News archive

Professor emeritus Lennart Levi har avlidit i en ålder av 93 år. Han sörjs närmast av hustrun Inger och sönerna Richard och Ragnar med familjer. Töres Theorell och Jan Palmblad, båda professorer emeriti vid Karolinska Institutet, skriver här ett minnesord över Sveriges första professor i psykosocial miljömedicin, särskilt arbetsmedicin.

En stor internationell forskningsstudie, COSMOS, initierad av Karolinska Institutet och Imperial College London, Storbritannien, har studerat över 250 000 mobiltelefonanvändare för att undersöka om de som använder mobiltelefon mycket och under lång tid har en högre risk för hjärntumör än andra. Studien, publicerad i Environment International, fann inte något samband mellan långvarig mobiltelefonanvändning och risken för hjärntumör.

Ny forskning från Karolinska Institutet visar hur östrogen skyddar mot fettlever, en sjukdom som ökat dramatiskt under den pågående fetmaepidemin. Studien som publicerats i Molecular Systems Biology visar hur ett nytt läkemedel under utveckling skulle kunna bli en framtida behandling mot fettlever och levercancer.

Genom en ny utlysningsform finansierar Barncancerfonden två forskningsprogram som ska titta på olika typer av oönskade biverkningar av framför allt cytostatikabehandling. Precisionsmedicin och de möjligheter som utvecklingen av biomarkörer innebär är gemensamt för de båda programmen som leds av KI-forskarna Susanna Ranta respektive Kenny Rodriguez-Wallberg och som nu delar på 19 miljoner kronor under fyra år.

Emma Eliasson, postdoktor vid Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP), medverkar i Springer Nature Communities för att berätta om POTION – Promoting Social Interaction through Emotional Body Odours. Forskningsprojektets syfte är att undersöka om kemosignaler (kemiska signaler som finns naturligt i mänsklig svett) i kombination med en mindfulness-behandling kan dämpa social ångest.

En forskargrupp har undersökt sambanden mellan övergrepp i barndomen och risken för psykisk ohälsa senare i livet, enligt en studie i JAMA Psychiatry. Forskarna från Karolinska Institutet och Islands universitet kan visa att risken för utsatta barn att drabbas av psykisk ohälsa senare delvis kan förklaras av faktorer som delas av familjemedlemmarna, som genetik och miljö.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att spindlar har ett speciellt knep för att göra sin spindeltråd stark. De använder en naturlig biokompatibel molekylär förstärkare. Genom att använda samma hemlighet kan forskarna skapa biomimetiska (naturhärmande) spindelsilkesfibrer på ett icke-toxiskt sätt.

Drottning Silvia närvarade vid certifieringen som ägde rum på Karolinska universitetssjukhuset i Huddinge den 22 februari. Certifieringen var möjlig tack vare att alla 180 anställda vid enheten genomgått utbildning i demensvård (Silviautbildningen).

Hösten 2024 startar "Lyssna på unga", en kurs som riktar sig till vuxna som arbetar med unga och som vill bidra till att förbättra ungas psykiska hälsa genom att lyssna och uppmärksamma deras förmågor och styrkor. Kursen bygger på den evidensbaserade utbildningen Youth Aware of Mental health (YAM).

Anna Beskow, chef för Uppsala Biobank vid Uppsala universitet, är ordförande för den externa grupp som ska granska haveriutredningens rapport och slutsatser efter fryshaveriet i Neo. Den externa granskningsgruppen består av fyra av KI oberoende experter. De ska lämna sin slutrapport till rektor Annika Östman Wernerson.

Går du i tankar om att ansöka om utbytesstudier under tiden du läser ett program på KI, men vet inte riktigt var du ska börja? Låt dig inspireras av en nuvarande utbytesstudent och få svar på några av de vanligaste frågorna.

Karolinska Institutet har beslutat att utse Ashley Moffett, professor emerita vid University of Cambridge, Storbritannien, och Hjärnfondens ordförande Peter Thelin till hedersdoktorer för storartade insatser för vetenskapen respektive för KI. Den formella ceremonin sker i samband med promovering i Stockholms stadshus den 26 april.

Institutionen för molekylär medicin och kirurgi och fakulteten för medicinska vetenskaper vid Universitetet i Kragujevac i Serbien har nu formaliserat ett flerårigt samarbete genom att underteckna ett Memorandum of Understanding.

Umeå-professorn Oliver Billker tilldelas Medicine Doktor Axel Hirsch pris för sina enastående forskningsinsatser inom malariaområdet.

Personer med typ 2-diabetes har en ökad risk för stroke och ett försämrat utfall efter att ha drabbats av stroke. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att utfallet efter stroke är avsevärt förbättrat hos möss med fetma och typ 2-diabetes som har behandlats med SGLT-2-hämmare (diabetesläkemedel). Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Cardiovascular Diabetology och kan ha klinisk relevans för strokerehabilitering vid typ 2-diabetes.

I en studie publicerad i Nature Communications har KI-forskare avslöjat en fascinerande upptäckt som kan vara viktig vid cancerbehandlingar. Denna nya insikt handlar om c-MYC, en proteinkomponent som är central för cancerutveckling.

