Ökning av medel till campusgrupper efter regeringens budgetproposition
Regeringens budgetproposition för 2026 innebär ett positivt tillskott för Karolinska Institutet. Rektor beslutar därför att KI:s campusgrupper får mer medel för gemensamma prioriteringar under 2026. Samtidigt vidtas flera åtgärder för att komma till rätta med KI:s stora myndighetskapital.
Trots att regeringens fokus ligger på försvar och stöd till hushållen får KI ökade anslag, bland annat genom en omfördelning mot excellens och en generell utökning av forskningsanslaget. Totalt handlar det om ungefär 3,58 miljarder kronor. Detta innebär att KI får cirka 70 miljoner kronor mer till forskning och utbildning nästa år. Dessutom tilldelas KI:s Institutet för miljömedicin (IMM) riktade medel och Universitetstandvården får medel i samband med förstärkt högkostnadsskydd.
Varje campusgrupp får 45 miljoner
Merparten av forskningsanslaget kommer fördelas genom den nya modellen för resursfördelning. Men rektor har även beslutat att fördela ytterligare 90 miljoner kronor av forskningsanslaget plus 45 miljoner kronor av KI:s räntemedel direkt till campusgrupperna under ledning av dekanerna. Dekanerna får därmed i uppdrag att fördela 45 miljoner kronor var inom de tre campusgrupperna.
- Våra resurser måste användas aktivt i forskning och utbildning och inte samlas på hög. Därför är det viktigt för mig att beslut och prioriteringar kan göras nära verksamheten, av de som har bäst kunskap om behov och möjligheter, säger rektor Annika Östman Wernerson.
Fördelningen ska ske i dialog med respektive campus ledningsgrupp som består av gruppens prefekter. Alla medel ska förbrukas under 2026 utifrån följande anvisningar från rektor:
- kompensera institutioner för eventuella omställningseffekter av den nya modellen för resursfördelning
- säkerställa resurser för utbildning av hög kvalitet
- genomföra strategiska prioriteringar.
Eventuella ytterligare kompletteringar från rektor kan tillkomma.
Beslut om rektors medel
Rektors medel har de senaste åren finansieras genom räntemedel. Men då räntan på riksgälden sjunkit beslutade konsistoriet den 15 oktober att också avsätta 35 miljoner kronor från forskningsanslaget till rektor. Det behövs för att bland annat finansiera behov som uppstår i samband med implementering av beslut kopplade till KI:s prioriterade fokusområden.
Fortsatt viktigt att minska KI:s myndighetskapital
Samtidigt kvarstår utmaningen med ett högt myndighetskapital på KI. Universitetsledningen har vidtagit flera åtgärder för att omsätta myndighetskapitalet i verksamhet. En viktig del i det är beslutet om en förändrad modell för resursfördelning som träder i kraft som helhet på KI nästa år. En annan insats som fakultetsnämnden (FN) gör är att öka sin kostnadsbudget genom att skjuta till medel ur myndighetskapitalet.
- Fakultetsnämnden får 100 miljoner kronor mer i tilldelning ur forskningsanslaget för 2026 jämfört med 2025, men budgeterar även för att använda 70 miljoner kronor av sparade medel, alltså myndighetskapital, i sin fördelning till institutionerna, säger Annika Östman Wernerson.
Det innebär att FN:s budget för forskning blir 170 miljoner kronor högre för nästa år jämfört med i år och samtidigt bidrar till att myndighetskapitalet minskar.
- Det är viktigt att de ökade resurserna nu omsätts i konkret och långsiktigt hållbar verksamhet. Det kan handla om personalrekryteringar och prioriteringar eller satsningar närmare de verksamheter som berörs, säger Annika Östman Wernerson.