Nyhetsarkiv

Den 1 juli 2023 anställdes forskargruppsledare Karin Jensen som professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS).

Med hjälp av en ny bildteknik för 3D har forskare vid bland annat Karolinska Institutet på ett övergripande sätt kunnat karakterisera en del av hjärnan som visar den kanske tidigaste ansamlingen av tau-protein, en viktig biomarkör för utvecklingen av Alzheimers sjukdom. Resultaten som publicerats i tidskriften Acta Neuropathologica kan i framtiden göra det möjligt att ha en mer exakt neuropatologisk diagnos av Alzheimers sjukdomsspektrum i ett mycket tidigt skede.

Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

Med hjälp av avancerad mikroskopiteknik har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet avbildat det maskineri som cellernas energiproducenter, mitokondrierna, använder för att bygga sina proteiner. Fynden publiceras i tidskriften Nature och ger hopp om mer specifika antibiotika och nya cancerläkemedel i framtiden.

Den beskrivs som ett tekniksprång inom skiktröntgen och förhoppningen är att avbildningstekniken på sikt ska bli standard inom sjukvården. I slutet av oktober invigs en ny typ av datortomografi i MedTechLabs, ett samarbete mellan Karolinska Institutet (KI), KTH och Region Stockholm. KI-professorn Staffan Holmin är en av forskarna bakom satsningen.

Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.

En av de största hjärnavbildningsstudierna av bipolär sjukdom över tid visar att patienter som får maniska sjukdomsskov utvecklar mer förändringar i hjärnan än patienter utan skov. Studien, som letts av forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet, bekräftar också en koppling mellan bipolär sjukdom och snabbare utvidgning av hjärnans hålrum. Resultaten har publicerats online i tidskriften Biological Psychiatry.

Nyligen visade forskare vid Karolinska Institutet att magnetkameraundersökning (MR) kan förbättra prostatacancerscreeningen genom att minska överdiagnostiken. Nu publicerar samma forskargrupp en studie i The Lancet Oncology som visar att tillägg av ett nytt blodprov, Stockholm3-testet, kan spara en tredjedel av alla MR-undersökningar som görs och ytterligare minska antalet ofarliga tumörer som upptäcks.

Med hjälp av en ny tredimensionell bildteknik har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt att en del av det autonoma nervsystemet i levern genomgår en kraftig degenerering i samband med icke-alkoholrelaterad fettleversjukdom. Studien som utförts på möss och levervävnad från människa visar att graden av neurologisk förändring sammanfaller med hur allvarlig leversjukdomen är. Resultaten publiceras i tidskriften Science Advances.

Nya biomarkörer för Alzheimers sjukdom är ett prioriterat område för forskningen, för ökade kunskaper om sjukdomen och möjligheter till tidig diagnos. Nu har forskare vid Karolinska Institutet undersökt ett nytt spårämne vid PET-avbildning som är ett viktigt diagnostiskt verktyg vid alzheimer. Studien om spårämnet BU99008 som publicerats i Molecular Psychiatry kan få betydelse för tidig identifiering av tecken på Alzheimers sjukdom.

De nyblivna professorerna Eric Westman och Dorota Religa, båda från sektionen för klinisk geriatrik, NVS där de dessutom är sektionschef respektive biträdande sektionschef, höll onsdagen den 20 januari varsin professorsföreläsning.

Coronapandemin satte stopp för den planerade invigningen i höst, men nu är Karolinska Institutets nya core-facilitet för 3D-EM i full drift. I källaren på Wargentinhuset, campus Solna finns flera kryoelekotronmikroskop av den allra senaste modellen som kan användas både av KI:s egna forskare och externa kunder. Martin Hällberg, forskargruppsledare vid institutionen för cell- och molekylärbiologi och föreståndare för 3D-EM-anläggningen berättar om satsningen.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.

Gustav Mårtensson, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik. Den 15 maj 2020 kommer du att försvara din avhandling "Quantifying neurodegeneration from medical images with machine learning and graph theory", vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor vid Aalto-universitetet i Finland utvecklat en ny metod för att skapa bilder av molekyler i celler eller vävnadsprover. Metoden bygger på att DNA-snuttar används och kallas förenklat för DNA-mikroskopi. Tillvägagångssättet beskrivs i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Bidragen fördelas under tre år 2010-2022.

Varje läsår genomgår cirka 1600 studenter anatomiundervisning vid Karolinska Institutet. Nu får de tillgång till ett visualiseringsbord där de själva kan vrida, vända och skära i digitala patientfall. Verktyget ersätter inte undervisning på donerade kroppar, men är ett värdefullt komplement.