Genetisk studie avslöjar orsaken bakom vanligt hjärtfel
Nya ledtrådar från genetisk forskning kan förklara vad som orsakar det vanligaste medfödda hjärtfelet. Forskare vid KTH och Karolinska Institutet har identifierat sällsynta DNA-förändringar under fosterutvecklingen som kan leda till att en hjärtklaff bildas med två segel i stället för tre, ett tillstånd som kallas bikuspid aortaklaff (BAV).
I en artikel publicerad i Nature Communications har forskarna identifierat nästan 30 gånger fler potentiella gener kopplade till BAV än vad man tidigare känt till.
– Studien ger en tydligare förståelse för hur aortaklaffen bildas, men lyfter också fram den genetiska komplexiteten bakom BAV och den associerade patologin i stora kroppspulsådern (aorta), säger Hanna Björck, docent vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet.
Personer som föds med BAV utvecklar ofta komplikationer, till exempel förträngning av klaffen eller förstoring av aorta. Mer än hälften genomgår någon gång i livet en operation.
Hittade sällsynta mutationer
Men de bakomliggande orsakerna har länge varit oklara. Tidigare forskning har visat att en liten del av fallen orsakas av förändringar i gener som innehåller instruktionerna för att tillverka proteiner, molekylerna som utför det mesta av cellens arbete. Men detta förklarade bara omkring 10 procent av alla fall. De flesta patienter hade ingen känd genetisk orsak.
Den nya studien riktade i stället uppmärksamheten mot en annan del av DNA:t – de reglerande områdena i genomet som fungerar som strömbrytare och slår av och på viktiga gener under tidig utveckling. Forskarna studerade vävnad från åtta personer med BAV och åtta personer med normala klaffar. I stället för att fokusera på själva generna använde de en teknik som kallas HiCap för riktad 3D‑genomkartläggning, för att se hur DNA är organiserat i cellen och hur reglerande regioner kopplar till viktiga utvecklingsgener.
– Vi fann att sällsynta mutationer i DNA:s reglerande delar sannolikt spelar en stor roll i utvecklingen av BAV, säger Pelin Sahlén, docent vid KTH.
Spår från fosterutvecklingen
Varje patient i studien hade olika mutationer, men många av dem störde samma viktiga gener som formar aortaklaffen hos fostret.
– Det tyder på att även om mutationerna varierar, så stör de samma utvecklingsprocess, säger Artemy Zhigulev, postdoktor vid Karolinska Institutet och tidigare doktorand vid KTH.
Enligt forskarna är en av de mer överraskande upptäckterna att vaskulära celler hos vuxna behåller spår av vad som gick fel under fosterutvecklingen. Skadliga förändringar som inträffade före födseln kan alltså upptäckas flera decennier senare. Fyndet visar att vävnadsprover från vuxna kan användas för att studera problem som ursprungligen uppstod tidigt i livet.
Se den vetenskapliga artikeln för information om finansiering och intressekonflikter.
Denna nyhetsartikel är baserad på ett pressmeddelande från KTH.
Publikation
“Rare regulatory mutations disrupt mesenchymal molecular programs driving endocardial cushion formation in bicuspid aortic valve”, Artemy Zhigulev, Doreen Schwochow, Nikita Gryzunov, Andrey Buyan, Vladimir Nozdrin, Enikő Lázár, Raphaël Mauron, Karin Lång, Rapolas Spalinskas, Sailendra Pradhananga, Madeleine Petersson Sjögren, Anders Franco-Cereceda, Joakim Lundeberg, Ivan V. Kulakovskiy, Per Eriksson, Hanna M Björck, Pelin Sahlén, Nature Communications, online 18 april 2026, doi:10.1038/s41467-026-71758-5