Ny studie undersöker hur vanliga läkemedel mot halsbränna påverkar njurar och hjärta över tid
En ny studie från Karolinska Institutet tyder på att vissa vanligt förekommande läkemedel mot halsbränna kan kopplas till njurproblem över tid. Forskarna följde nästan 300 000 patienter i upp till 15 år för att undersöka hur dessa läkemedel kan påverka njurarnas och hjärtats hälsa.
Protonpumpshämmare (PPI), såsom omeprazol, ordineras ofta för att behandla syrarelaterade tillstånd som reflux och magsår. Även om de är effektiva för att skydda magen, har det väckts frågor om deras långsiktiga säkerhet. Den nya studien, som publicerats i Scientific Reports, undersökte om PPI är kopplade till kronisk njursjukdom (CKD), hjärt-kärlhändelser och dödlighet i allmänhet.
Forskargruppen, ledd av Fernando Seoane vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC), använde en metod kallad processutvinning för att följa hur sjukdomar utvecklas över tid. Denna metod gjorde det möjligt att visualisera sekvensen av hälsotillstånd hos patienter som började ta PPI eller H2-blockerare (en annan typ av syradämpande läkemedel) mellan 2007 och 2020.
Resultaten visade att personer som använde PPI hade en högre risk att utveckla kronisk njursjukdom jämfört med dem som använde H2-blockerare. Även om ingen direkt koppling hittades mellan PPI-användning och hjärtproblem efter att död som konkurrerande risk beaktats, tyder data på ett indirekt samband: PPI-användning var kopplad till njursjukdom, vilket i sin tur ökade risken för hjärt-kärlkomplikationer.
Studien visade också att PPI-användare hade en högre dödlighet av alla orsaker. Forskarna tror att detta delvis kan bero på sämre hälsa vid behandlingsstart och utveckling av njursjukdom.
– Vår forskning visar att förståelse för sjukdom som en dynamisk process, snarare än ett statiskt slutmål, kan förändra hur vi förutser, förebygger och behandlar sjukdom. Genom att kartlägga verkliga sjukdomsförlopp hoppas vi kunna lägga grunden för mer informerade beslut och i slutändan bättre resultat för patienterna, säger Kaile Chen, doktorand vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC) .
Studien använde data från Stockholm CREAtinine Measurements (SCREAM)-projektet, som innehåller hälsouppgifter från invånare i Stockholmsregionen. Forskarna justerade för faktorer som ålder, kön, njurfunktion, andra sjukdomar och läkemedel.
Även om resultaten bygger på observationsdata, hoppas författarna att framtida kliniska prövningar kan bekräfta fynden och vägleda till en säkrare användning av PPI.
Publikationen
Longitudinal trajectories unravel the complex interplay of medication, cardiovascular events, chronic kidney disease, and mortality. Chen, K., Abtahi, F., Fernandez-Llatas, C. et al. Scientific Reports 15, 35577 (2025).