I en studie har forskare från Karolinska Institutet och Uppsala Universitet gjort den hittills största sammanställningen av kognitiva testresultat hos individer med nydebuterad psykossjukdom.

Under hösten 2024 kommer en uppdaterad utgåva av boken "Essential Guide to Blood Coagulation". Den första upplagan av boken gavs ut på svenska 1997. Sedan 2010 har boken getts ut på engelska och den har blivit en uppskattad källa till snabb information om koagulationstillstånd, utredning och behandling. Nu förnyas boken då nya utrednings- och behandlingsmöjligheter har tillkommit.

Karolinska Institutet ska vara en motor i att realisera Sveriges potential inom life science. Som ett viktigt led i den strävan har professor Anna Martling utsetts till scientific director life science på KI. Anna Martling har under de senaste tre åren lett KI:s arbete med implementering av precisionsmedicin i vården. Det uppdraget vidgas nu till att omfatta KI:s övergripande arbete inom life science.

Forskningstema Barn och Kvinnor har flyttat från forskningsbyggnaden BioClinicum till nya lokaler i Biomedicum.

Amaia Calderón-Larrañaga har tilldelats SFOepi consolidator bridging grant för projektet "Multimorbidity and kidney function in old age: longitudinal trajectories and synergistic effects" ("Multisjuklighet och njurfunktion bland äldre: longitudinell utveckling och synergistiska effekter"). Det beviljade beloppet är 3 600 000 SEK för perioden 2023-2025.

Regeringen har fattat beslut om att från och med den 1 februari 2024 utse Sophia Hober till ordförande för KI:s konsistorium. Hon ersätter Göran Stiernstedt som blir ordförande för Karolinska Universitetssjukhusets styrelse.

Två forskare vid Karolinska Institutet har tilldelats anslag från PolyBio Research Foundation på sammanlagt 1,85 miljoner dollar (cirka 19 miljoner kronor) för forskningsstudier rörande långtidscovid. Målet är att studierna ska bidra med viktiga insikter som kan främja utveckling av effektivare behandlingar för långtidscovid som fortfarande är en gåta.

Det ökade skjutvapenvåldet och det förändrade säkerhetsläget i Sverige har fått forskaren Mattias Günther och hans team att lägga om sin forskning. I avsnitt #140 av KI:s podcast Medicinvetarna berättar han hur man kan minska dödsfallen till följd av allvarliga blödningar - och hur man bäst skyddar sig.

Organisationen Students for Sustainable Development (SSD) drivs av KI-studenter som brinner för miljö- och hållbarhetsfrågor. Gruppen organiserar allt från seminarier och workshop till klädbytardagar och filmkvällar.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att det finns ett samband mellan en sällsynt och allvarlig form av psoriasisartrit och ett enzym som producerar syreradikaler. Studien, som publicerats i tidskriften EMBO Molecular Medicine, öppnar för nya sätt att bromsa eller stoppa sjukdomsförloppet.

Hösten 2024 startar en ny utbildning som riktar sig till barnmorskor, Barnmorskeutfört spädbarnsstatus. Den ger barnmorskor kompetensen att utföra den grundläggande hälsoundersökningen (s.k. spädbarnsstatus) som görs på alla nyfödda barn. Därmed kan barnmorskan, och inte bara neonatologen, skriva ut nyfödda barn utan riskfaktorer från förlossningen. ”Detta möjliggör effektiviseringsvinster, en sammanhållen vårdkedja och bibehållen patientsäkerhet” säger kursledare Hanna Ulfsdottir.

En ny studie, från Centrum för psykiatriforskning vid Karolinska Institutet, stärker evidensen för att kognitiv beteendeterapi för insomni effektivt kan lindra depression samtidigt som insomniproblemen. Forskarna föreslår att behandlingen ska ges till fler.

Är du student på något av KI:s grundutbildningsprogram och vill delta i en fokusgrupp om din introduktion till KI? Du får en biobiljett som tack för ditt deltagande!

Simone Tambaro, senior forskningsspecialist vid avdelningen för neurogeriatrik, får cirka 2 miljoner kr (198 319 US dollar) i forskningsbidrag av Alzheimer’s Association.

Unga personer, 15 – 25 år, använder oftare internet i självdestruktivt syfte än befolkningen som helhet. Nu har Mediemyndigheten tagit fram en broschyr om ungas suicidkommunikation på nätet som bygger på en forskningsöversikt som gjorts i samarbete med Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP).

Syrgas i hög dos under tryck kan stressa ihjäl gamla immunceller, kvar blir ett yngre, bättre fungerande immunsystem. Det hjälpte vid akut covid, nu testar Anders Kjellberg metoden även mot post-covid.

Våra varma gratulationer till docent Ida Goliath, adjungerad lektor i forskargrupp Lars E. Eriksson vid avdelningen för omvårdnad och utredare vid Stiftelsen Stockholms läns äldrecentrum!

