Nyhetsarkiv

Sedan 1987 har forskare följt tusentals äldre på Kungsholmen genom studien "Swedish National study on Aging and Care in Kungsholmen" (SNAC-K). Resultaten visar att dagens 80-åringar är friskare än tidigare generationer, men hälsan påverkas av var i stadsdelen man bor.

Den 20 januari samlades ett nytt gäng deltagare på plats på Karolinska Institutet (KI) för första lektionen i en lite annorlunda kurs. De är alla potentiella blivande medicinska humanitära hjälparbetare och kommer under våren gå en kurs som ska förbereda dem för kommande arbete i hälsokriser, katastrofer och lågresursområden.

Inom åldersforskningen handlar den så kallade ”geroscience-hypotesen” om att förlänga människans friska livslängd genom att fokusera på åldrandets processer. Ny kunskap om biomarkörer för åldrande har gett upphov till verktyg för att mäta biologiskt åldrande och bedöma olika behandlingar. Nya rön tyder på att Alzheimers sjukdom, ett stort hälsoproblem, delvis kan förebyggas av vanliga läkemedel och tidiga interventioner.

Fram till juli 2025 har Annika Östman Wernerson, rektor på Karolinska Institutet, ordförandeklubban i Universitetsalliansen Stockholm trio.

Solen sken över Aula Medica när det den 17 januari var dags för högtidliga examensceremonier för fyra av KI:s utbildningsprogram.

Forskare vid Karolinska Institutet och Astrid Lindgrens barnsjukhus har kartlagt hur barns immunsystem reagerar vid olika typer av cancer och beroende på barnets ålder. Studien, som publicerats i tidskriften Cell, avslöjar betydande skillnader mellan barns och vuxnas immunsvar och kan leda till nya skräddarsydda behandlingar för barn med cancer.

Vid 2024 års upplaga av AI@KI den 18 december presenterades ett nytt sätt att tolka röntgenbilder med hjälp av artificiell intelligens (AI). Initiativet, som har tagits fram av doktoranden Dawid Rutkowski, är en del av den europeiska storsatsningen PANCAIM. Syftet är att utveckla AI-modeller som kan upptäcka bukspottskörtelcancer i ett tidigt skede, vilket bygger vidare på Rutkowskis tidigare examensarbete i medicin.

I en banbrytande studie publicerad i den medicinska tidskriften The Lancet har forskare undersökt möjligheten att behandla akut icke perforerad blindtarmsinflammation hos barn med antibiotika istället för kirurgi.

Under invigningen av det nya initiativet "Framsteg inom Artificiell Intelligens - AI@KI" den 18 december 2024, hölls en prisutdelning för första gången för ett viktigt framsteg inom AI vid KI under det senaste året. Bland många nominerade kandidater bedömde granskningspanelen att Dr Sara Hägg stod bakom årets mest framstående bidrag.

I det senaste numret av tidskriften Newsweek Magazine ägnas ett reportage åt implementering av helgenomsekvensering i USA, "Scientists and Doctors Reveal How Genes are Mapping Cures for Cancer". En av de som intervjuas är Richard Rosenquist Brandell, professor och forskargruppsledare för klinisk genetik och föreståndare för Genomic Medicine Sweden.

För barn som drabbas både av medfödda hjärtfel (CHD) och cancer är vägen tillbaka till hälsa mycket osäkrare än man tidigare trott, enligt en ny studie publicerad i Journal of the National Cancer Institute. Studien visar att dessa barn har en högre risk att avlida inom fem år efter en cancerdiagnos jämfört med barn utan CHD. Även om deras överlevnad har förbättrats under de senaste decennierna, är dödligheten i lymfom fortfarande oproportionerligt hög.

Hallå där Elinor Nemlander, doktorand vid avdelningen för allmänmedicin och primärvård. Den 31 januari försvarar du din avhandling ”Early cancer detection through symptoms and signs”. Vad handlar den om?

En helt digital behandling för fysisk aktivitet är väl mottagen av personer som drabbats av stroke och har en bred geografisk spridning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i International Journal of Stroke.

Som junior forskare har du möjlighet att ansöka om ett Early Career Researcher Scholarship i samband med Swedish Suicide Research Conference som äger rum i maj 2025.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt att celler som vanligtvis förknippas med åldrande och åldersrelaterade sjukdomar, så kallade senescenta celler, kan spela en viktig roll vid kronisk smärta och potentiell huvudvärk. Denna process har kopplats till olika tillstånd, bland annat cancer och hjärtsjukdomar.

Anna Martling, professor i kirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, presenterar idag den stora ALASCCA-studien vid en presskonferens på ASCO-GI-mötet i San Francisco. Studien är en randomiserad läkemedelsstudie som inleddes 2016 och har inkluderat ca 3500 patienter från 33 centra i Norden. Studien studerar värdet av tillägg av aspirin till patienter som har en specifik genetisk förändring och huruvida detta kan minska risken för återfall i kolorektalcancer.

