Nyhetsarkiv

En ny studie från Karolinska Institutet visar att en hjärtrytmrubbning, POTS, särskilt ofta drabbar personer med postcovid. Majoriteten av de drabbade är kvinnor i yngre medelåldern. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskriften Circulation: Arrhythmia and Electrophysiology.

Knut Steffensen leder nyinvigda Karolinska ATMP-centrum, en satsning som ska omvandla forskning inom cell- och genterapi till färdiga behandlingar. Med erfarenhet från både akademin och läkemedelsindustrin vill han sammanföra det bästa av två världar.

Karolinska Institutet, KTH och Stockholms universitet (SU) lanserar genom sina holdingbolag en ny investeringsfond för deep tech-bolag i tidiga utvecklingsfaser. Fonden, Trio Impact Invest, har stöd från Tillväxtverket, Europeiska regionala utvecklingsfonden och privata aktörer, och ska fylla ett kritiskt kapitalgap för forskningsintensiva bolag med svenskt ursprung.

När barn får cancer är det inte bara sjukdomen i sig som är farlig. Under behandlingen blir immunförsvaret svagt, och infektioner kan bli livshotande. För att förstå varför vissa barn drabbas hårdare samarbetar forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus med kollegor från Mbarara Regional Referral Hospital i Uganda.

En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att kvinnor med premenstruella besvär har betydligt lägre livskvalitet än kvinnor utan sådana besvär. Den allvarligare formen, premenstruell dysfori, påverkar välmåendet allra mest negativt.

Två forskningsinfrastrukturer som Karolinska Institutet koordinerar respektive medverkar i, beviljas bidrag i Vetenskapsrådets utlysning till forskningsinfrastruktur av nationellt intresse. Det gäller dels kemiskt biologiskt konsortium, dels Proteinproduktion Sverige 2.0 som är 2 av de 19 infrastrukturer som beviljats finansiering.

I början av september 2025 reste NASP:s team från Karolinska Institutet till Pisa, Italien, för det tredje och sista granskningsmötet för EXPERIENCE-projektet, som hölls vid Universitetet i Pisa. Projektet pågick från januari 2021 till juni 2025 och finansierades inom ramen för EXCELLENT SCIENCE – Future and Emerging Technologies (FET) under EU:s Horizon 2020-program.

Hallå där Melissa Kotte, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 24 oktober försvarar du din avhandling ”Reaching cancer survivors where they are : effects and experiences of live-remote exercise”. Vad handlar den om?

Personer som sover dåligt är mer benägna att ha hjärnor som ser äldre ut än vad de faktiskt är. Det visar en omfattande hjärnavbildningsstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften eBioMedicine. Ökad inflammation i kroppen kan vara en del av förklaringen.

En ny studie från Karolinska Institutet visar hur en gen som är kopplad till flera reumatiska sjukdomar påverkar hur celler rör sig, vilket ger nya insikter om sjukdomsmekanismer och framtida behandlingsmöjligheter. Studien har nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS.

Gianluca Renzi från Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "The Role of Creatine Metabolism in Human White Adipose Tissue", den 3 oktober, 2025. Huvudhandledare är Niklas Mejhert (MedH).

Affärsmannen Fredrik Lundberg donerar 30 miljoner kronor till Karolinska Institutet och ett forskningsprojekt som undersöker immunförsvarets roll i att bekämpa tjock- och ändtarmscancer och förhindra att den sprider sig.

Forskare vid forskargruppen kärlkirurgi vid KI SÖS har deltagit i två stora svenska studier som undersökt behandlingar för arteriosklerotisk benartärsjukdom – en sjukdom som orsakar syrebrist i benen. Det kan orsaka smärta vid gång (så kallad fönstertittarsjuka) eller i värsta fall risk för amputation.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften The BMJ, visar att en enkel blodanalys kan förutsäga risken att utveckla allvarlig leversjukdom. Metoden kan börja användas i primärvården redan nu och bidra till tidigare upptäckt av skrumplever och levercancer.

Karin Modig och Viktor Ahlqvist vid Institutet för miljömedicin (IMM) har nyligen publicerat två artiklar på nyhetsplattformen The Conversation.

Docent Kristiina Tammimies forskar om de medicinska, genetiska och molekylära grunderna för autism och andra utvecklingsneurologiska funktionsnedsättningar. Hon och hennes forskargrupp arbetar bland annat med den komplexa och omdiskuterade frågan om arv kontra miljö som orsak till autism.

Under vårterminen 2026 erbjuder Karolinska Institutet en helt ny uppdragsutbildning i proaktiv hälsa på arbetsplatsen. Kursen möter den växande efterfrågan från företag och organisationer som vill stärka sin personals hälsa och därmed minska kostnaderna för sjukskrivningar.

