Digitala besök kan minska skillnader i sexuell hälsovård
Unga personer med adhd är mer benägna att besöka ungdomsmottagningar än sina jämnåriga, medan unga med autism är mindre benägna att göra det. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Autism Research. Resultaten tyder också på att digitala vårdkontakter kan bidra till att minska skillnaderna.
Studien omfattar över 450 000 ungdomar i åldern 12–22 år i Stockholms län. Forskarna undersökte deras användning av sexuell och reproduktiv hälsovård vid ungdomsmottagningar under perioden 2018 till 2022. Totalt registrerades nästan 500 000 besök, varav över 90 procent skedde fysiskt på mottagningarna.
Unga med adhd nås av vården
Resultaten visar tydliga skillnader mellan olika grupper. Unga med adhd tog del av vården vid ungdomsmottagningar i högre utsträckning jämfört med jämnåriga utan diagnos. Till exempel hade ungefär hälften av tjejer och unga kvinnor med adhd haft ett fysiskt besök, jämfört med ungefär en tredjedel bland jämnåriga utan diagnos. För unga med autism sågs i stället en lägre användning, särskilt bland unga män, där sannolikheten att söka fysisk vård var ungefär hälften så stor som bland jämnåriga utan autism.
Bland unga kvinnor med adhd var även användningen av preventivmedel högre, inklusive långtidsverkande metoder som spiral och p-stav.
– Tidigare forskning visar att unga med adhd på gruppnivå kan ha ett ökat sexuellt risktagande. Därför är det positivt att se att de använder den preventiva och hälsostärkande vård som ungdomsmottagningarna erbjuder, säger Lovisa Hellsten, doktorand vid institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet.
Chatt och video kan sänka tröskeln
Skillnader i sexuella beteenden kan sannolikt förklara en del av resultaten, men det kan också vara så att vissa avstår från att söka vård, menar Lovisa Hellsten.
– Ett intressant fynd var att skillnaderna mellan grupperna var mindre när det gällde digitala kontakter som chatt och videobesök. Det kan tyda på att sådana kontaktvägar sänker trösklarna för vissa grupper, till exempel unga med autism.
Studien visar också att unga kvinnor med autism som väl hade haft ett första besök använde vården i ungefär samma omfattning som jämnåriga utan diagnos.
– Det talar för att steget att ta den första kontakten kan utgöra ett betydande hinder. Vår förhoppning är att resultaten ska bidra till bättre planering av vården så att fler ungdomar nås av rätt stöd, säger Lovisa Hellsten.
Studien baseras på registerdata, vilket gör det möjligt att se vilka som haft kontakt med vården, men inte exakt varför de sökt vård eller vilka behov som inte fångats upp. Resultaten gäller dessutom en period då digital vård fortfarande var i ett tidigt skede, vilket kan påverka hur de ska tolkas i dag.
Studien är en del av ett större forskningsprojekt som utvärderar digitaliseringen av ungdomsmottagningar och har genomförts i samarbete med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES), Region Stockholm. Den har finansierats av Vetenskapsrådet och Region Stockholm. Forskarna uppger att det inte finns några intressekonflikter.
Publikation
“Sexual and Reproductive Healthcare Among Youth With Autism and ADHD: A Population-Based Study from Sweden”, Lovisa Hellsten, Jessica Rast, Anna Nielsen, Anna Mia Ekström, Kristina Gemzell-Danielsson, Kyriaki Kosidou, Viktor H. Ahlqvist, Autism Research, online 29 juli 2026, doi: 10.1002/aur.70306.