Nyhetsarkiv

Socialdepartementet har beslutat att tilldela 4,9 miljoner kronor till innovationsprojektet BrAInChild, som en del av den större satsningen på Genomic Medicine Sweden (GMS). BrAInChild syftar till att utveckla och implementera avancerad precisionsdiagnostik för barn med cancer, vilket kan leda till mer individanpassade och effektiva behandlingar.

Workshopen ”Genome Editing Tool Developments and Clinical Applications” (#HKCRISPR25) hölls på Hong Kong Science Park i april 2025.

Docent Susanna Klevebro har fått ta emot Svensk Lungmedicinsk Förenings (SLMF) stora forskningsanslag på Lungkongressen som ägde rum i Uppsala den 2-4 april 2025.

Regeringen finansierar Genomic Medicine Sweden (GMS) med 80 miljoner kronor under 2025. Det särskilda stödet kommer bland annat att gå till fortsatta satsningar på hållbar utveckling och implementering av precisionsmedicin inom cancervården. Richard Rosenquist Brandell, professor vid KI och föreståndare för GMS, beskriver satsningen som en viktig investering i framtidens hälso- och sjukvård.

Den 14 april hade Institutet för miljömedicin (IMM) besök av EU-kommissionär Jessika Roswall och kabinettschef Paulina Dejmek Hack.

Personer med en särskild avvikelse i en av hjärtklaffarnas infästning löper ökad risk för farliga hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i European Heart Journal. Tillståndet är vanligare hos kvinnor och yngre patienter med klaffsjukdom och kan i värsta fall leda till plötsligt hjärtstopp.

Lindsay Davies, forskare vid Karolinska Institutet, har valts till uppdraget som tillträdande vice ordförande för Europa inom International Society for Cell & Gene Therapy (ISCT), en global organisation som förenar forskare, kliniker, myndigheter och industripartners inom det snabbt växande området för avancerade terapier.

Internationella experter lyfter fram Jon Lundbergs, Eddie Weitzbergs, Mattias Carlströms och deras kollegors forskning om nitrat och kväveoxid (NO) som särskilt betydelsefull vid utvärdering av forskning vid svenska lärosäten.

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur ett litet antikroppsfragment kan blockera befruktning genom att rikta sig mot ett nyckelprotein på äggets yta. Upptäckten gör att ett icke-hormonellt preventivmedel är ett steg närmare verklighet. Studien har publicerats i tidskriften PNAS.

Den femte upplagan av Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av endokrina och neuroendokrina tumörer har nu officiellt publicerats i tryckt form. Detta efterlängtade referensverk betraktas allmänt som den globala standarden för tumördiagnostik och erbjuder en omfattande syntes av traditionell histopatologi i kombination med den senaste utvecklingen inom digital och molekylär patologi.

Peter Strang, professor emeritus i palliativ medicin vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet, har rankats som nummer 19 inom sitt forskningsområde av Scholar GPS 2024. Scholar GPS är en global plattform som analyserar och rankar forskare baserat på deras akademiska produktivitet, genomslagskraft och kvalitet.

Äldre personer som har svårt att tugga hård mat löper högre risk att bli undernärda eller gå ner mycket i vikt över tid. Det visar en ny svensk populationsstudie av forskare från Karolinska Institutet, som följt över 1 500 personer i mer än sex år. Studien publiceras i The Journal of Nutrition, Health and Aging.

Vetenskapsrådet har publicerat sin rapport "Quality and impact of research in basic medicine in Sweden", där vetenskaplig kvalitet och genomslag i samhället av medicinsk forskning vid sju universitet utvärderas. Karolinska Institutet är ledande bland svenska lärosäten.

Under två veckor i mars hade NVS ett interprofessionellt besök från Tokyo Metropolitan University (TMU).

Stamceller har en särskild förmåga att skapa många exakta kopior av sig själva som i sin tur kan utvecklas till mer specialiserade celler. Hur kan stamceller från embryot användas för att hjälpa människor som är i behov av ny vävnad eller nya celler? Det undrade en lyssnare.

