Nyhetsarkiv

Om spädbarn tittar mest på ansikten eller icke-sociala objekt som bilar eller mobiltelefoner styrs till stor del av generna. Det har forskare vid Karolinska Institutet och Uppsala universitet nu kunnat visa. Studien har publicerats i den vetenskapliga tidskiften Nature Human Behaviour, och är en del av KINDs forskningsprojektet Babytwins Study Sweden (BATSS) där tvillingar följs från fem månader till tre års ålder.

Nu inleds en omfattande studie med 10.000 deltagare för att färdigställa ett verktyg som kan bidra till ett paradigmskifte i synen på neuropsykiatriska diagnoser.
-För att inkludering ska fungera i praktiken så behöver vi individspecifik kunskap om varje person med adhd eller autism, säger professor Sven Bölte. För att detta ska vara möjligt behöver man ett strukturerat sätt att kartlägga hur personen fungerar i sin vardag. Vi har utvecklat ett sådant verktyg som vi nu testar i en stor studie.

En metod som ger autistiska ungdomar och deras lärare ökade färdigheter väcker uppmärksamhet i flera länder. I veckan är professor Sven Bölte från KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet) inbjuden att berätta om metoden för parlamentet i västra Australien.

Hösten 2023 inleds en omfattande studie för att färdigställa ett nytt verktyg som kan bidra till effektivare insatser vid autism och adhd
-Idag saknas ofta kompetens kring inkludering vid neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, inte minst i skolan och på arbetsmarknaden, säger Sven Bölte, professor och chef för KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet). Det bidrar till psykisk ohälsa och utanförskap.

Äldre autistiska personer har kraftigt ökad risk för skador, särskilt självskada, och flera fysiska åkommor som typ 2-diabetes, blodbrist, hjärtsvikt och KOL. Det visar en omfattande registerstudie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften The Lancet Healthy Longevity.

Unga män och kvinnor med autism drabbas i högre utsträckning av psykiatriska tillstånd och har ökad risk att bli inlagda på sjukhus till följd av sin psykiska ohälsa, jämfört med personer utan autism. Särskilt sårbara är autistiska kvinnor. Det visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i JAMA Psychiatry.

Infektioner hos gravida har kopplats till ökad risk för neuropsykiatriska tillstånd, som autism, hos barnet senare i livet. Men det verkar inte vara infektionerna i sig som orsakar autism, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie publicerad i The Lancet Psychiatry.

En avhandling vid Karolinska Institutet har undersökt om en anpassad variant av den kognitiva beteendeterapin ACT kan användas vid autismspektrumtillstånd. Resultaten visar att behandlingen fungerar att genomföra i både skolmiljö och psykiatrisk öppenvård och kan ge effekt på bland annat upplevd stress.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt sambandet mellan vissa immunmarkörer i blodet hos nyfödda barn och risken att senare utveckla autism. De fann att medelhöga nivåer av en klassisk inflammationsmarkör, C-reaktivt protein (CRP), var kopplat till lägst risk, medan både höga och låga CRP-nivåer kunde kopplas till ökad risk för autism. Studien publiceras i tidskriften Biological Psychiatry.

Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry och där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.

Två färska studier har inte kunnat utesluta risken för autism hos barn vars mamma vaccinerats mot svin- respektive säsongsinfluensa under graviditeten. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att det inte finns något sådant samband. Studien publiceras i Annals of Internal Medicine.