Vi gratulerar Ulf Hedin, professor i experimentell kärlkirurgi vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, som har utsetts till Alexander W. Clowes Distinguished Lecturer 2025.

Histopatologisk analys av tumörprover har länge använts för att diagnostisera bröstcancer och ge vägledning för kliniska beslut. En stor utmaning inom rutinmässig diagnostik är dock den variabilitet som finns mellan olika patologer och laboratorier vid bedömning av vävnadsbaserade prognostiska markörer, vilket kan leda till under- eller överbehandling av patienterna.

Mikael Kastengren, doktorand vid forskargruppen thoraxkirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Minimally Invasive Techniques for Heart Valve Procedures" den 7 februari, 2025.

Huvudhandledare är Magnus Dalén.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Forskare i gruppen ledd av docent Ninib Baryawno vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, har gjort betydande framsteg i kampen mot barncancer genom att studera nervsystemets tumörer, särskilt neuroblastom. Artikeln är publicerad i tidskriften Cancer Research, som ges ut av den amerikanska cancerforskningsföreningen (AACR).

Vid diabetisk njursjukdom ansamlas fett i njurarna, vilket leder till lipotoxicitet och njurskada. En nyligen publicerad studie, av Ulf Erikssons forskargrupp på institutionen för medicinsk biokemi och biofysik på Karolinska Institutet, visar att förhöjda nivåer av proteinet VEGF-B i njuren och i fettvävnad korrelerar med ökad fettansamling i njuren och nedsatt njurfunktion hos patienter med diabetisk njursjukdom.

Nya genetiska riskfaktorer för depression har identifierats i alla större internationella befolkningsgrupper för första gången, vilket gör det möjligt för forskare att förutsäga risken för depression oavsett etnicitet. Världens största och mest övergripande genetiska studie om svår depression påvisar nästan 300 tidigare okända genetiska kopplingar till tillståndet.

Att kunna planera i flera steg och snabbt anpassa sig till en hastigt föränderlig miljö är jätteviktiga färdigheter för att kunna bli en elitfotbollsspelare. Det visar ny forskning, ledd från Karolinska Institutet och publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS. Forskningen visar också att det är en bra sak att inte alltid vara så tillmötesgående.

Strålbehandling är en hörnpelare i cancersjukvården. Men under senare decennier har Sverige halkat efter inom området, både när det gäller vårdresurser och forskning. Medicinsk Vetenskap har intervjuat forskarna som vill fortsätta att utveckla en strålande idé.

Strålningsonkologen Alexander Valdman forskar vid institutionen för onkologi-patologi vid Karolinska Institutet. Han arbetar för att patienter med cancer i ändtarmen ska få färre biverkningar av sin behandling.

Neuroblastom är en ovanlig sjukdom som drabbar barn, ofta före två års ålder. En del föds med sjukdomen. Barnkirurgen Jakob Stenman undersöker om målsökande, radioaktiva läkemedel kan fungera bromsande hos dem som har den allvarligaste formen.

Strålbehandling kan ge långsiktiga hudskador hos cancerpatienter. Ny forskning visar att strålningen skapar ett minne i hudcellerna som försvårar läkning, men också att antikroppar kan hjälpa till att återställa skadan.

När Louise Karlsson behandlades för bröstcancer fick hon en strålskada i lungan. Nu vill hon att fler ska känna till att det kan hända.

Loke Lassen genomgick som barn en tuff behandling med bland annat helkroppsstrålning. I dag lever hon med bieffekterna av behandlingen som räddade hennes liv.

Hallå där Charlotta van Eggermont Arwidson, doktorand vid avdelningen för omvårdnad. Den 23 januari försvarar du din avhandling ”New Beginnings, New Challenges: Health & Housing of Asylum Seekers and Refugees in their Early Post-Migration Period in Sweden.” Vad handlar den om?

En ny studie från Karolinska Institutet och Mayo Clinic i USA har avslöjat viktiga insikter om hjärnans nedbrytning vid Lewy body-demens (DLB). Denna forskning, publicerad i JAMA Neurology, kan hjälpa läkare att bättre övervaka och behandla denna allvarliga hjärnsjukdom.

Pete Williams, forskare vid Karolinska Institutet och S:t Eriks Ögonsjukhus, har tilldelats ett forskningsanslag från den amerikanska stiftelsen The Glaucoma Foundation för att utveckla en behandling för glaukom och andra ögonsjukdomar. Med anslaget på USD 75 000 (SEK 840 000) vill stiftelsen uppmärksamma banbrytande, innovativ glaukomforskning. Det är andra gången Pete Williams får anslaget.

Fredag den 17 januari 2025 tar avgångsklasser på fyra av Karolinska Institutets program examen. Det gäller sjuksköterskeprogrammet, läkarprogrammet, fysioterapeutprogrammet och arbetsterapeutprogrammet. Två av examensstudenterna, Måns och Niklas, har svarat på frågor om både studietiden och framtiden.

