News archive

Fem nya ledamöter har valts in vid Vetenskapsakademiens allmänna sammankomst den 17 januari 2024. Marie Carlén vid Karolinska Institutet, samt Love Dalén och Hanna Johannesson, båda vid Stockholms universitet, valdes in som nya ledamöter i akademiens klass för biovetenskap.

Programmet var digert när sjukvårdsminister Acko Ankarberg Johansson besökte Karolinska Institutet. Under en eftermiddag diskuterades bland annat forskningens villkor och vad som krävs för att skapa hållbara infrastrukturer som ökar samspelet mellan utbildning, forskning, utveckling och vård idag och i framtiden.

Professor Per-Olof Berggren tilldelas ERC Proof of Concept-anslag från Europeiska forskningsrådet (ERC). Medlen kommer att användas till att vidareutveckla en teknologi där Langerhanska cellöar transplanterade till främre ögonkammaren används som screeningverktyg för att identifiera nya läkemedelsbehandlingar mot diabetes.

En av tre som drabbats av bakteriell hjärnhinneinflammation som barn lever med permanenta neurologiska funktionsnedsättningar på grund av infektionen. Det visar en ny registerstudie ledd från Karolinska Institutet och publicerad i JAMA Network Open.

Hallå där Marianne Reimers Wessberg, doktorand vid avdelningen för klinisk geriatrik. Den 2 februari försvarar du din avhandling "Aspects on heart failure and drug treatment in geriatric patients". Vad handlar den om?

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab visar i en ny studie publicerad i iScience hur man kan identifiera ämnen som kan stänga av ett enzym som leder till cellgiftsresistens i cancerceller. Detta kan ha betydelse inom forskningen för att förbättra effektiviteten av cellgifter för cancerpatienter.

Forskare vid Karolinska Institutet har använt DNA-origami, konsten att vika DNA till önskade strukturer, för att visa hur en viktig receptor på cellers yta kan aktiveras på ett tidigare okänt sätt. Resultatet öppnar nya vägar för att förstå hur signalvägen Notch fungerar och hur den är inblandad i flera allvarliga sjukdomar. Studien publiceras i Nature Communications.

Under julhelgen inträffade ett fryshaveri i Neo-byggnaden på KI:s campus Flemingsberg. Den automatiska påfyllningen till kryotankarna av flytande kväve avbröts av okänd anledning. Följden blev att temperaturen i 16 av 19 kryofrysar steg och stora mängder biologiskt forskningsmaterial har förstörts. Nu pågår en utredning med interna och externa experter som ska ta reda på hur detta haveri har kunnat ske.

Hallå där Charlotta Elleby, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 1 februari försvarar du din avhandling "Identifying individuals at risk of fragility fractures in a dental setting". Vad handlar den om?

För att förstå vad som händer i levande vävnad under fysiologiska och patologiska förhållanden krävs ett icke-invasivt forskningsverktyg med hög upplösning. I en ny översiktsartikel i tidskriften Physiological Reviews beskriver KI-forskare hur transplantation till ögats främre kammare kan användas som ett sådant verktyg och föra forskningen framåt.

Fredagen den 12 januari var det dags för högtidlig examensceremoni för nyblivna arbetsterapeuter, fysioterapeuter, läkare och sjuksköterskor vid Karolinska Institutet.

Andreas Älgå utnämndes i december till docent vid Institutionen för Klinisk forskning och utbildning, Södersjukhuset (KI SÖS), Karolinska Institutet. Andreas är verksam kirurg på sektionen Övre Gastrointestinal kirurgi och Bukväggskirurgi, Södersjukhuset.

Samtidig förskrivning av potensmedel som Viagra och organiska nitrater mot kärlkramp förknippas med en 35 till 40 procentig ökad risk för död och cirka 70 procents högre risk att drabbas av hjärtinfarkt och hjärtsvikt. Det visar en svensk registerstudie publicerad i tidskriften Journal of the American College of Cardiology, JACC. Nu manar de svenska forskarna till försiktighet.

Kronisk njursvikt påverkar över 10% av vuxna över hela världen. Psykisk sjukdom är en viktig fråga för patienter med kronisk njursvikt, men har inte studerats särskilt ingående. Depression är vanligt förekommande och relaterad till dålig prognos hos dessa patienter, men tidigare forskning har främst fokuserat på dialyspatienter, vilket gör att kunskapen om depression i tidigare stadier av sjukdomen är bristfällig.

Under det gångna året har CLINTEC haft ett antal forskare som antagits som docenter inom sitt respektive forskningsområde.

Kvinnor som drabbas av depression under eller efter graviditeten har en förhöjd risk att avlida, både av naturliga och onaturliga orsaker. Det visar en ny studie av förlossningar i Sverige som publicerats i tidskriften BMJ. Risken är störst månaden efter diagnos, men är fortfarande förhöjd så länge som 18 år senare.

Välkommen till Christina-Evmorfia Kampitsis disputation fredag den 26 januari kl. 9:00 i Petrénsalen, Nobels väg 12 B, KI.