Ett finansiellt stöd från Tim Bergling Foundation under fyra år möjliggör Karolinska Institutets satsning på digital utbildning som ska stärka läkarstudenters förmåga att identifiera och bemöta suicidala barn och unga. Målet med projektet är att förbereda framtidens läkare för att möta unga i riskzonen.

Det svenska nationella patientregistret (NPR) har länge varit en hörnsten för epidemiologisk forskning. Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny review-artikel undersökt validiteten hos registret och sett att den är god för de flesta diagnoser och mycket god för kirurgiska ingrepp.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat marsvinet som en lovande modell för att studera den tidiga utvecklingen av mänskliga embryon. En ny studie visar att marsvinets embryon delar många viktiga egenskaper med människans, vilket kan öppna för nya forskningsmöjligheter inom fertilitet och stamcellsbiologi.

En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att kombinationen av höga luftföroreningar och extrem värme avsevärt ökar risken för dödsfall i indiska städer, i jämförelse med förekomst av enbart höga halter av luftföroreningar eller extrem värme.

Fem Wallenberg Clinical Scholars har under 2025 beviljats ett förlängt anslag under ytterligare fem år. Bland dessa finns KI-forskaren Olle Kämpe, som därmed får stöd i sammanlagt tio år för sin forskning om orsakerna till autoimmuna sjukdomar.

Ett nytt banbrytande nationellt initiativ, Precision Omics Initiative Sweden, PROMISE, ska koppla samman forskning med hälso- och sjukvård och etablera Sverige som världsledande inom datadriven precisionsmedicin. Den vetenskapliga visionen publicerades nyligen i tidskriften Nature Medicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod som visar hur nervsystemet och sinnesorganen formas i ett embryo. Genom att märka stamceller med en genetisk ”streckkod” har de kunnat följa cellernas resa och ta reda på hur innerörat bildas hos möss. Upptäckten, som publicerats i Science, kan ge viktig kunskap för framtida behandling av hörselnedsättning.

Unga med mycket skärmtid utvecklar sämre sömnvanor som i sin tur kan leda till ökade nivåer av depression – särskilt bland flickor. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i PLOS Global Public Health.

Vi är stolta att meddela att Natalia Hernandez-Pacheco, postdoc vid institutionen för klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset har tilldelats Klosterfrau Group Award for Research of Airway Diseases in Childhood 2025.

European Renal Association (ERA) har just tillkännagivit att Dr. Anne-Laure Faucon tilldelas årets “ERAC Award for Young Investigators – Young Nephrologist”. Priset tilldelas en ung njurläkare/forskare som gjort en vetenskaplig insats inom njurmedicin.

SSMF (Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning) ger finansiellt stöd till lovande forskare inom medicin som är i början av sin karriär och stödjer grundforskning såväl som tillämpad forskning. Silvia Angori får 3 miljoner kronor fördelat över tre år för sitt projekt med den engelska titeln ” Uncovering the role of SAMHD1 in tumor suppression and therapy resistance in cutaneous melanoma”.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat hur några specifika biomarkörer i blod hos kognitivt friska äldre kan förutsäga utvecklingen av demens upp till tio år innan diagnos.

Ansökan till högskolor och universitet är nu öppen och KI välkomnade presumtiva studenter till Öppet hus på KI campus Flemingsberg den 26 mars. Intresset var stort och frågorna många när besökare från Sverige och Europa lärde sig mer om sina drömutbildningar.

Ebba Rehfeldt tog examen från Karolinska Institutets barnmorskeprogram i januari 2025 och har redan flyttat från Stockholm till södra Sverige, där hon har börjat arbeta som barnmorska på en förlossningsavdelning.

Federico Triolo har fått ett anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), en ideell organisation som har stöttat medicinsk forskning sedan 1919. Syftet med anslaget är att hjälpa forskare i början av sin karriär att bygga upp sin självständighet och utveckla en egen forskningsinriktning. Anslaget uppgår till 3.950.000 kronor under tre år, inklusive en tvåårig forskningsvistelse utomlands, följt av ett år tillbaka i Sverige.

En studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att luftföroreningar och trafikbuller tillsammans kan utgöra en större risk för stroke än var och en av faktorerna separat. Forskarna fann att även vid låga nivåer av luftföroreningar och buller – under EU:s och WHO:s rekommenderade gränser – ökade risken för stroke markant.

