Söker den optimala behandlingen för läpp-, käk- och gomspalt
Vi vet fortfarande inte vilken behandling som fungerar bäst för barn med läpp-, käk- och gomspalt – och när i livet behandlingen bör utföras. Agneta Karsten undersöker hur olika behandlingar påverkar bett, talförmåga, ansiktstillväxt och psykologiskt välbefinnande hos patientgruppen. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.
Text: Karin Tideström, för KI:s installationsskrift 2025
Vad forskar du om?
– Min forskning rör barn som är födda med läpp-, käk- och gomspalt, en missbildning som innebär att ansiktet inte växer ihop som det ska under fosterutvecklingen. Målet är att öka kunskapen om vilka behandlingstekniker som ger bäst långtidsresultat. Bland annat tittar jag och mina kollegor på bettförhållanden, talförmåga och psykologiskt välbefinnande. Forskningen är tvärvetenskaplig och sker i nära samarbete med plastikkirurger, logopeder, kliniska genetiker och psykologer. Jag är också delaktig i det internationella projektet Scandcleft där vi följer 450 barn som behandlas av tio multidisciplinära team, från födseln till avslutad ansiktstillväxt.
Varför är detta viktigt?
– Vi vet fortfarande inte vilken operationsteknik eller tandregleringsbehandling som ger bäst långtidsresultat, eller när i barnets utveckling ingreppen bör utföras. De flesta barn som opereras för läpp-, käk- och gomspalt får till exempel någon grad av tillväxthämning i mellanansiktet. Om operationen görs för tidigt hämmas tillväxten mer, men görs den för sent så kan barnet få problem med talet. Därför är det viktigt både att hitta den bästa tekniken och den optimala tidpunkten för behandlingen.
Vilka är era viktigaste resultat hittills?
– Vi kan se att det är viktigt att minimera ärrbildningen vid kirurgi, eftersom ärrvävnad påverkar tillväxten i överkäken. För att bettet ska utvecklas normalt är det också viktigt att behålla så många tänder som möjligt. Våra studier visar även att det är svårt att förutsäga vilka barn som får problem med ansiktstillväxten. Även om kirurgen och ortodontisten gör på exakt samma sätt kan resultaten variera. Så väl genetiska faktorer som miljöfaktorer, till exempel andningsmönster, spelar roll.
Om Agneta Karsten
Professor i ortodonti vid institutionen för odontologi.
Agneta Karsten (tidigare Linder-Aronson) föddes 1961 i Östersund, och växte upp i Örebro. Hon tog sin tandläkarexamen vid Karolinska Institutet 1986 och blev specialist i ortodonti 1990 efter specialistutbildning i Bergen, Norge. 1995 disputerade hon vid Karolinska Institutet, och 2005 blev hon docent. Agneta Karsten är också styrelseledamot i Svenska Tandläkare Sällskapet och vice president i Network of Erasmus Based European Orthodontic Programs, NEBEOP, som arbetar för kvalitetskontroll av europeiska specialistutbildningar i ortodonti. Agneta Karsten utnämndes till professor i ortodonti vid Karolinska Institutet den 20 augusti 2024.