Nyhetsarkiv

Karolinska ATMP-centrum, ett samarbete mellan KI och Karolinska Universitetssjukhuset, och S:t Eriks Ögonsjukhus har undertecknat en avsiktsförklaring om stärkt samarbete inom forskning, utveckling och kliniska studier av läkemedel baserade på celler och gener, så kallade läkemedel för avancerad terapi (ATMP). Målet är att påskynda övergången från forskning till klinisk tillämpning för exempelvis sjukdomar i näthinnan som idag saknar effektiv behandling.

Marianne van Hage, professor vid Karolinska Institutet, har fått Europas främsta utmärkelse inom allergi – Paul Ehrlich-priset. Hon är den första svensken någonsin att få utmärkelsen, tack vare sin banbrytande forskning inom molekylär allergologi och den fästinginducerade födoämnesallergin, alfa-gal-syndromet.

Erik Benson och Arvid Guterstam, båda biträdande lektorer vid Karolinska Institutet, har tilldelats det prestigefyllda ERC Starting Grant från Europeiska forskningsrådet. Med anslaget får de möjlighet att förverkliga banbrytande forskningsprojekt inom DNA-nanoteknologi för förbättrad läkemedelsleverans, respektive hjärnans sociala funktioner som kan få stor betydelse för framtida diagnostik och förståelse av autism.

Ohälsa kopplad till stillasittande och matvanor är ett ökande samhällsproblem. Ylva Trolle Lagerros utvecklar bland annat appar som ska hjälpa människor att göra mer hälsosamma val i vardagen. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Ungdomar har en nyanserad bild av hur deras digitala liv påverkar det psykiska måendet och efterfrågar mer stöd och engagemang från vuxna i deras närhet. Det visar en internationell studie publicerad i Journal of Adolescent Health av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med UNICEF.

Vi gratulerar Fredrik Lanner som nyligen utnämnts till professor i embryonal stamcellsbiologi vid institutionen för klinisk vetenskap, intervention och teknik (CLINTEC).

Personer med klusterhuvudvärk uppvisar symptom på insomni och dålig sömnkvalitet under en aktiv huvudvärksperiod, och sömnen återhämtas inte under huvudvärksfria perioder. Detta har forskare vid Karolinska Institutet kommit fram till och resultaten publicerades nyligen i tidskriften Headache: the Journal of Head and Face Pain.

En ny avhandling från Karolinska Institutet fokuserar på avancerade statistiska metoder för att kunna förutsäga långsiktiga patientutfall och därmed stödja beslutsfattande och utvärdering av metoder inom hälso- och sjukvården. Avhandlingen fokuserade på kronisk myeloisk leukemi med målet att ge bättre information inför kliniska policybeslut.

Schizofreni är en sjukdom som medför stort lidande och dagens behandlingsmetoder är otillräckliga. Jens Hjerling-Leffler studerar vad som händer i hjärnan i den livsfas då sjukdomen oftast bryter ut – i hopp om att främja utvecklingen av bättre läkemedel. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat en sårbar punkt i vissa blodcancerceller som gör det möjligt att slå ut dem med ett läkemedel, utan att friska celler skadas. Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Leukemia.

Synbesvär efter förvärvad hjärnskada är vanliga och påverkar både vardagliga aktiviteter och livskvalitet. Tony Pansell undersöker hur synfunktionen kan förbättras igen – med hjälp av synrehabilitering. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet stod värd för ett symposium som samlade framstående forskare inom socialpolitik, ojämlikhet och hälsa för att uppmärksamma professor Johan Fritzells betydande vetenskapliga bidrag under hans akademiska karriär.

När äldre drabbas av flera kroniska sjukdomar samtidigt talar man om multimorbiditet – en snabbt växande utmaning för hälso- och sjukvården i takt med att andelen äldre ökar. Trots det har multimorbiditet länge haft en undanskymd plats i det globala folkhälsoarbetet. Nu sätts fokus på problemet i en ny rapport från Världshälsoorganisationen (WHO).

Vi är glada att kunna dela med oss av några av de många viktiga reflektionerna från NKG2024-kongressen som hölls i Stockholm i juni 2024, i form av en nypublicerad perspektivartikel med titeln "Ageing in a Transforming World: Insights for Future Research and Policy from the 27th Nordic Congress of Gerontology" (Åldrande i en föränderlig värld: insikter för framtida forskning och politik från den 27:e nordiska gerontologikongressen).

Dubbla blodförtunnande mediciner efter bypass-operation på hjärtat är inte mer effektivt än enbart acetylsalicylsyra, och ökar dessutom risken för allvarliga blödningar. Det visar en studie av forskare från Karolinska Institutet och Göteborgs universitet som publiceras i tidskriften The New England Journal of Medicine.

