News archive

Federico Triolo har fått ett anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF), en ideell organisation som har stöttat medicinsk forskning sedan 1919. Syftet med anslaget är att hjälpa forskare i början av sin karriär att bygga upp sin självständighet och utveckla en egen forskningsinriktning. Anslaget uppgår till 3.950.000 kronor under tre år, inklusive en tvåårig forskningsvistelse utomlands, följt av ett år tillbaka i Sverige.

En studie från Institutet för miljömedicin (IMM), Karolinska Institutet visar att luftföroreningar och trafikbuller tillsammans kan utgöra en större risk för stroke än var och en av faktorerna separat. Forskarna fann att även vid låga nivåer av luftföroreningar och buller – under EU:s och WHO:s rekommenderade gränser – ökade risken för stroke markant.

Jesper Säfholm has been appointed as docent in lung medicine and allergy.

Har ni planer på ett evenemang riktat till allmänheten hösten 2025? Schemalägg det till början av oktober och bli en del av Nobel Calling Stockholm. En vecka som bjuder på inspirerande event och lärorika möten i kunskapens anda.

Vi gratulerar Mikael Rydén som fått en förlängning som Wallenberg Clinical Scholar. Förlängningen innebär tre miljoner kronor om året i fem år till hans forskning.

Under två veckor i april kommer vattnet stängas av i ANA Futura (fikanoder, kök, toaletter, labb). Avstängningen betyder att det inte går att spola i varken kranar eller på toaletter. Inte heller nödduscharna kommer att fungera.

Den 3 april samlar Formas experter och forskare till ett frukostseminarium med titeln 'Forskning över gränserna – vad krävs i en turbulent tid?' Centrum för hälsokriser deltar som en av talarna.

I dagarna publicerar Jonas F Ludvigsson, barnläkare och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik den tredje utgåvan av boken “Att börja forska inom medicin och hälsa”. Boken riktar sig till doktorander och blivande forskare inom medicin och hälsa.

Inga Rødahl från Centrum för infektionsmedicin (CIM) vid institutionen för medicin, Huddinge (MedH) försvarar sin avhandling med titeln "Features of innate lymphoid cells in human fetal tissues and adult respiratory infection", den 4 april, 2025. Huvudhandledare är Jakob Michaëlsson (MedH).

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, har ringat in genvarianter som ökar risken för ateroskleros, även kallat åderförkalkning. Målet är att de nya fynden ska ge tidigare upptäckt av ateroskleros och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Internationaliseringsnämnden vid KI har avsatt medel för att stärka samarbetet inom forskning och utbildning inom ramen för samarbetet mellan Karolinska Institutet (KI) och Charité - Universitätsmedizin Berlin (Charité).

Ett forskarteam vid Karolinska Institutet har utvecklat ett nytt verktyg för genetisk forskning. Studien som publicerades i Nucleic Acids Research lanserar BLU-VIPR, en metod som gör det möjligt för forskare att kontrollera genredigeringsverktyget CRISPR med hjälp av ljus. Den här innovationen kan avsevärt komma att förbättra vår förståelse av geners funktioner i komplexa organismer.

Tidig diagnos av KOL, kroniskt obstruktiv lungsjukdom, ökar livskvaliteten hos patienten och effekten av tillgängliga behandlingar. Nu har forskare vid Karolinska Institutet visat att material från nässköljning ger underlag för bedömning av KOL. Studien, som publicerats i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology, skulle kunna leda till en enkel provtagningsmetod för tidig karaktärisering vid KOL.

Vissa vanliga läkemedelskombinationer kan bromsa eller försämra utvecklingen av Alzheimers sjukdom, men effekterna skiljer sig mellan könen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Alzheimer's & Dementia.

Forskare från Karolinska Institutet har i en ny studie visat att så kallad intervallcancer, som upptäcks mellan två screeningtillfällen, utgör en betydande del av bröstcancerfallen och att vissa riskfaktorer kan öka sannolikheten för att utveckla denna typ av cancer. Studien publicerades i tidskriften JAMA Oncology.

Viktor H. Ahlqvist, post doc vid Institutet för miljömedicin erhåller 3 000 000 SEK i postdoktoralt anslag från Svenska Sällskapet för Medicinsk Forskning (SSMF) för projektet ”Kardiovaskulär läkemedelssäkerhet under graviditet (DRUG-SAFE): Nya metoder inom beräkningsstatistik, kausal inferens och genetik för upptäckt och validering av risker för barnet”.

I en studie publicerad i Nature har forskare vid bland annat Karolinska Institutet och SciLifeLab identifierat en ny mekanism för hur celler hanterar stress. Detta kan få betydelse för behandling av vissa ärftliga, neurodegenerativa sjukdomar men även vara relevant för framtida cancerbehandling.

