Epigenetisk kartläggning ger djupare förståelse av leukemi
Forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Kyoto universitet i Japan har identifierat nya undergrupper av blodcancersjukdomen akut myeloisk leukemi. Studien, publicerad i tidskriften Nature, visar att förändringar i cellernas genreglering kan bidra till att förklara sjukdomens variation och påverka prognos och behandlingsval.
Akut myeloisk leukemi (AML) är en aggressiv form av blodcancer där omogna blodceller växer okontrollerat. Trots omfattande kunskap om genetiska förändringar bakom sjukdomen är det fortfarande svårt att fullt ut förstå varför patienter utvecklar olika sjukdomsförlopp. I den aktuella studien har forskare analyserat den så kallade epigenetiken – hur gener regleras utan att DNA-sekvensen förändras.
Delar in leukemi i undergrupper
Studien omfattar 1 563 patienter i Sverige och Japan. Forskarna använde en metod som mäter hur tillgängligt DNA är i cellkärnan, vilket visar vilka gener som kan vara aktiva. Utifrån dessa mätningar kunde de dela in AML i 16 olika grupper med skilda molekylära och biologiska egenskaper.
– Våra resultat visar att man utifrån epigenetiska analyser kan dela in leukemin i nya biologiskt relevanta undergrupper som ger mer information än vad genetiska analyser ensamt ger, säger Sören Lehmann, professor vid institutionen för medicin, Huddinge, Karolinska Institutet.
Genom att kombinera flera typer av data, bland annat genuttryck, DNA-metylering och analyser av enskilda celler, kunde forskarna visa att varje grupp har egna mönster för genreglering, celldifferentiering och sjukdomsförlopp. De fann också att dessa epigenetiska grupper i vissa fall var bättre kopplade till patienternas överlevnad än dagens klassificeringssystem.
Reagerar olika på läkemedel
Studien visar dessutom att olika grupper av AML kan reagera olika på läkemedel. I analyser av 250 läkemedel sågs skillnader i känslighet som kunde associeras med de olika epigenetiska grupperna.
– Det tyder på att epigenetiska förändringar också kan påverka hur patienter svarar på behandling, säger Sören Lehmann.
Forskarna betonar att resultaten inte ersätter dagens genetiska klassificering av AML, men kan komplettera den och bidra till mer individanpassad behandling i framtiden. Samtidigt behövs ytterligare studier för att bekräfta resultaten och undersöka hur de kan användas i klinisk praxis.
Studien har genomförts i samarbete mellan forskargrupper i Sverige och Japan. Den finansierades bland annat av forskningsråd och nationella forskningsprogram i Japan och Sverige. Se den vetenskapliga artikeln för information om intressekonflikter.
Publikation
”Chromatin landscape and epigenetic heterogeneity of acute myeloid leukemia”, Yotaro Ochi, Markus Liew-Littorin, Yasuhito Nannya, Sofia Bengtzen, Benedicte Piauger, Stefan Deneberg, Martin Jädersten, Vladimir Lazarevic, Jörg Cammenga, Anna Robelius, Lovisa Wennström, Emma Ölander, Senji Kasahara, Nobuhiro Hiramoto, Nobuhiro Kanemura, Nobuo Sezaki, Maki Sakurada, Makoto Iwasaki, Junya Kanda, Yasunori Ueda, Satoshi Yoshihara, Tom Erkers, Nona Struyf, Yu Watanabe, Masanori Motomura, Masahiro M Nakagawa, Ryunosuke Saiki, Hidehito Fukushima, Koji Okazaki, Suguru Morimoto, Akinori Yoda, Rurika Okuda, Shintaro Komatsu, Guoxiang Xie, Albin Österroos, Ayana Kon, Lanying Zhao, Yuichi Shiraishi, Takayuki Ishikawa, Satoru Miyano, Kotoe Katayama, Seiya Imoto, Shuichi Matsuda, Akifumi Takaori-Kondo, Hiroyuki Aburatani, Hiroshi I Suzuki, Olli Kallioniemi, Gunnar Juliusson, Martin Höglund, Sören Lehmann, Seishi Ogawa, Nature, online 8 juli, 2026, doi: 10.1038/s41586-026-10703-4.