Nyhetsarkiv

Ibland krockar åsikter och fakta i frågan om orsaker till autism - genetik eller miljö? Kristiina Tammimies, docent i medicinsk genetik vid Karolinska Institutet, har svaret: "Autism beror framförallt på vilka gener vi föds med, men miljöfaktorer har en viss betydelse", säger hon.

Den 9 april hölls seminariet "Autism & adhd: från intention till verklighet" i Sveriges riksdag. "Vi är tacksamma för möjligheten att lyfta frågan om hur vi går från välmenande bestämmelser och dokument till faktisk implementering", säger Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet och chef för kompetenscentret KIND.

Text av: Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet, först publicerad i The Conversation 14 januari 2025.

Föreställningen att autism orsakas av vaccin har nyligen återuppväckts av Robert F. Kennedy Jr., den förmodade kandidaten till USA:s hälsominister, samt av den tillträdande presidenten Donald Trump. När Trump vid en presskonferens nyligen fick frågan om vaccin, påstod han att det var något ”fel” med de stigande autismtalen och tillade: ”Vi kommer att undersöka det.”

Forskare vid Karolinska Institutet avslöjar nya insikter om mekanismerna bakom autismspektrumstörning (ASD). Studien, som nyligen publicerats i Cell Reports, undersöker hur förändringar i dopamin (DA) neurotransmission i hjärnan bidrar till de beteendemässiga symptomen på autism.

En ny studie har identifierat centrala utmaningar och möjligheter för ett fungerande arbetsliv för personer med autism, adhd, dyslexi, språkstörning (DLD) och andra utvecklingsrelaterade tillstånd.
-Arbetsgivare går idag ofta miste om de unika färdigheter, perspektiv och engagemang som neurologisk mångfald på arbetsplatsen kan ge, säger Sven Bölte. professor vid Karolinska Institutet och föreståndare för kompetenscentret KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet).

En ny maskininlärningsmodell kan förutsäga autism hos små barn utifrån relativt begränsad information. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i JAMA Network Open. Modellen kan underlätta tidig upptäckt av autism, något som är viktigt för att kunna sätta in rätt stödinsatser.

Synestesi är ett sensoriskt fenomen där ett sinnesintryck eller koncept leder till ytterligare sensoriska upplevelser. Det kan till exempel betyda att man alltid upplever en färg när man ser en viss siffra, eller att varje veckodag har en tydlig plats i ett mönster. Fenomenet är vanligare hos personer med autism men man vet inte varför.
-Vår studie är den första som visar att sambandet mellan synestesi och autism huvudsakligen är genetiskt, säger Janina Neufeld, senior forskare på KIND.

Om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet nu kunnat visa. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature Human Behaviour, och är en del av KINDs forskningsprojektet Babytwins Study Sweden (BATSS) där tvillingar följs från fem månader till tre års ålder.

Nu inleds en omfattande studie med 10.000 deltagare för att färdigställa ett verktyg som kan bidra till ett paradigmskifte i synen på neuropsykiatriska diagnoser.
-För att inkludering ska fungera i praktiken så behöver vi individspecifik kunskap om varje person med adhd eller autism, säger professor Sven Bölte. För att detta ska vara möjligt behöver man ett strukturerat sätt att kartlägga hur personen fungerar i sin vardag. Vi har utvecklat ett sådant verktyg som vi nu testar i en stor studie.

En metod som ger autistiska ungdomar och deras lärare ökade färdigheter väcker uppmärksamhet i flera länder. I veckan är professor Sven Bölte från KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) inbjuden att berätta om metoden för parlamentet i västra Australien.

Hösten 2023 inleds en omfattande studie för att färdigställa ett nytt verktyg som kan bidra till effektivare insatser vid autism och adhd
-Idag saknas ofta kompetens kring inkludering vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst i skolan och på arbetsmarknaden, säger Sven Bölte, professor och chef för KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet). Det bidrar till psykisk ohälsa och utanförskap.

Äldre autistiska personer har kraftigt ökad risk för skador, särskilt självskada, och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet Healthy Longevity.

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.

Infektioner hos gravida har kopplats till ökad risk för neuropsykiatriska tillstånd, som autism, hos barnet senare i livet. Men det verkar inte vara infektionerna i sig som orsakar autism, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i The Lancet Psychiatry.

En avhandling vid Karolinska Institutet har undersökt om en anpassad variant av den kognitiva beteendeterapin ACT kan användas vid autismspektrumtillstånd. Resultaten visar att behandlingen fungerar att genomföra i både skolmiljö och psykiatrisk öppenvård och kan ge effekt på bland annat upplevd stress.

Vad är precisionspsykiatri för något? Det kan forskaren Kristiina Tammimies ge exempel på. Hon är verksam vid kunskapscentret KIND, institutionen för kvinnors och barns hälsa, och forskar bland annat om genetikens roll vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.

Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry och där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.