller sig också friskare än andra äldre, med färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

Sommarens viktigaste fest ägde rum den 2 augusti när KI:s studenter, alumner och medarbetare dansade fram i den färgsprakande Pride-paraden i Stockholm. För många deltagare var detta sommarens bästa dag när ledande lärosäten samlades under den gemensamma Academic Pride-flaggan och fokus låg på inkludering och mänskliga rättigheter.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord jämfört med andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå. Studien belyser särskilt riskerna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Hälsosam kost kan bromsa ackumuleringen av kroniska sjukdomar hos äldre vuxna, medan inflammatoriska dieter påskyndar den. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har publicerats i Nature Aging.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar att det finns en koppling mellan inflammatorisk tarmsjukdom och snabbare kognitiv försämring vid demens. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Gut, pekar på behovet av skräddarsydd behandling för dessa patienter, enligt forskarna.

Varje år delar Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond ut Kerstin Hejdenbergs stipendium till doktorander inom barnallergologisk forskning. Fyra av mottagarna av årets stipendium är verksamma vid Karolinska Institutet.

KI-forskaren Mai-Lis Hellenius har skrivit flera böcker med forskningsbaserade råd för ett hälsosamt liv som förebygger hjärt-kärlsjukdom och annan ohälsa. Nu har hennes senaste bok vunnit ett viktigt pris kopplat till en hälso-satsning med andra KI-forskare i Estland, ett land med hög dödlighet i hjärt-kärlsjukdom.

I en studie utförd i Uganda och publicerad i JAMA Surgery har forskare från Karolinska Institutet utvärderat en ny operationsmetod för behandling av ljumskbråck hos kvinnor. Metoden kan bli ett alternativ i resurssvaga miljöer där titthålskirurgi inte är allmänt tillgänglig.

Nina Bošković från avdelningen för gastroenterologi och nutrition (GUT), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Oxygen levels regulating Embryonic Genome Activation", den 13 juni, 2025. Huvudhandledare är Juha Kere (MedH).

Professor Gonçalo Castelo-Branco vid institutionen för medicinsk biokemi och biofysik, KI, har tilldelats det prestigefyllda ERC Proof of Concept-anslaget av Europeiska forskningsrådet (ERC). Anslaget finansierar projektet MeTLAND, som kan få mycket stor betydelse för epigenomikområdet och individanpassade behandlingar för sjukdomar som cancer och multipel skleros. Det är tredje gången som Gonçalo Castelo-Branco tilldelas ERC-anslag.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat över 250 proteiner som starkt påverkas vid malaria, vilket kan hjälpa till att förutsäga sjukdomens svårighetsgrad och därmed möjliggöra snabbare behandling till de mest kritiska patientfallen.

Kvinnor som diagnostiseras med premenstruella besvär har en något ökad risk att senare i livet drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Nature Cardiovascular Research.

Forskare från Karolinska Institutet har upptäckt en tidigare okänd molekyl som kan förklara varför personer med typ 2-diabetes ofta drabbas av muskelsvaghet och muskelförlust – ett tillstånd som har stor inverkan på livskvaliteten och den allmänna hälsan.

Pete Williams, docent och forskargruppsledare vid institutionen för klinisk neurovetenskap, har utsetts till professor i synvetenskap. Professuren finansieras av Ulla och Ingemar Dahlbergs stiftelse och har det fullständiga namnet "Ulla och Ingemar Dahlbergs professur i synvetenskap med inriktning mot okulär neurobiologi”.

En ny studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset visar att patienter som diagnostiserats med de sällsynta hudcancerformerna mycosis fungoides och Sézarys syndrom löper en avsevärt högre risk att dö i lymfom och infektioner jämfört med den övriga befolkningen. Studien publicerades nyligen i British Journal of Dermatology.

En nyligen publicerad studie i Journal of Physical Activity and Health avslöjar att fysisk aktivitet och stillasittande beteende varierar avsevärt beroende på kön och utbildningsnivå, men mindre så av förekomsten av kronisk sjukdom. Studien, genomförd av forskare vid Karolinska Institutet, ger viktiga insikter i hur olika populationer engagerar sig i fysisk aktivitet och stillasittande beteende.