Rektor beslutar om ny modell för fördelning av forskningsanslag
Den 26 september fattade rektor Annika Östman Wernerson beslut om ytterligare delar av KI:s nya modell för fördelning av statsanslaget för forskning och utbildning på forskarnivå. Besluten handlar om prestationsbaserad fördelning och lokalkostnader. Modellen som helhet träder i kraft 2026 och ersätter den så kallade aktivitetsmodellen.
Beslutet är en del av ett större arbete med att utveckla KI:s interna resursfördelning, där målet är att skapa en mer transparent, förutsägbar och kvalitetsdrivande modell.
Arbetet har sin grund i den genomlysning av KI:s utmaningar som genomfördes 2023. Den resulterade i nio prioriterade fokusområden där uppdraget ”Hållbar och framtidssäkrad ekonomi” pekade på behovet av förändring i hur resurser fördelas internt.
En modell med tre delar
Besluten som nu fattats innebär att resursfördelning och kostnadsfördelning ses som en helhet av tre delar med olika syften: långsiktig planering och prioriteringar genom basersättning (beslutad 2024), främjande av excellens och goda forskningsmiljöer genom den prestationsbaserade modellen och transparent finansiering av lokaler.
– Vi gör det här för att stå starkare framåt. Vi behöver en modell som är tydlig, går att följa upp, tar hänsyn till hela vårt uppdrag som universitet och som gynnar kvalitet i hela vår verksamhet, säger Annika Östman Wernerson.
Hon lyfter också det faktum att KI:s myndighetskapital hela tiden växer.
– Idag har KI också för mycket sparade pengar, det som kallas myndighetskapital. Vi behöver en modell som gör att pengarna omsätts bättre i vår verksamhet. Den nya modellen kommer hjälpa oss använda medlen där de gör nytta.
Prestationsbaserad fördelning
Den prestationsbaserade modellen bygger på två huvudsakliga komponenter: bibliometri och externa forskningsbidrag, som vardera utgör 50 procent av prestationsmedlen.
Bibliometrikomponenten delas i sin tur upp i två lika stora delar:
- Tidskriftskvalitet, som speglar var forskningen publiceras.
- Citeringar, som visar forskningens genomslag.
Komponenten för externa bidrag består av:
- Antal beviljade bidrag där särskild vikt ges till bidrag från exempelvis European Research Council (ERC) och Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse.
- Inbetalda belopp från utvalda finansiärer såsom Vetenskapsrådet, Forte, Formas, Vinnova samt större ideella forskningsfinansiärer.
Fakultetsnämnden får i uppdrag att årligen se över och vid behov revidera både den så kallade KI-listan (för bibliometri) och vilka externa bidrag som ska ingå i modellen samt deras viktning.
Arbetet med att ta fram den prestationsbaserade modellen har letts av en arbetsgrupp inom Fakultetsnämnden under ledning av prorektor Martin Bergö. Syftet är att skapa incitament för forskning av hög kvalitet och stort genomslag, i linje med KI:s övergripande mål.
Ändrade principer för fördelning av lokalkostnader
Som en del av den nya modellen beslutade rektor även att avskaffa den så kallade hyressubventionen från och med 2026. Institutionerna får i stället direkt ansvar för sina lokalkostnader vilket innebär att finansieringen blir mer transparent och att faktiska kostnader synliggörs.
Konsekvensen blir att internhyran ökar, men samtidigt frigörs forskningsanslag som fördelas till institutionerna genom den prestationsbaserade delen. På campusnivå blir skillnaderna små och basersättningen ger bättre förutsättningar för långsiktig planering och strategiska prioriteringar inom campusgrupperna.
Rektors beslut samt det tidigare beslutet om basersättning (dnr 1–578/2024), innebär att den tidigare så kallade aktivitetsmodellen (dnr 1–945/2019) formellt upphävs.