Den 4 november 2024 anordnade Karolinska Institutet (KI) symposiet ”Beyond Amyloid and Tau: The Importance of Co-Pathologies in Alzheimer's Disease” på Nobel Forum i Stockholm. Evenemanget, som arrangerades gemensamt av Center for Alzheimer Research (CAR) och Aging Research Center (ARC), båda enheter inom Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle (NVS), fick stöd av Journal of Internal Medicine (JIM) samt Strategiska forskningsområdet epidemiologi och biostatistik vid KI.

Kandidat-, master- och doktorandstudenter vid KI inbjuds nu att ansöka till Autumn School of Clinical Neurotechnology, som äger rum vid Iuliu Hațieganu University of Medicine and Pharmacy, Cluj-Napoca (UMF Cluj).

NeurotechEU laddar upp inför årets hackathon!

Bukspottkörtelcancer är en av de mest aggressiva cancerformerna. En ny studie från Karolinska Institutet i samarbete med enheten för patologi vid Karolinska Universitetssjukhuset visar att tumörceller inte bara växer i den bindvävsrika miljön som är typisk för sjukdomen, utan även i skadade delar av bukspottkörteln där normal vävnad förändrats. Fynden kan ge nya insikter i tumörutveckling och behandling.

Karolinska Institutet behåller sin plats bland Sveriges 100 mest attraktiva arbetsgivare enligt årets upplaga av Young Professional Attraction Index (YPAI). Med årets plats 8 från 42 förra året är KI nu i den absoluta toppen tillsammans med arbetsgivare som Ikea, Google och Spotify.

Hjärtrytmrubbningar är vanliga tillstånd som kan leda till försämrad livskvalitet och i värsta fall död. Frieder Braunschweig vill förbättra vården för denna patientgrupp – med särskilt fokus på distansuppföljning i hemmet. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Pontus Nauclér vill förbättra vården av svåra infektioner och samtidigt bromsa utvecklingen av antibiotikaresistens. I sin forskning kombinerar han register- och journaldata med AI och kliniska studier för att göra antibiotikabehandlingar mer träffsäkra. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.  

Antibiotikaresistens kallas ibland för den tysta pandemin – en smitta som breder ut sig utan att vi egentligen har koll på omfattningen eller allvaret. Men forskning pågår för att hitta nya sätt att bekämpa bakterier. Och precis som med covid-19 kan alla bidra till att dämpa spridningen – och rädda liv.

Depression och psykos är vanligare hos kvinnor efter förlossningen än innan, däremot minskar risken för självmordsförsök. Det visar två nya studier från Karolinska Institutet. Resultaten tyder på att nationella riktlinjer för screening kan bidra till att kvinnor får hjälp tidigare.

En studie ledd av Vincenzo Condello och Christofer Juhlin, har publicerats i Endocrine Pathology. Forskarna har undersökt varför vissa fall av papillär sköldkörtelcancer (PTC) inte svarar bra på radiojodbehandling, som annars är en viktig del av behandlingen för denna cancerform.

KI-forskaren Samir EL Andaloussi tilldelas SSMF:s Jubileumspris på fem miljoner kronor för sin banbrytande forskning inom genterapier som kan revolutionera behandlingen av svårbehandlade sjukdomar. Mottagaren får även ta emot en ärofylld medalj som överlämnas av H.M. Drottningen den 17 oktober.

Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med internationella kollegor identifierat ett protein som är avgörande för att TBE-virus ska kunna infektera mänskliga celler. Upptäckten, som publiceras i tidskriften Nature, kan bana väg för nya behandlingar mot fästingburen hjärninflammation.

Dagens behandlingar mot hormon- och ämnesomsättningssjukdomar är långt ifrån perfekta. Både sjukdomarna i sig och behandlingarna kan ha negativ påverkan på hjärnan. Svetlana Lajic följer patienter från fosterstadiet till vuxen ålder med målet att hitta bättre behandlingsstrategier. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Kvinnor som uteblir från sin första mammografi löper högre risk att diagnostiseras med avancerad bröstcancer och att dö av sjukdomen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i den vetenskapliga tidskriften BMJ.

Den första revolutionens kvantteknik lade grunden för mobiltelefoni och GPS-navigering. Med sin extrema beräkningskapacitet är tekniken nu intressant för life science-området, och kan vara nyckeln till exempelvis smartare läkemedelsutveckling och optimerade behandlingar inom cancer och neurodegenerativa sjukdomar som alzheimers. Genom sitt engagemang i Swedish Quantum Life Science Center driver KI den nationella forskningen.

Biophysical Society har utsett Erdinc Sezgin, docent vid Karolinska Institutet, SciLifeLab och institutionen för kvinnors och barns hälsa, till mottagare av 2026 års Early Independent Career Award. Utmärkelsen ges för hans framstående insatser i att kombinera kemi, fysik, biologi och datavetenskap för att förstå hur cellers biofysik påverkar hälsa och sjukdom.

