Nyhetsarkiv

En ny metod, utvecklad på Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab, kan både identifiera immuncellernas unika receptorer och visa var de finns i vävnaden. Det visar en ny studie publicerad i tidskriften Science. Metoden kommer att öka förmågan att identifiera vilka immunceller som bidrar till sjukdomsförlopp och möjligheterna att utveckla nya behandlingar mot mängder av sjukdomar, spår forskarna.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker (artificiell intelligens) som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

Den 1 november 2023 besökte statsminister Ulf Kristersson och sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson Genomic Medicine Sweden (GMS) för att ta del av arbetet med precisionsmedicin för en bättre cancervård. Några av de frågor som lyftes var bred gensekvensering som en del av individanpassad vård, samt behandling och tillgängliggörande av data.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en molekylär metod som på bara några minuter kan ta reda på om bakterier svarar på antibiotikabehandling eller ej. Fynden presenteras i tidskriften Nature Microbiology och målet är nu att utveckla ett enkelt test som kan användas inom sjukvården.

Årets KI-SciLifeLab Symposium lyfte gemenskap och förde KI-forskare och personal anslutna till SciLifeLab närmare varandra.

För första gången i Sverige möjliggörs nu rutindiagnostiska analyser av mutationer i cellfritt DNA hos patienter med spridd prostatacancer. Testet har utvecklats av forskare vid Karolinska Institutet och nu erbjuder Karolinska Universitetssjukhuset analysen till sjukhus i hela Norden. Steget innebär att fler patienter med vissa genmutationer kan få tillgång till behandling för sin cancer.

Forskare vid Karolinska Institutet har kartlagt hur celler i den mänskliga ryggmärgen bildas i embryot och vilka gener som styr denna utveckling. Det kan leda till ny kunskap om hur skador och sjukdomar i ryggmärgen uppstår och hur de kan behandlas. Fynden har publicerats i tidskriften Nature Neuroscience.

En grupp forskare vid bland annat Karolinska Institutet, SciLifeLab och Karolinska universitetssjukhuset tilldelas totalt 14,7 miljoner kronor från Vetenskapsrådet. Det fyraåriga anslaget ingår i Vetenskapsrådets satsning på forskningsinfrastruktur och syftar till att tillgängliggöra nya teknologier för kliniska studier inom precisionsmedicin.

Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet skapar Sveriges första innovationsmiljö för utveckling av precisionsmedicinska teknologier. Beslutet att etablera en samlad gemensam innovationsmiljö för sjukvård, forskning och precisionsmedicinska teknologier i Solna och Huddinge är ett viktigt steg i den fortsatta utvecklingen av området precisionsmedicin.

Karolinska Institutet (KI) har nyligen tilldelats värdskap för den nationella noden för datadriven life science inom precisionsmedicin och diagnostik. Syftet är att utveckla och tillhandahålla stöd och optimala förhållanden som driver denna forskning framåt – regionalt, nationellt och internationellt.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab beskriver i en studie i Science att de genom en ny teknik har förbättrat ett proteins förmåga att reparera syreskador i DNA och skapat en ny funktion hos proteinet. Tekniken kan leda till bättre läkemedel mot sjukdomar där syreskador är inblandade, som cancer, Alzheimers sjukdom och lungsjukdomar, men forskarna tror också på ett ännu bredare genomslag.

2021 års Nobelpris i kemi belönar Benjamin List och David MacMillan för ett nytt och genialt verktyg för att bygga molekyler, asymmetrisk organokatalys, som bidragit till mer miljövänlig kemi och läkemedelstillverkning. Här kommenterar KI-forskaren Per I Arvidsson, chef för Drug Discovery and Development-plattformen på SciLifeLab, upptäckten. Han var en av de som introducerade organokatalys i Sverige och menar att priset var väntat.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en teknik för kostnadseffektiv övervakning av global spridning av nya sars-cov-2-varianter. Tekniken presenteras i den vetenskapliga tidskriften Nature Communications.

Fler än 1 200 personer med sällsynta sjukdomar har hittills fått en genetisk diagnos tack vare integrering av storskalig genomik i sjukvården i region Stockholm. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som sammanställt resultatet av de första fem årens samarbete kring helgenomsekvensering mellan Karolinska Universitetssjukhuset och SciLifeLab. Arbetet publiceras i tidskriften Genome Medicine och utgör en grund för den framväxande precisionsmedicinen.

Det svenska initiativet Human Protein Atlas firar 20-årsjubileum. Det uppmärksammas bland annat genom en ny sajt som kombinerar fakta i atlasen med svindlande filmer om människokroppen och med lansering av en ny version av proteindatabasen. Forskare vid Karolinska Institutet deltar på flera sätt i projekten.

Både eksem och psoriasis är inflammatoriska hudsjukdomar som drabbar många individer. Nu har forskare från Karolinska Institutet och KTH gjort framsteg med att kartlägga nya kandidatgener för dessa ärftliga hudsjukdomar. Detta kan på sikt öppna för nya sätt att behandla sjukdomarna. Resultaten har publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse (KAW) lanserar en ny forskningssatsning och donerar 3,1 miljarder kronor under tolv år för att stödja datadriven life science samt 600 miljoner kronor för att förlänga det befintliga stödet till SciLifeLab och Wallenberg centrum för molekylär medicin. Många nya forskartjänster kommer att inrättas.

Mer än 10 procent av unga och tidigare friska personer som utvecklar allvarlig covid-19 har felriktade antikroppar som attackerar det egna immunsystemet, och ytterligare 3,5 procent har en specifik genetisk mutation. Det visar ny forskning som publiceras i tidskriften Science av ett internationellt konsortium som involverar forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab i Sverige och Tor Vergata University of Rome i Italien har genomfört en omfattande kartläggning av immunsvaret hos barn som drabbas av ett ovanligt men livshotande inflammatoriskt syndrom i samband med covid-19. Studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cell, visar hur immunsystemet reagerar vid detta tillstånd och särskiljer det från de besläktade tillstånden Kawasakis sjukdom och cytokinstorm vid akut covid-19.

SciLifeLab lanserar nationella forskningsprogram tillsammans med Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. Projekten fokuserar på att bekämpa coronapandemin med hjälp av den infrastruktur som finns vid SciLifeLab. Ett stort antal av projekten leds av forskare vid Karolinska Institutet.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med forskare i Kina utvecklat ett nytt diagnostiskt test för covid-19. Testet kan utföras utan avancerad labbutrustning och ge resultat inom cirka en halvtimme, enligt en studie som har publicerats i tidskriften Clinical Chemistry. Forskarna arbetar nu med att verifiera testets resultat på bekräftade covid-19-patienter på Karolinska universitetssjukhuset.