Vi gratulerar Mikael Rydén som fått en förlängning som Wallenberg Clinical Scholar. Förlängningen innebär tre miljoner kronor om året i fem år till hans forskning.

Den 3 april samlar Formas experter och forskare till ett frukostseminarium med titeln 'Forskning över gränserna – vad krävs i en turbulent tid?' Centrum för hälsokriser deltar som en av talarna.

I dagarna publicerar Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik den tredje utgåvan av boken “Att börja forska inom medicin och hälsa”. Boken riktar sig till doktorander och blivande forskare inom medicin och hälsa.

Inga Rødahl från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Features of innate lymphoid cells in human fetal tissues and adult respiratory infection", den 4 april, 2025. Huvudhandledare är Jakob Michaëlsson (MedH).

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, har ringat in genvarianter som ökar risken för ateroskleros, även kallat åderförkalkning. Målet är att de nya fynden ska ge tidigare upptäckt av ateroskleros och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Ett forskarteam vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt verktyg för genetisk forskning. Studien som publicerades i Nucleic Acids Research lanserar BLU-VIPR, en metod som gör det möjligt för forskare att kontrollera genredigeringsverktyget CRISPR med hjälp av ljus. Den här innovationen kan avsevärt komma att förbättra vår förståelse av geners funktioner i komplexa organismer.

Tidig diagnos av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ökar livskvaliteten hos patienten och effekten av tillgängliga behandlingar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att material från nässköljning ger underlag för bedömning av KOL. Studien, som publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, skulle kunna leda till en enkel provtagningsmetod för tidig karaktärisering vid KOL.

Vissa vanliga läkemedelskombinationer kan bromsa eller försämra utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men effekterna skiljer sig mellan könen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.

Viktor H. Ahlqvist, post doc vid Institutet för miljömedicin erhåller 3 000 000 SEK i postdoktoralt anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) för projektet ”Kardiovaskulär läkemedelssäkerhet under graviditet (DRUG-SAFE): Nya metoder inom beräkningsstatistik, kausal inferens och genetik för upptäckt och validering av risker för barnet”.

I en studie publicerad i Nature har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och SciLifeLab identifierat en ny mekanism för hur celler hanterar stress. Detta kan få betydelse för behandling av vissa ärftliga, neurodegenerativa sjukdomar men även vara relevant för framtida cancerbehandling.

Helene Lindfors, doktorand vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Tumor burden, thyroglobulin and Ki-67 as prognostic indicators in papillary thyroid cancer" den 11 april 2025.
Huvudhandledare är Ivan Shabo.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism bakom blodkärlsskador vid typ 2-diabetes. Studien, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, visar att små vesiklar från röda blodkroppar kan överföra skadliga signalmolekyler till blodkärlen och försämra deras funktion.

Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i BMJ Global Health, visar att en av tio patienter som är inlagda på svenska sjukhus är kritiskt sjuka och att de flesta av dessa patienter vårdas utanför intensivvårdsavdelningar. Det finns enkel men underutnyttjad vård som skulle kunna rädda många liv till en låg kostnad, menar forskarna bakom studien.

Salen i Biomedicum på Karolinska Institutets campus i Solna var fullsatt den 20 mars, när forskare och myndighetsanställda samlades för att dela med sig av erfarenheter av registerforskning och datautlämning under covid-19-pandemin. Många hade stött på liknande problem, framförallt med långa ledtider och svårigheten att få tag i realtidsdata, men det fanns också flera framgångar att lyfta och lära av.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en omfattande studie kunnat visa att personer med fettlever har en nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De drabbas både av leversjukdomar och folksjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom, enligt studien som publicerats i Journal of Hepatology.

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare från Karolinska Institutet med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel. Studien har publicerats i tidskriften Communications Biology.

I år delar Reumatikerförbundet ut nära 14 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar. Något som förenar många forskningsprojekt är ett tydligt fokus på att individanpassa diagnostik och behandling. Av de sammantaget 87 forskningsprojekten i årets tilldelning bedrivs 32 vid KI.