Den 25 mars samlades KI:s gemensamma verksamhetsstöd (GVS) för digitalt personalmöte. På dagordningen fanns bland annat nyheter inom GVS, säkerhetsfrågor, Microsoft 365-licensen, regeringens forskningsproposition för kommande fyra år och KI:s prioriterade fokusområden.

Helene Lindfors, doktorand vid forskargruppen Endokrin kirurgi, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Tumor burden, thyroglobulin and Ki-67 as prognostic indicators in papillary thyroid cancer" den 11 april 2025.
Huvudhandledare är Ivan Shabo.

Det är tid för tennis! Banorna på campus Solna är öppna för bokning för dig som medarbetare eller student.

Forskare vid Karolinska Institutet har upptäckt en ny mekanism bakom blodkärlsskador vid typ 2-diabetes. Studien, som publiceras i Journal of Clinical Investigation, visar att små vesiklar från röda blodkroppar kan överföra skadliga signalmolekyler till blodkärlen och försämra deras funktion.

Infrastrukturnämnden har fastställt sin strategi för arbetet med att utveckla KI:s forskningsinfrastruktur. Syftet med strategin är att säkerställa att KI:s forskare har tillgång till den mest avancerade och relevanta forskningsinfrastrukturen, vilket är avgörande för att kunna bedriva forskning av högsta kvalitet.

Debatten om arv och miljö är ständigt pågående, särskilt i diskussioner om utvecklingsneurologiska störningar, såsom autism och ”attention-deficit hyperactivity disorder” (ADHD). Dessa livslånga tillstånd manifesteras oftast under barndomen och även om de har en genetisk bakgrund kan miljöfaktorer spela en roll.

En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i BMJ Global Health, visar att en av tio patienter som är inlagda på svenska sjukhus är kritiskt sjuka och att de flesta av dessa patienter vårdas utanför intensivvårdsavdelningar. Det finns enkel men underutnyttjad vård som skulle kunna rädda många liv till en låg kostnad, menar forskarna bakom studien.

Nu finns ett antal nya klasser hos KI:s hälsohubb, både i Solna och Flemingsberg. Passen är öppna för både medarbetare och studenter. Kanske upptäcker du en ny favoritträning?

Salen i Biomedicum på Karolinska Institutets campus i Solna var fullsatt den 20 mars, när forskare och myndighetsanställda samlades för att dela med sig av erfarenheter av registerforskning och datautlämning under covid-19-pandemin. Många hade stött på liknande problem, framförallt med långa ledtider och svårigheten att få tag i realtidsdata, men det fanns också flera framgångar att lyfta och lära av.

Forskare vid Karolinska Institutet har i en omfattande studie kunnat visa att personer med fettlever har en nästan dubbelt så hög dödlighet jämfört med normalbefolkningen. De drabbas både av leversjukdomar och folksjukdomar som cancer och hjärt-kärlsjukdom, enligt studien som publicerats i Journal of Hepatology.

I en studie på cancerceller från äggstockar visar forskare från Karolinska Institutet med hjälp av AI hur omgivningen runt tumören påverkar hur cancercellerna reagerar på läkemedel. Studien har publicerats i tidskriften Communications Biology.

Paul Petrus och hans forskargrupp flyttar från MedH till FyFa i maj. Han ser fram emot flytten och mot att få ett närmare samarbete med andra forskargrupper på institutionen.

I år delar Reumatikerförbundet ut nära 14 miljoner kronor till forskning om reumatiska sjukdomar. Något som förenar många forskningsprojekt är ett tydligt fokus på att individanpassa diagnostik och behandling. Av de sammantaget 87 forskningsprojekten i årets tilldelning bedrivs 32 vid KI.

Här sammanfattar Karolinska Institutets presstjänst KI:s synlighet i svenska och internationella medier.

Andri Papakonstantinou har tilldelats Pfizers och Svensk Onkologisk Förenings (SOFs) forskningsstipendium inom onkologi för postdoktorer 2025. Stipendiet delades ut vid SOFs årsmöte i Sundsvall den 20 mars.

Omvärldsrapporten är en sammanställning av pågående händelser och trender i vår omvärld som kan påverka KI:s verksamhet. Rapporten är inte en komplett redovisning av allt som pågår utan endast ett urval från källor som redaktionsgruppen bevakar. Rapporten publiceras var tredje vecka förutom under sommarmånaderna.

Professor Rolf Kiessling vid Karolinska Institutet har utsetts till mottagare av 2025 CIMT Lifetime Achievement Award för sin banbrytande upptäckt av naturliga mördarceller (NK-celler), vilket haft stor betydelse för förståelsen av immunsvaret mot virus och cancerceller.

Kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom, PCOS, har svårare att bli gravida, får oftare missfall och har en högre risk att drabbas av livmodercancer. Nu kan svenska forskare, i en ny studie publicerad i Nature Medicine, visa att livmoderslemhinnan hos dessa kvinnor skiljer sig åt både vad gäller sammansättning av enskilda celler och genuttryck. Resultaten öppnar för nya läkemedelsbehandlingar.

I en utvärdering som redovisades den 19 mars konstaterar Universitetskanslersämbetet (UKÄ) att vissa områden inom de biomedicinska analytikerutbildningarna i hela landet behöver förbättras för att studenterna ska få bästa möjliga utbildning. Samtidigt finns det styrkor i utbildningarna som kan inspirera till vidareutveckling visar resultatet från UKÄ.

Karolinska Universitetssjukhuset har nyligen fastställt en ny strategi för forskning, utveckling och utbildning (FoUU-strategi). Strategin är väl förankrad med Karolinska Institutet. För oss är samverkan med Region Stockholm ett prioriterat område – ett starkt regionalt samarbete och samverkan med näringslivet är en förutsättning för att Sverige ska stärka sin internationella position inom medicinsk forskning och utveckling.

Bioteknikföretaget Magnephy utvecklar nya metoder för att analysera vävnadsbiopsier med hjälp av optisk 3D-mikroskopi och vävnadsklarning. Denna teknik möjliggör helvävnadsdiagnostik och läkemedelstester in situ.

I det här avsnittet av KIB-podden gräver vi djupare i det akademiska perspektivet på AI: Hur använder och reflekterar studenter över användningen av AI i sina studier – och hur borde de tänka?
• Hur kan jag använda AI för att stödja mig i min inlärningsprocess?
• Vad händer med våra hjärnor? (eller med förväntat läranderesultat?)
• Är det fusk om jag ber ”min vän Bob”, AI:n, att skriva min uppsats?

Nu är FyFa Dialogue igång! Under måndagen 17 mars träffades den tekniska och administrativa (T/A) personalen som först ut i vårens serie av workshops. T/A-personalen poängterade vikten av att följa upp och ta vidare det som kommer fram under FyFa Dialogue-tillfällena.

Docenturnämnden beslutade vid sammanträdet den 18 februari 2025 att anta Jeremy Wales som docent i oto-rhino-laryngologi.

Rebecka Hultgren har tilldelats uppdraget som prefekt vid institutionen för molekylär medicin och kirurgi, MMK. Beslutet undertecknades av dekan Carl Johan Sundberg den 7 mars 2025. Rebecka Hultgren tar över som prefekt efter Anders Franco-Cereceda den 1 juni 2025.

I forskningspropositionen för 2025–2028 aviseras bland annat utlysningar som kräver samordning av sökande universitet. Nu har KI:s rektor Annika Östman Wernerson beslutat att inrätta en styrgrupp med uppdraget att förenkla och överblicka dessa processer och andra kommande satsningar i regeringens forskningspolitik.

Onsdagen den 2 april är det återigen dags för KI:s hållbarhetsdag. I år är temat planetära gränser och kopplingen till hälsa. Medarbetare och studenter bjuds in till en dag i Biomedicum med inspirationsföreläsningar, nätverkande, goda exempel från KI:s verksamheter och flera prisutdelningar. Carl Johan Sundberg, professor och dekan för KI Nord belyser kopplingen mellan planetära gränser och hälsan, och Maria Wolrath Söderberg från Södertörns högskola dyker in i klimatretoriken.

Hösten 2022 fick Jennie Gustavsson diagnosen ändtarmscancer. I mars 2024 fick hon veta att sjukdomen inte går att bota. Hon hoppas att hennes berättelse kan ge kraft åt andra.

För några år sedan fick Krister Sjörén ont i ryggen och skuldran, särskilt när han gick på gymnastik där vissa rörelser blev svåra att göra. På vårdcentralen kunde läkaren inte ge någon förklaring. Han tog heller inget PSA-test vilket Krister har svårt att förlåta honom för.

Lisa Sand är socionom och har arbetat som kurator med svårt sjuka och döende personer sedan 1980-talet. Hon disputerade med en avhandling där patienter intervjuades om den existentiella kris som uppstår när döden blir verklig.

Malin Eneslätt vill initiera fler samtal kring död, döende och sorg. Det kan exempelvis göras med hjälp av Döbra-kortleken som nu ska tas fram i digital form.

Barn som är döende förstår ofta att de är just döende. En stor uppgift för vården är att hjälpa barn, föräldrar och syskon att prata om det. Men hur gör man då?