Självmord bland nyblivna mödrar är den näst vanligaste dödsorsaken under perioden efter barnafödsel. Ny forskning från Institutet för miljömedicin (IMM) visar att mödrar med kliniskt diagnostiserad depression under graviditet eller inom ett år efter förlossningen, så kallad perinatal depression, hade tre gånger högre risk för suicidalt beteende jämfört med mödrar utan perinatal depression.

Kursen Klinisk medicin - inriktning kirurgi, termin 7 på läkarprogrammet har avslutats med bland annat en muntlig examination av de färdigheter som studenterna lärt sig under terminen. Kursen omfattar de kliniska ämnena allmän kirurgi, anestesiologi, ortopedi, urologi och bilddiagnostik, och det var inom dessa områden som studenterna examinerades. En stor del av studenternas undervisning sker i verksamhetsförlagd utbildning, VFU.

Maria Kippler, docent vid IMM, berättar i podcasten Medicinvetarna om hälsorisker av metaller och hur man kan undvika giftiga metaller i vardagen.

CoARA (Coalition for Advancing Research Assessment) drivs av olika EU-aktörer med målet att utveckla hur forskning bedöms för att öka dess kvalitet, transparens och genomslagskraft. Nu har KI tillsammans med ett flertal andra svenska lärosäten skrivit på överenskommelsen.

Den 12 januari genomförs examensceremonier för fysioterapeuter, sjuksköterskor, arbetsterapeuter och läkare som avslutar sin grundutbildning vid KI. Högtiderna streamas för intresserade som inte kan vara med på plats.

Forskare vid Karolinska Institutet har visat att näsdroppar med IgA-antikroppar kan skydda möss från sars-cov-2-infektion. Resultaten kan innebära ett nytt sätt att skydda högriskindivider mot olika varianter av viruset och eventuellt andra infektioner. Studien har publicerats i tidskriften PNAS.

Vi gratulerar Ruixin Lu, Michael Dismorr, Natalie Glaser och Ulrik Sartipy vid forskargruppen Thoraxkirurgi vars artikel, publicerad i JACC: Advances juni 2023, har blivit en av de 10 mest lästa artiklarna i tidskriften under 2023!

Kvinnor med autoimmuna sjukdomar har högre risk att drabbas av depression under graviditeten och efter förlossningen. Omvänt har kvinnor som tidigare haft en förlossningsdepression förhöjd risk att utveckla autoimmuna sjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.

De psykologiska skillnaderna mellan könen består i länder med förbättrade levnadsvillkor, visar en studie publicerad i Perspectives on Psychological Science av forskare från Karolinska Institutet. Vissa skillnader blir större och andra mindre eftersom kvinnor verkar gynnas mer än män av förbättrade levnadsvillkor. Fynden bekräftar i viss mån den så kallade jämställdhetsparadoxen.

Forskningsinstitutet National Center for Nanoscience and Technology (NCNST) vid Chinese Academy of Sciences (CAS) firade nyligen sitt 20-årsjubileum och i samband med detta har man sammanställt de 10 viktigaste utmaningarna inom nanovetenskap och nanoteknologi.

Forskare vid Karolinska Institutet visar i en ny studie att bakteriefloran i våra tarmar kan påverka hur väl människor svarar på mRNA-vacciner mot covid-19. Enligt studien, som publiceras i tidskriften npj Biofilms and Microbiomes, kan vissa typer av tarmbakterier förstärka effekten av vaccinet medan andra kan försvaga den.

Unga som gjort kirurgiska ingrepp mot övervikt mår inte psykiskt bättre trots stor och bestående viktnedgång. Fetmaoperationer ökar däremot risken för tidiga alkoholproblem. Det visar den största långtidsstudie som gjorts bland unga som genomgått viktkirurgi, genomförd vid bland annat Lunds universitet och Karolinska Institutet.

Hallå där John Ressman, doktorand vid avdelningen för fysioterapi. Den 26 januari försvarar du din avhandling "The Single Leg Squat in clinical testing. Aspects of reliability, validity, and associated factors". Vad handlar den om?

När Martin Bengtsson fick veta att han hade fettlever bestämde han sig för att börja äta nyttigare och röra sig mer. ”Många tror att det inte går att göra något åt en fettlever – men det går,” säger han.

Många svenskar lever med fettlever – och det behöver inte vara farligt. Men för vissa startas ett förlopp där ihärdig inflammation leder till skrumplever. Medicinsk Vetenskap har pratat med forskarna som värnar om levern – bukens bjässe som har en smått magisk återhämtningsförmåga och enorm överkapacitet.

Leverläkare berättar att allmänhetens kunskapsnivå om levern är förvånansvärt låg. I en studie bekräftas bilden.

Vid en förutsättningslös samkörning av ett helt gäng hälso­register föll ett spännande samband ut. Kan kanske patienter med leversjukdomen PSC vara hjälpta av att få en vanlig och billig blodfettssänkare ur standardrepertoaren? Det undersöks nu i en klinisk prövning.

