Två ERC-anslag för utmaningar kring hjärt-kärlsjukdom och astma

Två forskare vid Karolinska Institutet får i år anslaget, som delas ut av Europeiska forskningsrådet inom ramen för EU:s program för forskning och innovation. Finansieringen uppgår till två miljoner euro (drygt 20 miljoner kronor) under fem år. 

När fettvävnaden påverkar hjärtat 

Carolina Hagberg är senior forskare och docent i cell- och molekylärbiologi vid Karolinska Institutet. Hennes forskargrupps projekt WATs-UP utforskar vilken roll fettvävnaden spelar i utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom vid obesitas. Trots att kopplingen är välkänd har det varit svårt att reda ut vad som driver den.

– Vid obesitas uppstår insulinresistens, högt blodtryck och förhöjda blodfetter ofta samtidigt, vilket har gjort det svårt att förstå fettvävnadens exakta roll, säger Carolina Hagberg, senior forskare vid institutionen för medicin, Solna, KI.

För att komma närmare svaret kombinerar gruppen unika musmodeller, en 3D-modell av mänsklig fettvävnad och fettbiopsier från patienter med hjärt–kärlsjuklighet. Genom dessa kan de studera hur fettvävnadens upptag av lipider påverkar de tidigaste förändringarna i kärlväggen som sedan leder mot sjukdom.

– Vår hypotes är att det är lipidupptaget till fettvävnaden, och inte endast lipidfrisättningen, som spelar stor roll, förklarar Carolina Hagberg.

Det är ett projekt på grundforskningsnivå, men med tydlig potential att bana väg för framtida behandlingar.

– Vi vill förstå sjukdomsmekanismer och förtydliga vad man skulle kunna ändra på för att skydda mot sjuklighet. Men vi hoppas även kunna öppna upp en nisch för utveckling av nya typer av läkemedel. 

Svår astma – och vad som verkligen händer i luftvägarna 

Jenny Mjösberg är professor i vävnadsimmunologi vid institutionen för medicin vid Karolinska Institutet i Huddinge. Hennes forskargrupps projekt TARGET-AIR-LAB handlar om svår astma, som drabbar ungefär fem procent av alla astmapatienter och där vanliga behandlingar ofta inte räcker till.

– Vi har fortfarande dålig förståelse kring vad som händer i luftvägarna vid svår astma, säger Jenny Mjösberg. 

Forskargruppen använder små vävnadsprover direkt från patienters luftvägar. Med tekniker de själva utvecklat kan de sedan analysera mycket små mängder vävnad och ändå få ut omfattande information. Målet är att förstå hur inflammationen ser ut i svår astma och hur den förändras när patienterna får moderna biologiska läkemedel.

– Vi hoppas att vi lär oss väldigt mycket om inflammationen och nya sätt att angripa den, men hoppas också hitta nya sätt att förutspå vem som kommer att svara på nya behandlingar, säger Jenny Mjösberg.

Ansökningsprocessen var omfattande, men givande, berättar hon. Hon lät många kollegor läsa ansökan, och Jenny Mjösberg intervjutränade ihop med Carolina Hagberg.

– Det har varit en lång och nervkittlande process.

Blicken framåt 

ERC-anslaget betyder mycket för båda forskargrupperna, både som resurs och som erkännande.

Jenny Mjösberg ser framför sig att hennes grupp om några år befinner sig betydligt längre i kartläggningen av svår astma. Hon lyfter att de redan börjar få de första resultaten och att de befinner sig på ett område där mycket ännu är outforskat, eftersom detaljerade analyser i människa inte har gjorts tidigare. 

– Det här tryggar vår position och hjälper oss framöver, säger Jenny Mjösberg

Carolina Hagberg hoppas att projektet om fem år har fördjupat förståelsen av hur fettvävnaden bidrar till hjärt-kärlsjuklighet och att arbetet har öppnat för nya forskningsfrågor. Hon beskriver möjligheterna som stora:

– Vi ser att projektet kommer generera mycket ny kunskap och öppna upp för spännande nya framtida projekt.