Nyhetsarkiv

En ny studie av Claudia Kutters forskargrupp på Institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi (MTC) har identifierat potentiella fallgropar i användandet av genediteringstekniken CRISPR-Cas9, en gensax som bland annat används vid cancerbehandlingar.

Forskare vid Karolinska Institutet och SciLifeLab har kombinerat AI-tekniker (artificiell intelligens) som används inom satellitavbildning och ekologisk forskning av organismsamhällen för att tolka stora mängder data från tumörvävnad. Metoden, som presenteras i tidskriften Nature Communications, kan i förlängningen bidra till mer individanpassad behandling av cancerpatienter.

I en studie som nyligen publicerats i Cell Reports Methods beskriver medförfattarna Björn Önfelt, Niklas Sandström och Valentina Carannante, forskare vid SciLifeLab och institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi vid Karolinska Institutet, en ny miniatyriserad metod för screening, kombinerat med högupplöst mikroskopi, allt i samma mikrochip.

En ny studie, publicerad i Science, visar hur självförvållad DNA-skada gör det möjligt för tumörceller att motstå genotoxiska effekter vid strålbehandling, vilket gör att de kan överleva och bidrar till att tumören återkommer. Fyndet sätter strålkastarljus på en cancerspecifik överlevnadsmekanism som kan användas som måltavla och utnyttjas för att öka tumörcellernas känslighet för genotoxiska cancerbehandlingar.

Proteinet p53 skyddar våra celler mot cancer och är därför ett intressant mål för cancerbehandling, men ett problem är att det snabbt bryts ner i cellen. Nu har forskare vid Karolinska Institutet hittat ett annorlunda sätt att stabilisera proteinet och på så vis göra det mer potent. Genom att koppla en bit spindeltrådsprotein till p53 har de visat att de kan skapa ett mer stabilt protein med ökad förmåga att döda cancerceller. Studien publiceras i tidskriften Structure.

Georgios Sotiriou, forskare vid institutionen för mikrobiologi, tumör- och cellbiologi, har beviljats bidrag till tvärvetenskapliga forskningsmiljöer av Vetenskapsrådet. Han tilldelas 30 miljoner kronor för åren 2022-2027 för projektet ”Nanoengineered precision therapies of lower respiratory tract infections”.

Hallå där Johanna Simin, doktorand inom klinisk epidemiologi med fokus på receptförskrivna läkemedel som kommer att försvara sin avhandling med titeln "The role of oestrogens and antibiotics on the development of cancer" den 1 juni 2021. Kan du berätta lite mer?

Forskare vid Karolinska Institutet visar hur en viss typ av immunceller, makrofager, kan rekryteras in i bröstcancertumörer, där de omprogrammeras till att stödja och driva tumörväxt. I en studie publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS beskriver de att låga nivåer av tumörsuppressorproteinet TAp73 leder till hyperaktivering av NFkB-signallering och ett inflammatoriskt tillstånd i bröstcancer samt utsöndring av molekyler som rekryterar tumörbefrämjande makrofager in i tumören.

Georgios Sotiriou, forskare vid Institutionen för Mikrobiologi, Tumör- och Cellbiologi får ”the Smoluchowski award” för sitt forskningsbidrag till områdena aerosolvetenskap och -teknik. Utmärkelsen består av en certifiering och ett personligt pris på 2.000 €.

Bjarne Ahlströms Minnesfonds pris 2020 för forskning inom Klinisk neurologi – särskilt inflammatoriska mekanismer som påverkar centrala eller perifera nervsystemets funktion, har tilldelats KI forskare Federico Iovino. Priset på 1 miljon kronor delas ut årligen och fördelas delvis som ett individuellt pris à 50 000 kr, delvis som ett forskningsanslag à 950 000 kr.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet och Oxfords universitet hur det går att identifiera små molekyler som binder till transportproteiner. Studien publicerades nyligen i tidskriften Nature Methods.

Forskare från Karolinska Institutet har i samarbete med ett laboratorium i, San Antonio, USA avslöjat hur en specifik population av lymfocyter främjar autoimmun sjukdom genom att ge upp sin reglerande roll i immunsystemet. Den nyligen upptäckta mekanismen publiceras i PNAS från forskning ledd av Dr. Saikiran Sedimbi och prof. Mikael Karlsson.

En forskargrupp har med hjälp av såpa ”tvättat” proteinmolekyler som finns i cellmembran. Resultaten ger nya kunskaper om hur membranproteinerna är kopplade till de omgivande lipidmolekylerna. Forskare från Karolinska Institutet har samarbetat med forskare från Oxford University, Stockholms universitet och Warwick University i en ny studie som publicerats i Angewandte Chemie International Edition.

Vetenskapsrådet har beviljat drygt 500 miljoner kronor totalt till 118 forskare vid Karolinska Institutet för åren 2019–2024. Sammanlagt delar Vetenskapsrådet ut nästan 1,1 miljarder kronor till 254 personer för forskning inom medicin och hälsa.

Hallå där, Dinos Meletis, docent vid Institutionen för neurovetenskap, som varit med att utveckla en ny seminarieserie som startar denna vecka i Karolinska Institutets nya forskningshus Biomedicum.