Ögonsjukdomen glaukom, eller grön starr, är den vanligaste orsaken till bestående blindhet i världen. Pete Williams vill hitta nya sätt att behandla sjukdomen – genom att skydda och återställa nervceller i ögat. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

En studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Den 18 september publicerade Socialstyrelsen den officiella dödsorsaksstatistiken för år 2024. Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet och Region Stockholm har nu analyserat och sammanställt data om självmord i Sverige.

I helgen attackerades och dödades en medarbetare i Region Gävleborg i samband med ett ambulansuppdrag. Detta är en djupt tragisk och helt oacceptabel händelse och ingen ska någonsin behöva skadas eller dö inom ambulanssjukvården under tjänsteutövning. Våra tankar går till närstående, till kollegor och till alla andra som berörs av händelsen.

När Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) för tre år sedan utsåg framtidens forskningsledare inom ramen för det prestigefyllda programmet "Framtidens forskningsledare" (FFL) var KI-forskaren Arvid Guterstam en av de 16 utvalda. Utmärkelsen erbjuder forskarna möjlighet att vidareutveckla sin forskning med ett bidrag på 15 miljoner kronor under en femårsperiod. Efter ungefär halva tiden berättar Arvid Guterstam här om sina resultat inom ramen för programmet.

Den 8–9 september 2025 samlade Aging Research Center (ARC) vid Karolinska Institutet forskare från hela Europa till en internationell workshop med fokus på avancerade statistiska tekniker för att följa utvecklingen av multimorbiditet.

Emma Johansson, överläkare och docent vid Karolinska Institutet, har tilldelats Ellis och Ivar Janzons pris 2025 av Svenska Läkaresällskapet. Priset belönar vetenskaplig forskning inom dermatologins och venereologins område och delas ut vid Läkaresällskapets årshögtid den 21 oktober.

Varje år får cirka 2500 patienter i Sverige hjärtstopp inne på sjukhus – och bara en av tre överlever. Therese Djärv vill öka kunskapen om varför dessa hjärtstopp sker och hur de kan förebyggas. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

RNA är centralt för hur alla celler fungerar. Vicente Pelechano Garcia närstuderar RNA genom att kombinera molekylärbiologi med avancerad bioinformatik. Målet är att bidra till en ny generation RNA-baserad behandling och diagnostik. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.  

Skottskador har ökat markant i Sverige under det senaste decenniet, och med dem även behovet av medicinsk kunskap kring hur dessa skador bäst hanteras. I en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet undersöker Karolina Nyberger, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, skadebilden vid skjutvapenvåld – med särskilt fokus på blödning och kärlskador.

Under den pågående Beredskapsveckan uppmärksammas vikten av att vara förberedd på kriser. När smittsamma sjukdomar sprider sig snabbt krävs inte bara medicinsk expertis och sakkunskap – utan också förmågan att samarbeta under press. Hedvig Glans, expertkoordinator vid Centrum för hälsokriser, har nyligen deltagit i en internationell övning där deltagarna tränar just på detta. Målet är att centrumet ska bidra till kursledningen framöver men också ta med sig erfarenheter hem till Sverige.

Dr M. Madan Babu, årets Ulf von Euler-föreläsare, vill förstå hur celler styr och reglerar sina olika funktioner. Genom sin forskning vill han kunna förklara varför vissa sjukdomar uppstår när regleringen i cellerna inte fungerar som den ska. Dr Babu arbetar vid St. Jude Children’s Research Hospital i Memphis, USA.

Jutta Jalkanen från Centrum för reproduktion, metabolism och molekylär medicin (CeRM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Unveiling human white adipose tissue diversity at single-cell resolution", den 26 september, 2025. Huvudhandledare är Mikael Rydén(MedH).

Den största utmaningen vid dagens behandlingar av leukemi är utvecklingen av läkemedelsresistens. Hong Qian studerar mikromiljön där cancercellerna bor och utvecklas, med målet att hitta nya behandlingsvägar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.

Hallå där Magdalena Fresk, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 10 oktober försvarar du din avhandling ”International classification of functioning, disability and health in the sickness certification process” Vad handlar den om?

Faisal Alagrafi från Centrum för hematologi och regenerativ medicin (HERM), vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "The Role of gamma delta T Cells in Haematopoietic Stem Cell Transplantation and Malignancies", den 26 september, 2025. Huvudhandledare är Michael Uhlin (MedH).

Inflammatorisk tarmsjukdom påverkar miljontals människor och det finns ännu ingen botande behandling. Eduardo Villablanca studerar hur inflammation uppstår och läker i tarmen med målet att bidra till nya behandlingsvägar. Möt en av Karolinska Institutets nya professorer som deltar vid årets installationshögtid i Aula Medica den 9 oktober.