Nyhetsarkiv

Kroniska immunsjukdomar formas av flera inflammatoriska processer som pågår samtidigt, var och en i olika delar av vävnaden. Det visar en studie på möss från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Immunity. Resultaten skulle kunna förklara varför patienter svarar olika på behandling.

Ett abstract från Karolinska Institutet har valts ut som ett av de tio främsta vid European Renal Association (ERA) Congress 2026 i Glasgow, bland totalt 3 172 inskickade bidrag. Studien visar att även små variationer inom det normala intervallet för albuminuri är förknippade med negativa kliniska utfall hos patienter med kronisk njursjukdom.

Reumatikerförbundet delar i år ut nära 14 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar. En tredjedel av de beviljade forskningsprojekten bedrivs vid Karolinska Institutet.

KI-forskaren Mai-Lis Hellenius har utsetts till vinnare i kategorin Hälsa i utmärkelsen "Årets Mest Lovande Över 60" 2026. Hon tilldelas priset för hennes långvariga och engagerade arbete med att göra forskning om livsstil och hälsa begriplig, relevant och tillgänglig för en bred allmänhet.

Nya ledtrådar från genetisk forskning kan förklara vad som orsakar det vanligaste medfödda hjärtfelet. Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har identifierat sällsynta DNA-förändringar under fosterutvecklingen som kan leda till att en hjärtklaff bildas med två segel i stället för tre, ett tillstånd som kallas bikuspid aortaklaff (BAV).

Myggburna virussjukdomar som dengue, zika och chikungunya sprider sig till nya områden i takt med ett varmare klimat. En ny studie från Karolinska Institutet och Institut Pasteur, publicerad i Nature Communications, visar att ett nyutvecklat blodtest kan särskilja mellan liknande virus och därmed bidra till bättre övervakning av hur dessa infektioner sprids.

Personer med postcovid löper en ökad risk att utveckla hjärt kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i eClinicalMedicine. Resultaten visar att risken för bland annat hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom är högre även hos dem som inte vårdades på sjukhus under den akuta infektionen.

Tidigt insatt behandling vid reumatoid artrit ger tydliga förbättringar i smärta, trötthet och livskvalitet – oavsett om patienten får biologiska läkemedel eller konventionell behandling. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Rheumatology. Biologiska läkemedel gav något större förbättringar, men skillnaderna mellan olika behandlingar var små.

Läkarna och forskarna Hanna Brauner och Nikolas Herold uppskattade att samarbeta jämbördigt som forskningsledare – då får de bästa idéerna ta störst plats. Deras projekt via Karolinska Institutets forskningsinkubator kan ge bättre behandling vid cancerformen hudlymfom.

En donation från Sally Cahill i USA öppnar för en ny behandling av svår ledgångsreumatism, reumatoid artrit, vid Karolinska Institutet. Metoden som bygger på att stimulera en nerv i örat med svag elektrisk ström har hittills fått intresseväckande resultat.

Nästan hälften av de patienter som lagts in på sjukhus för akut hjärtsvikt i Europa återinläggs inom ett år, visar en ny studie som letts av forskare vid Karolinska Institutet och publicerats i European Heart Journal. Dessutom är risken för död fortsatt hög, särskilt för dem med mer kraftigt nedsatt hjärtfunktion.

Fler fall av kolorektalcancer upptäcks i ett tidigt skede efter screening. Det visar en randomiserad klinisk studie av forskare vid Uppsala universitet och Karolinska Institutet som publicerats i Nature Medicine.

En vanlig halsflussinfektion orsakad av streptokocker kan utlösa guttat psoriasis genom att förändra beteendet hos viktiga immunceller, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i eBioMedicine. Resultaten visar hur en infektion kan leda till plötslig hudinflammation, särskilt hos barn och unga vuxna.

Åtta unga forskare vid Karolinska Institutet har beviljats postdoktoranslag inom EU:s Marie Skłodowska-Curie Actions (MSCA). Det innebär förstärkta möjligheter att driva forskning som kan bidra till framtidens medicinska genombrott – från mitokondriernas roll i sjukdom till hjärnans kroppsupplevelse och nya strategier för allergibehandling. Konkurrensen har varit extra stor i årets utlysning.

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett cirkulärt RNA i mitokondrier som spelar en viktig roll för läkning av kroniska sår. Studien har publicerats i Advanced Science.

En avhandling vid Karolinska Institutet undersöker hur en social robot, driven av artificiell intelligens, kan användas som virtuell patient för att förbättra träningen i kliniskt resonemang och kommunikation hos läkarstudenter.

