Nyhetsarkiv

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

MhGAP (Mental Health Gap Action Programme) är ett stödmaterial vars syfte är att stärka länders kapacitet att hantera den växande mängden psykiska, neurologiska och beroendetillstånd samt att minska behandlingsgapet. Dessa rekommendationer publicerades första gången år 2010. Den tredje upplagan av mhGAP-riktlinjerna, som återspeglar 15 års investering, täcker 11 moduler om olika psykiska tillstånd och angränsande besvär.

Stort grattis till Carl Sellgren för att ha erhållit större anslag från Vetenskapsrådet(VR), stiftelsen för medicinsk forskning (SSMF), samt Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2023 för klinisk neurologisk forskning. I en intervju uttrycker Carl sin glädje över det betydelsefulla stödet för forskningen och betonar hur dessa anslag möjliggör ett mer långsiktigt forskningsperspektiv med mer djupgående projekt.

Allt fler forskare förstår vikten av att ha med patienternas erfarenheter vid planeringen av vetenskapliga studier. Möt tre personer som anlitats som experter på sin egen sjukdom.

KI-forskaren Carl Sellgren får Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2023 för sin forskning inom klinisk neurologi och hur förlust av synapser (kontakter mellan celler) i hjärnan skulle kunna vara en möjlig orsak till schizofreni.

Mani* är en ovanlig men möjlig biverkning vid behandling av depression med antidepressiva läkemedel hos vuxna, men lite har hittills varit känt om risken hos barn och ungdomar. En ny studie i JAMA Psychiatry undersökte detta och fann inga bevis för mani 12 veckor efter påbörjad behandling med antidepressiva. Försiktighet kan dock behövas vid antidepressiv behandling av barn med allvarligare depressioner eller när en förälder har bipolär sjukdom.

En ny studie från Karolinska Institutet talar för att elbehandling samt medicinerna litium och klozapin kan minska risken för självmord hos unga män med psykisk sjukdom, något som tidigare forskning har visat gäller för vuxna. Studien, som jämför behandlingsval och självmordstal i olika svenska regioner, är publicerad i tidskriften Nature Communications.

I dag sprids rykten snabbare än någonsin tack vare sociala medier och det är lätt att dras med. En del är också till naturen mer sårbara för konspirationsteorier. Men skeptikers oro bör inte avvisas utan bemötas, menar forskare som studerar viljan att ta olika slags vaccin.

En ny studie publicerad i BMC Public Health visar att screening i skolan minskade psykotiska symtom hos ungdomar. Studien har bland annat genomförts av forskare från Nationellt centrum för suicidforskning och prevention vid Karolinska Institutet.

Schizofrenipatienter har färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Detta tros bero på att hjärnans immunceller i ökad omfattning gallrar ut kopplingar på grund av en genetisk variant kopplat till sjukdomen. Forskare från Karolinska Institutet rapporterar nu i Nature Communications att nivåerna av det protein som riskgenen kodar för är förhöjda hos nyinsjuknade patienter, samt att inflammation ytterligare förstärker effekten av riskvarianten.

Vid psykos har utrikesfödda från Afrika och Mellanöstern och deras barn högre risk för att bli tvångsvårdade redan vid första vårdtillfället jämfört med svenskfödda med samma sjukdom. Det visar en stor nationell studie av forskare vid Karolinska Institutet och University College London i Storbritannien som publicerats i tidskriften Psychological Medicine.

En inledande genanalys kan ge bättre resultat vid behandling med de antipsykotiska läkemedlen risperidon och aripiprazole. Ny forskning visar hur aktiviteten av ett visst enzym i kroppen som omsätter läkemedlen, påverkar den individuella dos som bör ges för bästa behandlingseffekt. Studien, som publiceras i The Lancet Psychiatry, har gjorts av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med Diakonhjemmets sjukhus i Oslo.

Schizofrenipatienter har av oklar anledning färre antal kopplingar mellan nervcellerna i hjärnan. Forskare vid Karolinska Institutet och Massachusetts General Hospital har nu lyckats skapa mänskliga cellmodeller som visar att det sker en överdriven nedbrytning av kopplingar i hjärnan hos dessa patienter och kunnat länka detta till en genetisk riskvariant för sjukdomen. De har också kunnat visa att antibiotikumet minocyklin hämmar nedbrytningen och att behandling i tonåren kan kopplas till minska

Forskare på Karolinska institutet och University of North Carolina har identifierat de celltyper som ligger till grund för schizofreni, i en studie som publicerats i Nature Genetics. Fynden pekar ut färdriktningen för utveckling av nya behandlingsmetoder mot sjukdomen.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att ökade nivåer av kynurensyra ger upphov till schizofreniliknande beteende hos möss. De nya rönen kan bidra till nya behandlingsformer för personer med schizofreni. Studien, som gjorts tillsammans med amerikanska och brittiska forskare, publiceras i senaste numret av den vetenskapliga tidskriften Biological Psychiatry.