Nyhetsarkiv

Familjemedlemmar och nära vänner till covidsjuka personer har fler symtom på depression och ångest, än personer som inte har en närstående som insjuknat. Det visar en studie från Karolinska institutet som har publicerats i The Lancet Regional Health – Europe. Forskarna pekar på att studiens resultat indikerar att det kan finnas ett ouppfyllt folkhälsobehov.

Typ 1-diabetes är en autoimmun sjukdom som oftast debuterar under barndomen och kräver livslång insulinbehandling på grund av förlusten av de insulinproducerande betacellerna i bukspottkörteln.

Kick-off-evenemanget för Forskarskolan i hälsovetenskap 2023 var en stor framgång och samlade handledare, nya doktorander och studenter från kohorten 2021. Evenemanget ägde rum den 5 september 2023 och markerade en milstolpe för forskarskolan.

Lisa Strömmer är ny expertkoordinator på Centrum för hälsokriser, med akutkirurgi som kompetensområde. Hon ser fram emot att bland annat utveckla befintliga utbildningar och verka för att akutkirurgins kompetens tillvaratas i krisberedskap, hälsokriser och som en del av totalförsvaret.

Slutet på augusti och början av september innebär studiestart och Karolinska Institutets (KI) campus har återigen fyllts med studenter. KI välkomnade över 2000 nya studenter till grund- och mastersprogrammen med start höstterminen 2023. Nya studenter hälsades som tidigare år välkomna under välkomstdagarna i Aula Medica och denna termin var mottagningsprogrammet även förlängt med fler aktiviteter och föreläsningar.

Förväntan i luften. Blomsteruppsättningar, långklänningar och frackar, nära 900 stolar som väntar på promovendi och deras gäster. Den 15 september promoverades 154 av KI:s nyblivna doktorer vid en högtidlig ceremoni i Stockholms stadshus.

Sten Lundin tände eld på sin lägenhet och dömdes till rättspsykiatrisk vård för mordbrand. Han fick diagnosen bipolär sjukdom och hjälp att komma på fötter igen. "Livet kan vända. Jag vill att alla ska veta det", säger han.

Nordic Congress of Gerontology (NKG) arrangeras vartannat år i de olika nordiska länderna och nästa år är det dags för Sverige att stå som värd för evenemanget. Den 27:e upplagan kommer att hållas på Karolinska Institutet i Stockholm mellan den 12–14 juni 2024. Runt 800 deltagare och forskare från hela världen förväntas delta och därmed bidra med ett brett spektrum av unika perspektiv på en allt åldrande befolkning. Anmälan öppnar den 2 oktober 2023.

Jenny var frihetsberövad i över tio år. Hon känner stor sorg över att det tog så lång tid innan hon fick rätt vård. "Om samhället gör något så ingripande som att frihetsberöva någon i tio år, då måste vården som ges vara av god kvalitet", säger hon.

Vem löper risk att begå ett våldsbrott – och vem gör det inte? Rättspsykiatern Jonas Forsmans forskning handlar om ett instrument som i bästa fall kan förenkla bedömningen av de flesta rättspsykiatriska patienter.

Anette Johansson forskar om vad som skiljer psykossjuka personer som begår brott från psykossjuka som inte gör det.

7,5 år. Så länge vårdas i genomsnitt en person som dömts till rättspsykiatrisk vård. Det är 2,5 år längre än vad tidigare spridda siffror har gett intryck av.

Under 2022 dömdes drygt 350 personer till rättspsykiatrisk vård. Det är ett unikt gränsland mellan rättsväsende och sjukvård där den som är medicinskt färdigbehandlad kan hindras från att skrivas ut. Samtidigt vittnar många patienter om att de mått bra av vården. Och det är färre som återfaller i brottslighet efter rättspsykiatrisk vård än ­efter ett fängelsestraff.

Priset delas årligen ut av Svenska Läkaresällskapet (SLS) till en person som gjort framstående insatser för Alzheimerforskningen. I år tilldelas Bengt Winblad-priset Laura Fratiglioni, professor i medicinsk epidemiologi med inriktning mot demenssjukdomar vid institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet.

Forskningsprogrammet som tilldelas drygt 22 miljoner från Forte kommer titta på interventioner för att förebygga våld mot barn. Interventionerna genomförs inom barnhälsovården, öppna förskolan och Barnahus.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) delar årligen ut 100 000 kronor som pris till en särskilt förtjänt yngre forskare som ansökt om och tilldelats SLS projektanslag. I år går priset till Bahira Shahim, ST-läkare i kardiologi och forskare vid Institutionen för medicin Solna.

Tidig behandling av obesitas hos barn har effekt – även på sikt. Det visar en ny studie från Karolinska institutet som publicerats i International Journal of Obesity.

Världshälsoorganisationen (WHO) har lanserat två nya publikationer med syfte att stärka suicidpreventiva insatser med fokus på ansvarsfull medierapportering samt avkriminalisering av självmord och självmordsförsök.