Personer med ulcerös proktit, en mildare och begränsad form av ulcerös kolit, löper ingen högre risk att drabbas av ändtarmscancer än befolkningen i stort. Det visar en ny svensk registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i Gastroenterology. Fynden kan bidra till en mer individanpassad uppföljning av patienter med inflammatorisk tarmsjukdom.

Informationen nedan riktar sig till dig som behöver ett Grönt ljus för din KID-ansökan.

Två av tre tonåringar med irritabel tarm (IBS) går in i vuxenlivet utan sjukdomen. Det visar en långtidsstudie publicerad i tidskriften Gastroenterology av forskare vid Göteborgs universitet och Karolinska Institutet. Forskarna konstaterar också att flera faktorer hos unga som ökar risken för IBS i vuxen ålder är påverkbara.

I nya amerikanska kostråd vänds den traditionella kostpyramiden upp och ner; kött och feta mejeriprodukter placeras i den breda basen och grönt i den andra änden. Råden presenteras som ny kunskap, men präglas av förenklingar och politiska avvägningar snarare än samlad vetenskap, menar Mai-Lis Hellénius i en debattartikel.

Radiumhemmets Forskningsfonder delar ut 102 miljoner kronor till patientnära cancerforskning vid KI. Utdelningen är den största i fondernas historia och riktas såväl till diagnosspecifik forskning som till infrastruktur och forskartjänster.

Just nu är en doktorandtjänst inom ENDOTRAIN-nätverket utlyst vid Karolinska Institutet.

Ju längre en person har typ 2-diabetes, desto större är risken för hjärt-kärlsjukdom. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Diabetes, visar att förändringar i röda blodkroppar kan vara en viktig förklaring, och pekar ut en specifik molekyl som möjlig biomarkör.

Vetenskapsrådet har beviljat 102 anslag inom medicin och hälsa i fem kategorier till 101 forskare vid Karolinska Institutet. Sammantaget tilldelas KI drygt 526,6 miljoner kronor för perioden 2025-2031.

Vetenskapsrådet har fattat beslut om fyra utlysningar och beviljat anslag till 39 KI-forskare inom klinisk behandlingsforskning, internationell postdok inom medicin och hälsa, forskning inom virus och pandemier samt karriärbidrag till forskare inom primärvården.

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,3 miljoner kronor till 19 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Av dessa tilldelas elva forskare vid Karolinska Institutet två miljoner kronor. Flera av dessa projekt fokuserar på cancerformer med dåliga prognoser, till exempel bukspottkörtelcancer, där det behövs mer forskning och kunskap.

Regeringen har initierat en satsning på excellenskluster om totalt 2,5 miljarder kronor. Med fem beviljade planeringsbidrag från Vetenskapsrådet och Vinnova är Karolinska Institutet (KI) en av de aktörer som nu tar nästa steg för att stärka Sveriges position inom medicinsk forskning och innovation.

Forskare vid Karolinska Institutet och KTH har utvecklat en ny beräkningsmetod som kan avslöja hur celler förändras och specialiseras i kroppen. Studien, som publicerats i tidskriften PNAS, kan ge viktig kunskap om varför denna process ibland går fel och leder till sjukdom.

KI-forskarna Carolina Hagberg och Jenny Mjösberg tilldelas det prestigefyllda ERC Consolidator Grant som är ett av Europas mest konkurrensutsatta forskningsanslag. Med stödet kan de fördjupa kunskapen om två stora medicinska utmaningar: hjärt-kärlsjukdom vid obesitas och svår astma.

En av de lovande unga forskarna som i år får Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses grundforskningsanslag är Camilla Engblom på institutionen för medicin, Solna. Pengarna kommer hon att använda till att forska om en pusselbit som kan bidra till mer träffsäkra och individanpassade behandlingar mot cancer och inflammatorisk tarmsjukdom.

I år utses fyra lovande unga forskare vid KI att ta del av Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses femåriga grundforskningsanslag. Anslaget ger unga forskare i karriären en möjlighet att bidra med ny, banbrytande kunskap genom att angripa svåra och långsiktiga forskningsfrågor.

Bahira Shahim, forskare och kardiolog vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset, har tilldelats Prins Daniels anslag för yngre lovande forskare på sex miljoner kronor av Hjärt-Lungfonden. Hennes arbete kan förändra behandlingen av en vanlig hjärtklaffsjukdom som kan leda till plötslig hjärtdöd och hjärtsvikt.