Hallå där Theofanis Tsevis, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 23 februari försvarar du din avhandling ”Alcohol consumption and cognition”. Vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet har gjort spännande upptäckter om Alzheimers sjukdom, en vanlig form av demens som påverkar miljontals människor runt om i världen. I en studie publicerad i Alzheimer’s & Dementia: Alzheimer’s Associations tidskrift, har de utforskat potentialen hos den nya synaptiska PET-markören UCB-J som en viktig tidig diagnostisk biomarkör/verktyg för Alzheimers sjukdom.

Hemsidan ”Föräldrar med adhd” har nyligen lanserats av Riksförbundet Attention. Syftet är att stärka föräldrar med egen adhd-diagnos. Bakom sidan ligger flera års forskning, metodutveckling och samarbeten över organisationsgränserna.
-Det började med att vi på KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) fick ett uppdrag av Socialstyrelsen, berättar docent Tatja Hirvikoski.

Daniel Ferreira Padilla, senior forskare och docent vid avdelningen för klinisk geriatrik, har fått 1,9 miljoner kronor.

En artikel i The Conversation skriven av en KI-forskare slog rekord i antalet läsare. Docent Karin Modigs artikel om hundraåringars biomarkörer fick närmare 2,4 miljoner läsningar och översattes till flera språk.

Karolinska Institutet Uppdragsutbildning och Lärarfortbildning AB skrev den 5 februari under ett intentionsavtal om samarbete. Målet är att öka kompetensen kring elever som av skilda skäl, t.ex. neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte mår bra eller har svårt att nå utbildningens mål. Syftet är att ge lärare kunskaper och verktyg för att i samverkan med elevhälsan förebygga ohälsa och hinder för inlärning.

Karolinska Institutet är en av 24 parter i AD-RIDDLE, ett samarbetsprojekt som ska öka vårdgivares möjligheter att diagnosticera, förebygga och behandla Alzheimers sjukdom. Projektet, som bland annat stöds av EU:s Innovative Health Initiative (IHI), startade i januari 2024 och kommer att pågå i fem år.

Eva Åhrén, föreståndare för Hagströmer- biblioteket och verksamhetschef för Medicinens historia och kulturarv, har tilldelats ett projektanslag om fem miljoner kronor av Riksbankens Jubileumsfond. Anslaget delas ut till stöd för att tillgängliggöra KI:s akademiska kulturarv för samverkan, forskning och utbildning.

Zambia genomlever just nu det värsta kolerautbrottet på över två decennier. Den akuta diarrésjukdomen kan vara dödlig om den inte behandlas, men med snabb och korrekt hjälp kan majoriteten av de drabbade behandlas och tillfriskna. Centrum för hälsokriser har tidigare sekonderat personal till kolerautbrott, och den 26 januari reste Caroline de Groot till Zambia via centrumets samarbete med Läkare utan gränser (MSF).

Lektor och överläkare Vladimir Carli har blivit utsedd till ny chef för Nationellt centrum för suicidforskning och prevention (NASP) vid Karolinska Institutet.

Östra Medelhavsområdet står potentiellt inför risken för en komplex hälsokris, inte minst på grund av kriget i Gaza. Risken för spridning av infektionssjukdomar innebär att effektiv epidemiologisk övervakning och åtgärder är avgörande. För att bistå i detta arbete har Centrum för hälsokriser sekonderat epidemiologen Moa Herrgård via vårt medlemskap i WHO:s Global Outbreak Alert and Response Network (GOARN).

Det finns brister i hur vårdgivare följer kliniska riktlinjer för att stödja övergångsvården för unga med astma och allergi. Det visar en ny studie publicerad i Allergy av forskare från Karolinska Institutet.

Europeiska forskningsrådet (ERC) delar ut ett startbidrag till lovande unga forskare inom en rad olika forskningsområden för att ge dem en kickstart på karriären. Alessandro Furlan, biträdande professor vid institutionen för neurovetenskap, som undersöker hur hjärnan och kroppen arbetar tillsammans för att reglera viktiga fysiologiska processer, är en av de forskare som har tilldelats det femåriga bidraget.

Regelbundna erektioner kan vara viktiga för att bibehålla potensen, visar en studie på möss publicerad i Science av forskare vid Karolinska Institutet.
– Vi upptäckte att en ökad frekvens av erektioner leder till fler bindvävsceller som möjliggör erektion och tvärtom, att en minskad frekvens ger färre celler, säger Christian Göritz, forskningsledare för studien.

Den 23 januari fattade rektor Annika Östman Wernerson beslut om att namnge en föreläsningssal på Campus Solna efter Christina Larsdotter. Beslutet togs efter beredning av KI:s beredningsråd för namngivningsärenden.

Trots att de mest extrema värmeböljorna ökar dödligheten mest på kort sikt är det de mildaste värmeböljorna som dödar flest personer över tid. Detta eftersom de milda värmeböljorna är vanligare. Det visar en ny studie publicerad i Environment International som har kartlagt hälsoriskerna med värmeböljor i Indien.

Inga ökade risker för barnen, men däremot lägre risk att drabbas av några allvarliga komplikationer. Det är resultatet av den hittills största studien av nyfödda barn vars mödrar vaccinerats mot covid-19 under graviditeten. Studien är ett samarbete mellan svenska och norska forskare och är publicerad i tidskriften JAMA.