Selenit påverkade tumörcellers egenskaper i bukspottkörtelcancer
Forskare vid Karolinska Institutet visar i en studie i Journal of Experimental & Clinical Cancer Research att natriumselenit inte bara kan skada tumörceller utan också påverka egenskaper som har betydelse för hur aggressiva tumörer är och hur de svarar på behandling. Resultaten bygger på både cellförsök och analyser av tumörvävnad från patienter med bukspottkörtelcancer.
Bukspottkörtelcancer är en av de cancerformer som är svårast att behandla. En bidragande orsak är att tumörcellerna är mycket anpassningsbara och kan förändra sina egenskaper. Denna förmåga har kopplats till att tumörer lättare kan sprida sig och bli mer motståndskraftiga mot behandling.
I den aktuella studien undersökte forskare om natriumselenit, en form av grundämnet selen som tidigare visats kunna skada cancerceller, också kan påverka tumörcellernas egenskaper vid bukspottkörtelcancer. Studien omfattade tre laboratoriemodeller av den vanligaste formen av bukspottkörtelcancer, samt vävnadsprover från tio patienter som opererats för sjukdomen. Arbetet leddes av försteförfattaren Ozan Aricak, doktorand vid institutionen för laboratoriemedicin.
Mikael Björnstedt, professor vid institutionen för laboratoriemedicin och studiens sisteförfattare förklarar betydelsen av resultaten.
– Vi visar att selenit inte bara kan skada tumörceller utan också påverka deras egenskaper och hur de förändras över tid. Det ger oss en bredare förståelse för hur substansen verkar i bukspottkörtelcancer och kan hjälpa oss att identifiera vilka tumörer som har störst sannolikhet att svara på behandling.
Resultaten visade att effekten av selenit varierade beroende på dos och typ av tumörvävnad. I vissa cancerceller sågs förändringar som tyder på att cellerna fick mindre aggressiva egenskaper. I vävnadsprover från patienter gav den högre dosen större skador på tumörcellerna. Samtidigt sågs tecken på att cancercellerna utvecklade mindre aggressiva egenskaper, framför allt i de delar av vävnaden som innehöll tumör.
– En styrka med studien är att vi kunde undersöka samma biologiska fråga på flera nivåer, från förändringar i vävnaden som kunde ses i mikroskop till förändringar i proteiner och gener. Det gav en mer samlad bild av hur selenit påverkar tumörer i modeller som liknar situationen hos patienter, säger Tímea Szekerczés, postdoktor vid institutionen för laboratoriemedicin och en av studiens sisteförfattare.
Forskarna betonar att studien genomfördes i experimentella modeller och att resultaten därför inte visar någon klinisk behandlingseffekt hos patienter. Antalet patientprover var också begränsat. Vissa analyser kunde därför bara genomföras på en mindre del av materialet.
Studien genomfördes i nära samarbete mellan forsknings- och kliniska patologimiljöer vid Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset. Arbetet drevs gemensamt av forskargrupperna kring Mikael Björnstedt och Jonas Fuxe, med viktiga bidrag från bland andra Carlos Fernández Moro, Wenyang Shi, Mehran Ghaderi och Joakim Dillner. Även FENO Core Facility vid Karolinska Institutet bidrog med stöd för multiplex immunofluorescens.
Som möjlig intressekonflikt uppger forskarna att Mikael Björnstedt är uppfinnare på en patentansökan som rör intravenös användning av oorganiskt selen vid cancer och äger aktier i SELEQ OY. Enligt författarna har dessa intressen inte påverkat hur studien genomfördes eller resultaten tolkades. Övriga författare uppger inga intressekonflikter.
Publikation
Selenite modulates phenotype-dependent epithelial-mesenchymal plasticity in pancreatic ductal adenocarcinoma: integrated in vitro analyses and patient-derived ex vivo tissue-slice cultures.
Aricak O, Shi W, Moro CF, Ghaderi M, Dillner J, Fuxe J, Björnstedt M, Szekerczés T
J Exp Clin Cancer Res 2026 Jul;45(1). DOI: 10.1186/s13046-026-03778-4