Högintensiv intervallträning förbättrar kondition och musklernas uthållighet mer än traditionella hemträningsprogram hos personer med nyligen diagnostiserad inflammatorisk muskelsjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine.

Ett nytt test visar lovande resultat för att upptäcka latent tuberkulosinfektion i miljöer med begränsade resurser. Det visar en studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Clinical Infectious Diseases.

I de årliga anslagsutlysningarna från Hjärt-Lungfonden fick flera forskare inom KI-NET4TB, nätverket för tuberkulosforskning, viktigt forskningsstöd.

Tuberkulos är fortfarande ett globalt hälsoproblem som drabbar över 10 miljoner människor varje år. Den 20 oktober samlades världsledande internationella forskare inom tuberkulos på Nobel Forum för att diskutera hur man kan minska de kvarstående klyftorna inom förebyggande arbete, vård och forskning.

Professor Mona Ståhle har tilldelats Sven Hellerströms medalj av Svenska Läkaresällskapet för sina betydande insatser inom dermatologisk forskning. Priskommittén framhåller hur hon under fyra decennier varit en visionär ledare vid Karolinska Institutet, särskilt inom psoriasisforskning, och har utbildat en hel generation forskande kliniker i Sverige.

Genom att analysera stora mängder data har forskare från Karolinska Institutet utvecklat ett system för att klassificera individer i olika riskgrupper för åderförkalkning. Resultaten möjliggör tidig upptäckt av sjukdomen vilket kan ge möjlighet till personligt anpassad förebyggande vård.

Nätverket Nordic Health Crises University Network syftar bland annat till att öka den tvärvetenskapliga samverkan mellan nordiska universitet inom området Hälsokriser. Under de kommande två åren kommer det därför att vara möjligt att söka bidrag till ett kortare utbyte. Besöken ska vara inom området hälsokriser, pågå i 2–6 veckor och kostnader får totalt uppgå till 30 000 SEK.

Tilen Trselic, doktorand vid institutionen för medicin, Solna, tilldelas Cilla Weigelt-priset 2025 för sin forskning om Sjögrens syndrom, en ovanlig reumatisk sjukdom som främst drabbar kvinnor. Priset består av ett personligt stipendium och ett forskningsanslag för att främja vetenskapligt utbyte.

Årets Nobelpris i fysiologi eller medicin belönar upptäckter som avslöjar hur vårt immunförsvaret hålls i schack – hur kroppen skyddas från att angripas av sina egna försvarsceller. Upptäckterna banar nu väg för nya möjliga behandlingar mot bland annat autoimmuna sjukdomar som typ 1-diabetes, ms och cancer.

Fyra juniora forskare på institutionen för medicin Solna får varsitt treårigt anslag från Reumatikerförbundet i en särskild satsning på forskning om reumatiska systemsjukdomar.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology.

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur en gen som är kopplad till flera reumatiska sjukdomar påverkar hur celler rör sig, vilket ger nya insikter om sjukdomsmekanismer och framtida behandlingsmöjligheter. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Pontus Nauclér vill förbättra vården av svåra infektioner och samtidigt bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. I sin forskning kombinerar han register- och journaldata med AI och kliniska studier för att göra antibiotikabehandlingar mer träffsäkra. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.  

Emma Johansson, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, har tilldelats Ellis och Ivar Janzons pris 2025 av Svenska Läkaresällskapet. Priset belönar vetenskaplig forskning inom dermatologins och venereologins område och delas ut vid Läkaresällskapets årshögtid den 21 oktober.

Varje år får cirka 2500 patienter i Sverige hjärtstopp inne på sjukhus – och bara en av tre överlever. Therese Djärv vill öka kunskapen om varför dessa hjärtstopp sker och hur de kan förebyggas. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar miljontals människor och det finns ännu ingen botande behandling. Eduardo Villablanca studerar hur inflammation uppstår och läker i tarmen med målet att bidra till nya behandlingsvägar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

En ny studie från Karolinska Institutet ifrågasätter tidigare resultat som visat att tidig operation är bättre på lång sikt än medicinsk behandling för patienter med Crohns sjukdom. Studien replikerar en dansk registerstudie med svenska data och finner att resultaten inte är jämförbara. Studien publicerades i Clinical Gastroenterology and Hepatology.

Pontus Nauclér vill förbättra vården av svåra infektioner och samtidigt bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. I sin forskning kombinerar han register- och journaldata med AI och kliniska studier för att göra antibiotikabehandlingar mer träffsäkra. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.