I ett pilotprojekt på kursen biomedicinsk kommunikation har studenterna i spelform fått tackla den komplexa frågan om antibiotikaresistens (AMR). När spelet AMR Knowledge Space Game integreras i kursplanen är reaktionerna mycket positiva från både lärare och studenter. Med pilotprojektets framgång kan det interaktiva spelet bli en del av framtida kurser och utbildningsforskning vid KI.

Vi är mycket glada att välkomna professor Stefano Guerra till KI SÖS under den kommande terminen. Stefano är här inom ramen för ett Fulbrightstipendium, och vi ser fram emot att ta del av hans expertis och erfarenheter under hans vistelse hos oss.

Palliativ medicin är ett ungt forskningsfält och antalet välgjorda kliniska studier är få. Linda Björkhem-Bergman vill bidra till mer kunskap – bland annat om hur D-vitamin påverkar patienternas immunförsvar och symptom. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober. 

Alla patienter med akut hjärtinfarkt bör inte erbjudas rutinmässig screening för magsårsbakterien Helicobacter pylori. Däremot kan vissa patientgrupper med ökad risk för magblödning efter hjärtinfarkt ha nytta av ett sådant test. Det är slutsatsen av en omfattande studie från Karolinska Institutet och Södersjukhuset som publiceras i tidskriften JAMA.

Fettlever till följd av övervikt och fetma är ett vanligt tillstånd som i värsta fall kan leda till skrumplever och levercancer. Stefano Romeo söker efter genetiken bakom sjukdomarna – för att kunna välja rätt behandling. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Från och med vårterminen 2026 erbjuder Karolinska Institutet en helt ny uppdragsutbildning i gynekologi för sjuksköterskor.

Hanna Steurer, forskare vid enheten för logopedi och Uppsala universitet samt logoped vid Stockholms Sjukhem, har tilldelats Elsa och Inge Anderssons pris 2025 för bästa avhandling om Parkinsons sjukdom.

Vi gratulerar Buse Yel Bektash, doktorand vid forskargruppen Translationell psykiatri, som får European College of Neuropsychopharmacology (ECNP) Excellence Award 2025.

På Sofiaängen skola i Stockholm pågår ett systematiskt arbete för att stärka elevernas psykiska hälsa. Under 2023 utbildades ett 30-tal medarbetare i SKOLKONTAKT™ – ett skolprogram som ges vid Karolinska Institutet. Nu börjar effekterna av satsningen bli tydliga: ökad självkänsla, bättre skolnärvaro och fler sociala kontakter för elever med autism.

Ny forskning från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att mantelcellslymfom är mer varierad än man tidigare trott, vilket understryker behovet av individanpassade terapier.

KI satsar 50 miljoner kronor på forskning om benskörhet, osteoporos, för bättre diagnostik, behandling och prevention. Den stora investeringen möjliggörs av en generös donation från Ebbe och Lena Krook. En del av donationen finansierar en ny professur vid KI inom ämnet.

Går det att hitta benskörhet i bilder som tas av andra anledningar än frakturer? Ja, menar radiologen Torkel Brismar, som i flera studier har undersökt just detta.

Genom att motionera, träna balans och äta hälsosamt och varierat så kan man minska risken att drabbas av benskörhet.

Hon drabbades av återkommande frakturer. Men i dag lever Vera Berg ett aktivt liv tack vare mediciner mot benskörhet.

Kraftigt underbehandlat – och vanligt. Benskörhet är en folksjukdom där vårdkedjan ofta brister. Nu undersöker forskare varför många patienter inte fångas upp så att de slipper nya allvarliga benbrott. På sikt hägrar målet att ge behandling redan innan en första fraktur hunnit ske.

Under första veckan i oktober bjuder Karolinska Institutet tillsammans med Nobel Prize Museum in till inspirerande event, öppna för allmänheten. Lyssna till samtalet om vad 50 år av fri aborträtt betytt för kvinnors hälsa, lär dig mer om hur genteknikens utveckling har påverkat oss eller ta del av aktuell forskning kring vatten.

Forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet har medverkat i en internationell studie som publicerats i tidskriften Cell. Studien presenterar ett nytt sätt att designa antibiotika med hjälp av generativ djupinlärning. Genom att kombinera AI och proteomik har forskarna kunnat skapa helt nya antibiotikamolekyler och identifiera deras målmolekyler i bakterieceller.

Vi gratulerar Caroline Nordenvall, docent och lektor i kirurgi, som belönades med Stora Forskarpriset under Kirurgveckan i Linköping 2025.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i Cell Reports Medicine, visar att follikulärt lymfom (FL), en vanlig form av blodcancer, inte är en enhetlig sjukdom utan består av tre genetiskt skilda undertyper. Resultaten kan bidra till att läkare i framtiden kan ställa mer träffsäkra diagnoser och ge mer individanpassad behandling.