För sitt arbete ”En djuplärnings-baserad metod för att bedöma tumöregenskaper hos patienter med duktala adenokarcinom i pankreas” tilldelas Dawid Rutkowski Svensk Förening för Medicinsk Radiologis (SFMR) studentpris för bästa vetenskapliga studentarbete med anknytning till radiologi eller nuklearmedicin inom läkarprogrammet under 2022.

Den enkla molekylen kvävemonoxid är ett viktigt signalämne som bland annat bidrar till att vidga kroppens blodkärl och därmed påverkar blodtrycket. Men exakt hur signaleringen går till har länge varit oklart. Nu presenterar forskare vid Karolinska Institutet en helt ny princip som utmanar den Nobelprisbelönade hypotesen att ämnet signalerar i gasform. Fynden presenteras i tidskriften Nature Chemical Biology.

Centrum för hälsokriser stödjer för tillfället Världshälsoorganisationens (WHO:s) Emergency Medical Teams (EMT:s) initiativ genom ett mentorskap för hälsoministerierna i Georgien och Armenien, i deras utveckling av EMT:s. Föreståndaren för centrumet, professor Johan von Schreeb, har precis kommit tillbaka till Sverige efter att ha tillbringat tio dagar i de bägge länderna.

Susanne Andermo, biträdande lektor vid avdelningen för omvårdnad, får del av Gymnastik- och idrottshögskolans dryga 5 miljoner, man fått av Europeiska Socialfonden.

En stor populationsbaserad kohortstudie av 60 000 män och kvinnor i Mellansverige visar på ett samband mellan exponering för högre halter av biprodukter från klorering av dricksvatten och ökad risk för tjock- och ändtarmscancer hos män.

Refluxsjukdom yttrar sig i sura uppstötningar och halsbränna och är en känd riskfaktor för matstrupscancer. Men nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften BMJ att det inte finns någon ökad cancerrisk hos majoriteten av patienterna. En omfattande studie från tre nordiska länder visar att cancerrisken enbart är förhöjd hos patienter som uppvisar förändringar i matstrupens slemhinna vid gastroskopi.

En stor studie publicerad i JAMA som letts av forskare vid Karolinska Institutet tyder på att någon faktor som kan orsaka spontan hjärnblödning tycks kunna överföras genom blodtransfusion. Samtidigt understryker forskarna att det är mycket osannolikt att man skulle drabbas av hjärnblödning från en blodtransfusion.

Svenska Läkaresällskapet (SLS) belönar professor Jesper Lagergren vid Karolinska Institutet med Reuterskiölds pris, för världsledande forskning med inriktning på orsaker, prevention och behandling av matstrups- och magsäckscancer.

Professor Miia Kivipelto, avdelningen för klinisk geriatrik vid NVS, får närmare 24 miljoner SEK av Forte för projektet ”FINGER-Pro: Evidensbaserade hälsofrämjande interventioner för hälsosamt åldrande: Anpassning och implementering av FINGER-multidomänmodellen i skilda miljöer och sociokulturella sammanhang”.

Forskare i Israel har utvecklat ett nytt system för att etablera en stamcellsbaserad embryomodell som motsvarar embryot strax efter implantation i livmodern.

Fertilitetsbehandlingar har ökat kraftigt de senaste decennierna. Nu visar internationell forskning att luftföroreningar kan påverka möjligheten att få barn.

Ulf von Euler-föreläsningen är en officiell, årlig föreläsning vid Karolinska Institutet. Det var Ulf von Eulers tidigare studenter som tog initiativet vid dennes bortgång 1983.

Karolinska Institutet är det lärosäte som står för den största förändringen i årets Kantar Publics anseendemätning - en återhämtning med åtta punkter från 58 till 66.

En ny studie visar att aktiveringen av hjärnans immunförsvarsceller, astrocyter, i ett tidigt skede av Alzheimers sjukdom mätt med PET kamera kopplas till förändringar som kan spåras i blodet senare i sjukdomsförloppet. Studien har nu publicerats i Molecular Neurodegeneration.

En röntgenläkare och en AI upptäckte fler fall av bröstcancer i mammografiscreening jämfört med två röntgenläkare, enligt en studie publicerad i The Lancet Digital Health. Forskarna från Karolinska Institutet pekar på att AI nu är redo att implementeras inom bröstcancerscreeningen.

Syftet med projektet är att öka förståelsen för hur både yrkes- och organisationsprofessionella (i dagligt tal kallade 'administrationen' respektive 'vårdnära personal') är med och konstruerar spänningar och motsättningar dem emellan i sin arbetsvardag, samt vilka organisatoriska konsekvenser dessa spänningar och motsättningar skapar.

