Sociala medier i tonåren ökade inte risken för psykisk ohälsa
Tiden som tonåringar spenderar på sociala medier kunde inte kopplas till symtom på depression eller ångest fem år senare i en ny svensk studie. Forskningen från Karolinska Institutet har publicerats i Journal of Adolescent Health.
I den offentliga debatten pekas sociala medier ofta ut som en orsak till att unga mår sämre psykiskt. Tidigare forskning har kunnat påvisa samband, men det har varit svårt att bevisa att hög konsumtion av sociala medier verkligen leder till psykisk ohälsa.
I den nya studien följde forskarna ungdomar över tid. Enkäter skickades ut till ett slumpmässigt urval av 500 skolor i Sverige, varav 343 valde att delta. Våren 2017 svarade över 5 500 elever i årskurs 9 på enkäten, som bland annat innehöll frågor om sociala medievanor och psykisk hälsa. Fem år senare följdes drygt 3 000 av dem upp och fick besvara frågor om symtom på depression och ångest.
De tonåringar som använde sociala medier mycket rapporterade något mer psykiska besvär redan vid första mätningen. Mätningen fem år senare visade ett svagt samband mellan mer tid på sociala medier i tonåren och mer psykiska symtom i tjugoårsåldern.
Men när forskarna justerade för tidigare psykiskt mående och andra bakgrundsfaktorer, som kön, socioekonomisk situation och fysisk aktivitet, försvann sambandet.
– Våra resultat tyder på att tiden som 15–16-åringar spenderar på sociala medier i sig inte verkar ha någon avgörande betydelse för risken att utveckla depression eller ångest i unga vuxenåren, säger Martina Zetterqvist, doktorand vid centrum för psykiatriforskning, institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet, och studiens försteförfattare.
Studien bygger på självrapporterad tid på sociala medier vid ett enda tillfälle. En annan viktig begränsning är att den inte skiljer mellan olika typer av användning, till exempel aktivt deltagande eller passivt skrollande, som kan ha olika påverkan på den psykiska hälsan.
Bör undersöka vad unga gör
Forskarna framhåller att framtida studier behöver undersöka vad unga faktiskt gör på sociala medier, snarare än hur länge, för att bättre förstå eventuella risker och möjligheter. Dessutom behövs mer forskning för att förstå hur användningen av sociala medier tränger undan aktiviteter som är viktiga för välbefinnandet.
– Sociala medier kan fylla både positiva och negativa funktioner. För att fatta välgrundade beslut om reglering behövs mer nyanserad kunskap, säger Geir Scott Brunborg, forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Folkehelseinstituttet i Norge och studiens projektledare.
Forskarna pekar också på att sociala medier är ett snabbt föränderligt fenomen, vilket innebär att användningen som mättes 2017 inte nödvändigtvis speglar dagens digitala miljö. Studien omfattar inte yngre tonår, och eventuella effekter i dessa åldrar behöver studeras vidare.
Studien har genomförts i samarbete med Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) och norska Folkehelseinstituttet. Forskningen är finansierad av Forte (Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd). Forskarna uppger inga intressekonflikter.
Publikation
“Long-term consequences of time spent on social media in adolescence on mental health in young adulthood: A cohort study from Sweden”, Martina Zetterqvist, Jonas Raninen, Isabella Gripe, Mats Ramstedt, Geir Scott Brunborg. Journal of Adolescent Health, online 21 juli, 2026, doi: 10.1016/j.jadohealth.2026.04.019.