Patienter med celiaki (glutenintolerans) löper en ökad risk att utveckla kronisk leversjukdom. Riskökningen kan kvarstå i minst 25 år efter en celiakidiagnos. En nationell studie från Karolinska Institutet, publicerad i Lancet Regional Health – Europe, betonar nu vikten av klinisk vaksamhet för tecken på leversjukdom hos patienter med celiaki för att förhindra allvarlig leversjukdom.

Tio innovationsprojekt inom livsvetenskap får anslag inom Knut och Alice Wallenbergs Stiftelses och SciLifeLabs program för Proof of Concept. Fyra av projekten drivs av forskare vid Karolinska Institutet. Proof of Concept-programmet syftar till att överbrygga klyftan från akademisk forskning till innovationer inom life science.

Screening för humant papillomvirus är tillsammans med cellprovtagning och vaccin viktiga pusselbitar i arbetet med att utrota livmoderhalscancer. Men en del kvinnor hoppar över screeningen. Vad finns det för skäl till detta? Det undrade en lyssnare av KI:s populärvetenskapliga podcast Medicinvetarna.

En ny internationell studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet visar att AI-baserade modeller kan överträffa mänskliga experter i att identifiera äggstockscancer via ultraljudsbilder. Studien har publicerats i tidskriften Nature Medicine.

En ny studie från Karolinska Institutet kartlägger den cellulära och molekylära dynamiken i mänsklig sårläkning i exceptionell detalj. Studien publicerades i Cell Stem Cell.

Ett internationellt forskarlag från bland annat Karolinska Institutet har kartlagt vilka gener som uttrycks i hjärncellerna hos personer med multipel skleros (MS). Förhoppningen är att atlasen, som presenteras i tidskriften Neuron, på sikt kan bidra till mer individanpassad behandling av MS.

Stiftelsen Astma- och Allergiförbundets Forskningsfond delar i år ut 8,8 miljoner kronor till angelägen astma- och allergiforskning. Åtta av forskarna som får bidrag är verksamma vid Karolinska Institutet.

Med ett AI-verktyg har forskare vid Karolinska Institutet analyserat hjärnbilder från 70-åringar och skattat hjärnans biologiska ålder. Faktorer som påverkar kärlen negativt, som inflammation eller högt blodsocker, kunde kopplas till att hjärnan såg äldre ut, medan hälsosam livsstil var kopplad till hjärnor med yngre utseende. Resultaten presenteras i Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association.

Forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM) har under hösten fått besked om ett stort antal anslag från olika forskningsfinansiärer.

Under 2024 har systrarna Lisa, Maria och Anne Örtqvist alla tre utnämnts till docenter vid Karolinska Institutet, en unik bedrift som har väckt uppmärksamhet inom både familjen och forskarvärlden. Trots olika karriärvägar och forskningsområden har de inspirerat varandra och hittat styrka i sitt gemensamma intresse för medicin och forskning.

Hur är nya plasmabiomarkörer relaterade till de diagnostiska tester som idag används i kliniska rutin vid minnesutredning ? Kan evidens från mycket selektiva forskningskohorter överstättas till den heterogena verkliga kliniska världen? Forskare vid Karolinska Institutet har försökt besvara dessa frågor i en studie publicerad i eBioMedicine med Dr. Marina Bluma från institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle som förstaförfattare.

KI:s rektor Annika Östman Wernerson har valts in som ledamot i IVA:s avdelning för bioteknik. Det skedde i samband med akademisammankomsten i november då IVA, Ingenjörsvetenskapsakademien, valde in 41 nya svenska och internationella ledamöter – framstående forskare och experter från både näringslivet och den offentliga sektorn.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att självguidad kognitiv beteendeterapi (KBT) online är lika effektiv som psykologledd internet-KBT för att minska symptomen vid atopiskt eksem. Resultaten, som publiceras i den högt rankade tidskriften JAMA Dermatology, kan leda till förbättrad tillgång till behandling för patienter och minska belastningen på vården.

Professor Anna Wredenberg vill förstå i detalj hur kroppen fungerar och nördar ner sig i mitokondriens okända värld. För patienter med ärftliga genetiska sjukdomar kan det innebära att de får en efterlängtad diagnos.

En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM) publicerad i The Lancet Regional Health – Europe visar att vissa kardiometabola sjukdomar kan påverka risk och prognos för motorneuronsjukdomar. Fynden belyser en komplex koppling mellan hjärtsjukdom och nervsjukdomar som ALS, vilket kan bidra till att förbättra både förebyggande arbete och vård för patienter med dessa allvarliga sjukdomar.

Cancer- och allergifonden beviljar totalt 3,6 miljoner kronor till 21 forskningsprojekt inom cancer- och allergiområdet. Av dessa är det tolv forskare vid Karolinska Institutet som tilldelas 2,3 miljoner kronor. Anslagen syftar till att främja banbrytande forskning som förbättrar diagnostik, behandling och förebyggande av cancer och allergier.