På Drottningholms Slottsteater diplomerades den 5 september 2023 fem läkare, 10 arbetsterapeuter och 10 fysioterapeuter i en högtidlig diplomeringsceremoni med H.M. Drottningen. Diplomeringsceremonin är avslutningen på Karolinska Institutets magisterutbildningar om demens som tagits fram i samarbete med Stiftelsen Silviahemmet.

Regeringen har beslutat att KI får återlämna kvarlevorna efter Christina Catharina Larsdotter till Malå Sameförening och Malå Sameby. Önskemål om återlämning lämnades till regeringen i januari av KI:s tidigare rektor Ole Petter Ottersen.

Flera nya bidrag från Demensfonden, Stiftelsen Sigurd och Elsa Goljes minne, Stiftelsen Ragnhild och Einar Lundströms minne samt SfoEpi Consolidator grant tilldelas forskare vid Aging Research Center (ARC), för forskning om äldre personers hälsa och välbefinnande. Utöver detta tar ARC även del av ett större programstöd från Forte.

Även familjemedlemmar till personer med metabolt orsakad fettlever har en ökad risk att utveckla levercancer och avlida av leverrelaterade sjukdomar. Detta skulle kunna innebära att även närstående är betjänta av de livsstilsråd som idag endast ges till patienter. Det menar forskare vid Karolinska Institutet som kan visa sambandet i en rikstäckande studie publicerad i Journal of Hepatology.

Klusterhuvudvärk, en av de mest smärtsamma sjukdomar som människan känner till, är genetiskt korrelerad med riskbeteende, ADHD, depression och muskuloskeletal smärta, och rökning är en kausal riskfaktor, enligt en artikel publicerad i Annals of Neurology.

Karolinska Institutet är sedan 2015 medlem i nätverket Scholars at risk, en organisation som erbjuder skydd för forskare vars liv är i allvarlig fara. Genom en förfrågan som KI hörsammade och tack vare en donation från Olle Engkvists Stiftelse, kunde en forskare från Afghanistan få en tjänst vid KI.

Den tidigare statsepidemiologen Anders Tegnell har tilldelats BiotechBuilders Award 2023 för sin insats under pandemin 2020-2023. Priset delas ut av den ideella föreningen Stockholm BiotechBuilders, som KI är partner till och som verkar för att stärka den svenska life science-sektorn.

Barn som har en förälder med alkohol- eller narkotikamissbruk har en ökad risk för intellektuell funktionsnedsättning, även om det bara är pappan som har en beroendeproblematik. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en ny studie som pekar på behovet av att rikta förebyggande insatser mot båda föräldrarna. Resultaten har publicerats i den vetenskapliga tidskriften eClinicalMedicine.

Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en ny metod för att upptäcka patogener. Studiens resultat som publicerats i Science Advances kan bana väg för ett enkelt elektroniskt test som snabbt och billigt kan identifiera olika smittämnen.

Petter Brodin, professor vid Karolinska Institutet, tilldelas Oscar Medins pris 2023 av Svenska Läkaresällskapet (SLS) för hans framstående forskningsinsatser inom pediatriken.

Extracellulära vesiklar (EV) är små cellbubblor som spelar en avgörande roll för hur våra celler kommunicerar. En nyligen genomförd studie publicerad i Science Advances har visat några fascinerande insikter om dessa små budbärare och deras potential inom vården.

Professor Mats Trulsson vid institutionen för odontologi, Karolinska Institutet, har utnämnts till hedersdoktor vid Université Toulouse III – Paul Sabatier, i Toulouse, Frankrike.

Forte har beviljat totalt 230 miljoner kronor till tio sexåriga forskningsprogram, varav ett leds av Henna Hasson vid Medical Management Centrum (MMC) på Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME).

Regeringen har utsett Jan Albert, professor i smittskydd vid Karolinska Institutet och överläkare vid Karolinska Universitetssjukhuset, till särskild utredare för en ny utredning om stärkt beredskap inför framtida pandemier. Direktiven handlar om en nationell strategi för hur pandemier ska hanteras och en översyn av smittskyddslagen. Utredningen ska vara klar i februari 2025.

KI:s enda Erasmus Mundus Masterprogram, Public Health in Disasters (Folkhälsa i katastrofer), kommer att fortsätta, efter att samarbetsavtalet mellan de tre partnerna som driver programmet, KI, Universidad de Oviedo och the University of Nicosia, förnyats. Kursledarna ser fram emot att fortsätta ge studenter de senaste verktygen för att arbeta med folkhälsa i katastrofer, samt forska inom området. Med den nya utformningen av programmet kommer dessutom samtliga studenter att komma till KI.

Två forskare vid Karolinska Institutet tilldelas det europeiska forskningsrådets startanslag 2023. Kasper Karlsson och Juan Pablo Lopez får vardera 1,5 miljoner euro över fem år för att studera kombinationsbehandlingar mot barncancer och hur psilocybin kan användas för att behandla psykiska sjukdomar.