KI-forskare bidrar till nya WHO-riktlinjer för att förebygga demens
Professor Miia Kivipelto och flera forskare vid Karolinska Institutet har medverkat i arbetet med WHO:s nya riktlinjer för att förebygga kognitiv svikt och demens. Riktlinjerna sammanfattar det senaste vetenskapliga underlaget och ska hjälpa beslutsfattare, vårdgivare och andra aktörer att minska risken för demens genom förebyggande insatser. Enligt WHO kan upp till 45 procent av alla demensfall kopplas till påverkbara riskfaktorer.
Världshälsoorganisationen (WHO) har publicerat den andra upplagan av sina riktlinjer för att minska risken för kognitiv svikt och demens. Riktlinjerna ger evidensbaserade rekommendationer om hur länder kan förebygga eller senarelägga demens genom åtgärder som främjar hjärnhälsa under hela livet.
Fler än 57 miljoner människor lever idag med demens världen över, och antalet väntas öka kraftigt de kommande decennierna. Eftersom det ännu saknas botande behandling för demenssjukdomar är förebyggande arbete avgörande.
WHO baserar riktlinjerna på den senaste samlade forskningen, som bedömer att upp till 45 procent av risken för demens kan kopplas till faktorer som går att påverka, exempelvis fysisk inaktivitet, rökning, högt blodtryck, diabetes, luftföroreningar och social isolering.
Forskningsgranskande arbetsgrupp på KI
Miia Kivipelto, professor i klinisk geriatrik vid Karolinska Institutet, har varit expertmedlem i WHO:s Guideline Development Group som tagit fram riktlinjerna.
Dessutom har en evidensgranskande arbetsgrupp vid Karolinska Institutet, under ledning av Francesca Mangialasche, senior forskare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, bidragit till arbetet tillsammans med forskare från Östra Finlands universitet och Finlands institut för hälsa och välfärd (THL).
– WHO:s riktlinjer utgör ett viktigt forskningsbaserat ramverk för vårdgivare och beslutsfattare världen över. I Sverige, för att ta ett exempel, följer den nationella demensstrategin WHO:s rekommendationer och lyfter fram vikten av hälsosamma levnadsvanor och god kardiometabol hälsa för att minska förekomsten av kognitiv svikt på befolkningsnivå, säger professor Miia Kivipelto, forskargruppsledare vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, KI.
De uppdaterade riktlinjerna bygger på en omfattande genomgång av den forskning som publicerats sedan den första versionen kom 2019.
Bland nyheterna finns rekommendationer om att minska exponeringen för luftföroreningar och att använda individanpassade multidomäninterventioner där flera riskfaktorer hanteras samtidigt. Även områden som sömn, stroke, synnedsättning, traumatisk hjärnskada och hiv har utvärderats.
– Riktlinjerna bygger på en rigorös vetenskaplig metodik och ett globalt perspektiv. Rekommendationerna är framtagna för att kunna användas i många olika samhälls- och vårdkontexter, vilket gör dem till ett viktigt verktyg för att omsätta forskning till praktisk prevention, säger Miia Kivipelto.
För forskare, vårdgivare och beslutsfattare innebär WHO:s riktlinjer ett uppdaterat kunskapsunderlag som kan bidra till att fler förebyggande insatser omsätts i praktiken.
Nyhetstexten bygger på en artikel från FINGERS Brain Health Institute.