Det går att ta bort 80 procent av en frisk lever utan att den tappar i funktion. Men hur mycket kan tas bort i en sjuk lever där viss vävnad redan är förlorad? Frågan är central för att få ned dödligheten efter leverkirurgi.

Peter Jonson behövde genomgå en levertransplantation efter att oväntat fått veta att hans lever var i dåligt skick. Idag mår han bra och saknar inte livsstilen som gjorde honom sjuk. ”Alkoholfri öl smakar riktigt bra”, säger han.

Professor Magnus Ingelman-Sundberg har kommit på ett sätt att tillverka pyttesmå levrar, kallade leversfäroider.

Nedsatt kognition bland förskolebarn som fötts mycket tidigt kan förutsägas redan vid utskrivning från neonatalvården. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Network Open.

Det verkar inte finnas några betydande skillnader mellan så kallad exponeringsbaserad KBT och traditionell KBT vid behandling av fibromyalgi, enligt en studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet. Båda behandlingsformerna gav en markant minskning av symtomen hos personer drabbade av sjukdomen. Studien är bland de största som hittills gjorts när det gäller att jämföra olika behandlingsalternativ av fibromyalgi och publiceras i tidskriften PAIN.

Forskare vid Karolinska Institutet och Danderyds sjukhus har följt personer som fått det nya uppdaterade covid-19-vaccinet och kartlagt antikroppssvaret mot olika sars-cov-2-varianter. Resultaten som publicerats i The Lancet Infectious Diseases visar ett förvånansvärt starkt svar mot de nu dominerande och kraftigt muterade omikron-varianterna. [Denna nyhetsartikel har uppdaterats]

Lördagen den 18:e november välkomnade KI-nätverket Lifestyle4Health allmänheten till en informativ eftermiddag hos Medicinska Föreningen på Karolinska Institutet. Eftermiddagen var fylld med föreläsningar, mätningar av hälsomarkörer och även praktiska ”patientfall” som deltagarna fick analysera och föreslå rekommendationer kring ändrade levnadsvanor.

Följ med på en resa genom historien för att möta personerna bakom den forskning som i dag utgör institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.

Ulla och Ingemar Dahlbergs stiftelse har beslutat att donera 50 miljoner kronor till Karolinska Institutet. Medlen ska användas till en ny professur i synvetenskap med inriktning mot okulär neurobiologi och ha det fullständiga namnet "Ulla och Ingemar Dahlbergs professur i synvetenskap med inriktning mot okulär neurobiologi".

Karolinska Institutet är det universitet varifrån flest artiklar om fysisk aktivitet vid reumatoid artrit utgått sedan början av 2000-talet.

Harald Lund, Matthew Hunt, Zerina Kurtović & Camilla Svensson med flera har publicerat en studie i Journal of Experimental Medicine. De har upptäckt en unik struktur i blod-nervbarriären i det område som kallas dorsalrotsganglierna. Studien har betydelse för hur sjukdomar drabbar nervsystemet och hur de kan behandlas.

Synestesi är ett sensoriskt fenomen där ett sinnesintryck eller koncept leder till ytterligare sensoriska upplevelser. Det kan till exempel betyda att man alltid upplever en färg när man ser en viss siffra, eller att varje veckodag har en tydlig plats i ett mönster. Fenomenet är vanligare hos personer med autism men man vet inte varför.
-Vår studie är den första som visar att sambandet mellan synestesi och autism huvudsakligen är genetiskt, säger Janina Neufeld, senior forskare på KIND.

Pernilla Lagergren, professor i kirurgisk vårdvetenskap vid Karolinska Institutet, forskar om stöd för återhämtning efter behandling av matstrups- eller magsäckscancer.

Blodfettsänkande statiner skulle kunna bromsa förloppet vid Alzheimer, åtminstone för vissa patienter. Det är resultatet av en ny studie ledd från Karolinska Institutet som publicerats i Alzheimer Research and Therapy. Men forskarna är försiktiga i sina tolkningar och ser resultatet som ett första steg i en forskningsresa som så småningom kan ge svaret.

Tumörsuppressor-proteinet p53 kodas av TP53, den mest frekvent muterade genen vid cancer. I en översiktsartikel i Nature Reviews Clinical Oncology av professor Klas G Wiman och kollegor vid institutionen för onkologi-patologi beskrivs hur detta protein skulle kunna användas som mål för nya cancerterapier.

Instruktörsutbildningen Första hjälpen till psykisk hälsa utbildar instruktörer som i sin tur utbildar så kallade ”Första hjälpare” som lär sig ingripa vid kriser som har att göra med psykisk ohälsa. Sedan starten år 2011 och fram till och med år 2023 har KI utbildat ungefär 2 800 instruktörer i hela Sverige. Instruktörerna har i sin tur utbildat 50 000 Första hjälpare som lär sig hur man känner igen och ingriper vid psykiska kriser.