Forskare vid Karolinska Institutet, KTH och SciLifeLab har utvecklat en ny metod för att upptäcka tidiga tecken på typ 1-diabetes innan sjukdomen bryter ut. Studien, som genomförts på en experimentell modell, visar att små mängder blod kan avslöja sjukdomsframkallande förändringar i kroppen och därmed öppna för tidig behandling. Resultaten har publicerats i tidskriften Diabetologia.

Centrum för hälsokriser samlar interdisciplinär expertis för att kunna erbjuda kunskap om hälsokriser genom forskning, utbildning, policyutveckling och expertstöd. Under sommarmånaderna har efterfrågan på kommentarer från centrumets experter dominerats av två aktuella områden: hälsoeffekter vid extremväder och den humanitära situationen i Gaza. Centrumets medarbetare har även deltagit i debatten, och delat med sig av egna erfarenheter direkt från arbete i fält.

Röstproblem är vanliga bland lärare och andra som använder rösten mycket i jobbet. Ett nytt forskningsprojekt, finansierat av FORTE ska ta fram metoder för att förebygga dessa besvär och stärka arbetsförmågan.

På enheten för undervisning och lärande arbetar flera pedagogiska utvecklare med olika områden för att stötta lärare och handledare i undervisningen. En av dessa är Helena Brodin som är med och bidrar till förutsättningar för hög kvalitet i handledning av studenter som befinner sig ut på praktik i hälso- och sjukvården.

En stor internationell studie ledd av forskare vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet, visar att svår depression inte bara ökar risken för flertalet sjukdomar och sociala problem, utan också delvis drivs av faktorer som ensamhet, fetma, rökning och kronisk smärta.

Professor emeritus Peter Strang vid Karolinska Institutet har tilldelats regeringens medalj ”Illis quorum meruere labores”. Medaljens latinska namn betyder ”Åt dem vars gärningar gör dem förtjänta av det”. Han får utmärkelsen för sina framstående insatser och sin mångåriga forskning inom palliativ medicin, där han särskilt lyft fram de existentiella perspektivens betydelse för god vård.

Personer med metabola syndromet löper ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, lyfter vikten av att upptäcka och behandla metabola riskfaktorer i tid.

David Mataix-Cols och Josep Pol-Fuster vid Centrum för psykiatriforskning får internationella hedersutmärkelser för banbrytande OCD-forskning

Två nya studier från Karolinska Institutet har undersökt hur mutationer som uppstår i muskler och blodkärl under livets gång kan påverka åldrandet. Studierna, som publiceras i Nature Aging, visar att sådana mutationer kan leda till minskad muskelstyrka och snabbare åldrande av blodkärlen. Resultaten kan få betydelse för behandling av åldersrelaterade sjukdomar.

En studie nyligen publicerad i European Journal of Preventive Cardiology, visar att det inte enbart är den totala mängden fysisk aktivitet som påverkar hjärt-kärlhälsan – utan även hur ofta man rör på sig under dagen. Bland de allra äldsta deltagarna fann man att flera korta promenader dagligen hade en skyddande effekt, oavsett om tempot var lugnt eller mer intensivt. Detta samband kvarstod även efter justering för den totala gångtiden.

En generös föräldraförsäkring kan förbättra den psykiska hälsan hos nyblivna föräldrar. Men försäkringens utformning riskerar att utesluta dem som behöver stödet mest. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Karolinska Institutet behåller positionen som ett av världens 50 högst rankade universitet i 2025 års Academic Ranking of World Universities (ARWU), också kallad Shanghai-rankningen. Här jämförs alla lärosäten med forskningsverksamhet oavsett inriktning eller fakulteter. Högst rankas Harvard University följt av Stanford University, Massachusetts Institute of Technology (MIT) och University of Cambridge, vilket är oförändrat från år 2024.

Gustav Stålhammar, överläkare vid S:t Eriks Ögonsjukhus och adjungerad professor vid Karolinska Institutet, har inlett ett nära samarbete med professor Rizwan Haq från Dana-Farber Cancer Institute vid Harvard Medical School för att kartlägga de genetiska förändringarna vid uvealt melanom – en aggressiv form av ögoncancer – i syfte att förstå hur sjukdomens spridning kan bromsas.

Varje vårtermin utses en kursetta för bra prestation och bra tentamensresultat (skriftlig, muntlig och praktisk) under terminen.

Det är Shireen Sindi vid NVS med team som beviljats det stora anslaget. Det är första gången en sökande från KI får ett sådant stort anslag från Wellcome Leap, som KI haft avtal med sedan 2021.

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos.