Nytt blodtest kan förbättra kartläggningen av myggburna virus
Myggburna virussjukdomar som dengue, zika och chikungunya sprider sig till nya områden i takt med ett varmare klimat. En ny studie från Karolinska Institutet och Institut Pasteur, publicerad i Nature Communications, visar att ett nyutvecklat blodtest kan särskilja mellan liknande virus och därmed bidra till bättre övervakning av hur dessa infektioner sprids.
– Denna typ av kartläggning är avgörande för att kunna förebygga utbrott och effektivt bekämpa och kontrollera sjukdomarna, säger Victor Yman, infektionsläkare och forskare vid institutionen för medicin, Solna, Karolinska Institutet, och Department of Global Health, Institut Pasteur.
Myggburna virussjukdomar utgör ett växande folkhälsohot globalt. När temperaturen stiger får sjukdomsspridande Aedes-myggor större utbredning, vilket ökar risken för utbrott även i delar av Europa. För att förebygga och snabbt kunna stoppa spridning av virus som dengue, zika och chikungunya behövs mer tillförlitliga metoder för att förstå hur infektionerna rör sig genom befolkningar.
Metod kan skilja på infektioner och korsreaktioner
I den aktuella studien har forskare vid Institut Pasteur i Frankrike, Karolinska Institutet i Sverige och flera internationella samarbetspartners utvecklat en antikroppsbaserad metod som kan skilja mellan en faktisk tidigare infektion och korsreaktioner som uppstår när virus är nära besläktade.
Forskarna analyserade drygt 4 000 blodprover från Peru, Senegal, Franska Guyana och Nya Kaledonien. Antikroppar mot 28 virusproteiner från nio olika myggburna virus mättes, däribland dengue, zika, chikungunya och Mayaro. Syftet var att kartlägga smittspridningen av olika virus över tid i olika områden, trots att närbesläktade virus ofta ger upphov till korsreaktiva antikroppssvar.
Möjligt att bekräfta reaktion
För att avgöra vilka antikroppsmönster som talar för en verklig infektion kombinerades laboratorietester med matematiska modeller.
– Genom att kombinera experimentella metoder och matematiska modeller kan vi bättre uppskatta hur stor spridningen av olika virus varit i ett område över tid, säger Victor Yman.
En kompletterande metod, där korsreaktiva antikroppar renas från proverna, gjorde det också möjligt att bekräfta om en reaktion verkligen beror på det testade viruset eller om den orsakas av korsreaktioner. På så vis kunde forskarna se att personer som först verkade ha haft både chikungunya och det närebsläktade Mayaro viruset i vissa fall bara haft Mayaro, men utvecklat korsreaktioner som liknade en chikungunyainfektion.
– Vi ser attchikungunyavirus oftare ger upphov till korsreaktiva antikroppar än Mayarovirus. Det är viktigt att känna till när man tolkar blodprovsresultaten, säger Victor Yman.
Arbetet är ett internationellt samarbete med forskare i Frankrike, Peru, Senegal, Franska Guyana och Nya Kaledonien. Studien finansierades av bland andra Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning, EU:s Horizon 2020-program och flera internationella forskningsfonder. Forskarna rapporterar inga intressekonflikter.
Publikation
"Investigating antibody cross-reactivity and transmission dynamics of alphaviruses and flaviviruses using a multiplex serological assay", Victor Yman, Jason Rosado, Noé Ochida, Laura Garcia, Marie-Fabrice Gasasira, Gaëlle Baudemont, Estee Cramer, Myrielle Dupont-Rouzeyro, Karl Huet, Maylis Douine, Alice Sanna, Yann Lambert, Gabriel Carrasco-Escobar, Oscar Nolasco, Dionicia Gamboa, Gamou Fall, Oumar Ndiaye, Oumar Faye, Cheikh Loucoubar, Aissatou Toure-Balde, Makhtar Niang, Ines Vigan-Womas, Simon Cauchemez, Michael T White, Nature Communications, online 15 april 2026, doi: 10.1038/s41467-026-71451-7