Blodförtunnande kopplas till långsammare kognitiv försämring
Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med moderna blodförtunnande läkemedel av typen NOAK kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i European Heart Journal.
Förmaksflimmer är en vanlig rubbning i hjärtrytmen hos äldre personer, inklusive många med Alzheimers sjukdom. Tillståndet behandlas ofta med blodförtunnande läkemedel för att minska risken för blodproppar. Tidigare studier tyder på att blodförtunnande behandling kan minska risken för demenssjukdom, men effekten vid redan etablerad Alzheimers sjukdom är mindre känd.
– Det finns skäl att tro att behandlingen kan ha positiv effekt på kognitionen, till exempel genom att förbättra blodflödet och minska små skador i hjärnan, säger Maria Eriksdotter, professor vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet och överläkare i geriatrik vid Karolinska Universitetssjukhuset, som lett studien.
Kan göra skillnad över tid
Studien bygger på data från det nationella kvalitetsregistret SveDem (Svenska registret för kognitiva sjukdomar/demenssjukdomar) och omfattar 7 308 personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom. Deltagarna delades in i tre matchade grupper: de som behandlades med nyare blodförtunnande läkemedel av typen NOAK, de som fick äldre blodförtunnande i form av warfarin (Waran) och de som inte använde blodförtunnande läkemedel. Forskarna följde deltagarnas kognitiva förmåga över tid med det standardiserade testet MMSE (Mini-Mental State Examination).
Resultaten visade att personer som behandlades med NOAK hade en signifikant långsammare försämring av kognitiv förmåga jämfört med de som fick warfarin eller ingen blodförtunnande behandling. Skillnaden motsvarade drygt 0,2 MMSE-poäng per år.
– Skillnaden är blygsam för den enskilda patienten från år till år, men över längre tid kan även en sådan effekt få betydelse för hur den kognitiva funktionen utvecklas. Våra resultat tyder på att blodförtunnande behandling av NOAK typ kan ha betydelse även för kognitionen i den här patientgruppen, säger Nanbo Zhu, forskare vid samma institution.
Lägre risk för annan ohälsa
Personer som behandlades med NOAK hade även lägre risk för död, stroke, blodpropp och frakturer jämfört med dem som inte fick blodförtunnande behandling. Även warfarin var kopplat till lägre risk för död, stroke och blodpropp, men med en högre risk för större blödningar.
Forskarna pekar ut några begränsningar i studien. Eftersom det är en observationsstudie går det inte att säkert säga vad som orsakar vad. Vissa faktorer som kan påverka både läkemedelsval och hälsa kunde inte analyseras fullt ut. Dessutom kan patienter ha bytt mellan olika läkemedel under uppföljningen.
Studien finansierades av bland andra Vetenskapsrådet, Hjärnfonden, CIMED, ALF projektmedel och Karolinska Institutet. Maria Eriksdotter har deltagit som konsult vid enstaka möten med BioArctic AB, Roche, Eli Lilly, Biogen/Eisai och Novo Nordisk och har hållit föreläsningar vid symposier som sponsrats av Roche och Bioarctic/Eisai. Inga andra intressekonflikter uppges.
Publikation
“Oral anticoagulants, cognition, and clinical outcomes in atrial fibrillation and Alzheimer’s disease: a Swedish nationwide study”, Nanbo Zhu, Hong Xu, Sara Garcia-Ptacek, Sumonto Mitra*, Maria Eriksdotter*, European Heart Journal, online 12 augusti 2026, doi: 10.1093/eurheartj/ehag584
*delat sisteförfattarskap