Avhandling kartlägger skottskador i Sverige

Vad handlar din avhandling om?

– Skottskador har ökat i Sverige under de senaste åren. Sedan 2011 har det dödliga skjutvapenvåldet mer än fördubblats, vilket gör att Sverige särskiljer sig jämfört med andra europeiska länder. Skjutvapenvåld påverkar inte bara individer utan även samhället i stort, och medför stora ekonomiska och medicinska konsekvenser. Det gör det angeläget att förstå sjukvårdens roll i omhändertagandet av dessa skador, säger Karolina Nyberger, doktorand vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi.

– Min avhandling, "Vascular trauma and haemorrhage after firearm injuries", kartlägger skottskador med särskilt fokus på blödning och kärlskador. Arbetet är huvudsakligen baserat på svenska data, men inkluderar även internationella jämförelser vid masskadeskjutningar. Syftet är att bidra med kunskap som kan användas för att förebygga dödsfall och förbättra handläggningen av skottskador i framtiden. 

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Avhandlingen ger nya insikter i skademönster vid skottskador. Vi ser att det främst är unga män i storstadsområden som drabbas, men förekomsten ökar även i mindre orter i Sverige. 

– Den vanligaste skadelokalisationen är ben följt av armar och buk. En av sex patienter avlider inom 30 dagar efter sin skottskada, där majoriteten av dödsfallen sker redan inom en timme, ofta till följd av blödning eller traumatisk hjärnskada

Att fler dör innan de når sjukhus tyder på att våldet blivit mer dödligt. 

– Kärlskador är särskilt associerade med hög dödlighet. Framför allt är kärlskador i huvud, hals och bröstkorg mest livshotande. Genom att analysera exakta tidpunkter för dödsfall har vi kunnat visa att kärlskador i bröstkorgen bidrar till särskilt tidig död. Vid masskjutningar dominerar skador på ben och armar, bröstkorg och buk, men omkring en fjärdedel av dödsfallen är kopplade till blödningar från stora centrala kärl. Detta belyser ytterligare att tidig och effektiv blödningskontroll är avgörande för ökad överlevnad.

Hur kan den kunskapen komma människor till nytta?

– Kunskapen från avhandlingen kan bidra till att förbättra vården av skottskador genom att tydliggöra behovet av snabba insatser, särskilt för att stoppa livshotande blödningar. Ett förkortat tidsförlopp till definitiv blödningskontroll är avgörande för att öka överlevnaden. Resultaten kan även användas som underlag för framtida riktlinjer i omhändertagandet av skottskador.

Vilka mål har du för framtiden?

– Arbetet med denna avhandling har väckt många nya forskningsidéer, särskilt inom området traumaomhändertagande vid skottskador. Jag är även intresserad av att bredda mitt internationella nätverk och kompetens genom en postdoktor utomlands. 

– Samtidigt har vårt samarbete med Rättsmedicinalverket öppnat möjligheten att genomföra en större studie där vi jämför döda och överlevande efter skottskador mer djupgående. Målet är att bättre förstå vilka faktorer som avgör om en patient överlever eller inte – kunskap som kan få direkt betydelse för framtida räddnings- och vårdinsatser, säger Karolina Nyberger.