Symposium: "Beyond Amyloid and Tau – The Importance of Co-Pathologies in Alzheimer's Disease"

Mekanismer bakom Alzheimers sjukdom

Bart de Strooper, professor i molekylärmedicin vid KU Leuven och VIB i Belgien och professor i demensforskning vid University College London i Storbritannien, gick igenom de mekanismer som ligger bakom Alzheimers sjukdom, särskilt vilken roll mikrogliala celler spelar när de inte fungerar som de ska, vid viktiga steg från uppbyggnaden av amyloid-β till onormal tau-proteinbildning och nervcellsdöd.

Han betonade att neuronal död genom nekroptos är en viktig del av Alzheimers sjukdom och att manipulering av denna väg kan erbjuda potentiella terapeutiska metoder. Han hävdade dock också att behandlingen bör inriktas på tidiga stadier, med inriktning på löslig amyloid-β med hjälp av gamma-sekretasmodulatorer, som är mycket lovande för förebyggande och behandling av Alzheimers sjukdom.

Reviderade kriterier för diagnostik

Dagen avslutades med en föreläsning av Clifford R Jack Jr, professor i radiologi vid Mayo Clinic, USA. Han presenterade och förklarade de reviderade kriterierna för diagnos och stadieindelning av Alzheimers sjukdom. Han betonade vikten av att se Alzheimers sjukdom som en biologisk sjukdom som utvecklas över tid och kan ge kliniska symtom i takt med att sjukdomen fortskrider. Han beskrev biomarkörer som bäst fångar sjukdomens progression och belyste bidraget från samförekommande patologier såsom vaskulär hjärnskada och synukleinopati till patogenes, progression och klinisk manifestation av Alzheimers sjukdom. Han diskuterade även aktuella utmaningar och framtida prioriteringar för forskning kring diagnos och förståelse av sjukdomens progression.

Flera centrala teman diskuterades, bland annat påverkan av somatisk sjukdomsbörda på demensutveckling hos äldre.

Ett återkommande fokus var hur förekomsten av kroniska tillstånd – särskilt vanliga hos äldre – kan påverka blodbiomarkörer för Alzheimers sjukdom, vilket understryker vikten av att ta hänsyn till dessa faktorer vid tolkning av biomarkörresultat i kliniska miljöer för patienter med komplexa hälsoprofiler (Giulia Grande).

Kroniska sjukdomar utforskades vidare i en presentation om njursjukdom och dess relation till demensdebut. Studier tyder på att effektiv behandling av akut njurskada kan spela en avgörande roll för att fördröja progressionen från lindrig kognitiv svikt till demens (Hong Xu).

Sophia Schedin-Weiss presenterade sin forskning om glykans som lovande tidiga biomarkörer för Alzheimers sjukdom. Hon beskrev hur studier av glykanförändringar kan hjälpa till att identifiera tidiga sjukdomsmekanismer och bidra till tidigare diagnos. Hon delade även insikter från sitt arbete med att validera glykanbiomarkörer, undersöka subcellulära mekanismer med superupplösningsmikroskopi och utforska protein-glykosyleringens roll vid Alzheimers sjukdoms patofysiologi.

På mekanistisk nivå lyfte Luana Naia fram rollen av tidig mitokondriell dysfunktion i Alzheimers hjärna och hur extracellulära vesiklar som bär mitokondrier kan användas för att motverka bioenergetiska brister. Dessutom diskuterade Dr. Ivan Nalvarte effekten av könshormonobalanser och sin pågående forskning om hur könsbekräftande hormonbehandling hos personer med könsdysfori kan påverka risken att utveckla Alzheimers sjukdom.

Grégoria Kalpouzos presenterade nya neuroimaging-fynd om två framväxande markörer för hjärnåldrande och Alzheimers sjukdom. Hon beskrev hur järnöverskott i hjärnan bidrar till neuroinflammation, neurodegeneration och kognitiv försämring hos äldre. Dessutom lyfte hon fram hur minskad cerebral stelhet – mätt med avancerad neuroimaging – kan fungera som en lovande biomarkör för Alzheimers sjukdoms patologi och kognitiv nedsättning.

Anna Marseglia betonade cerebral småkärlssjukdom som en viktig drivkraft för kognitiv nedsättning och demens. Hon underströk behovet av att förstå hur amyloid- och vaskulära hjärnförändringar samverkar vid Alzheimers sjukdom och påverkar den kliniska utvecklingen.

Annegret Habich illustrerade hur förekomsten av alfa-synuklein-samförekommande patologi kan dölja typiska drag av Alzheimers sjukdom och påskynda sjukdomsförloppet.

Serhiy Dekhtyar diskuterade komplexiteten kring psykisk hälsa hos äldre och presenterade data om den starka kopplingen mellan depression och kognitiv funktion, samt lyfte fram resiliensens roll för att mildra effekten av hjärnpatologi och genetisk predisposition för Alzheimers sjukdomsdemens.

Workshop

Dagen efter symposiet, den 5 november, samlades många av de inbjudna talarna, diskussionsledarna, moderatorerna och organisatörerna till en särskild workshop för mer djupgående reflektion och utbyte, med utgångspunkt i de teman och idéer som togs upp under symposiet dagen innan.

Genom fokuserade diskussioner i mindre grupper utforskade deltagarna viktiga vetenskapliga och konceptuella aspekter relaterade till samsjuklighet vid Alzheimers sjukdom – från biologiska mekanismer till kliniska implikationer och metodologiska utmaningar.

Dessa diskussioner lade grunden för utvecklingen av tre gemensamma översiktsartiklar. De tre artiklarna kommer att ledas av symposiumorganisatörerna, Dr. Giulia Grande och Dr. Daniel Ferreira, i samarbete med Dr. Luana Naia och Dr. Silvia Maioli, som också tjänstgör som gästredaktörer för det specialnummer av Journal of Internal Medicine (JIM), där artiklarna kommer att publiceras år 2025.

Stöd och finansiering

Tvådagarseventet anordnades med stöd av Journal of International Medicine samt det Strategiska forskningsområdet inom epidemiologi och biostatistik – SFOepi, vid KI.

Vetenskaplig och organisatorisk kommitté

• Giulia Grande, Aging Research Center (ARC), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
• Daniel Ferreira, Center for Alzheimer Research (CAR), institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle, Karolinska Institutet
• CAR steering group: Per Nilsson, Dorota Religa and Chengxuan Qiu