Varför lever misstanken om att vaccin orsakar autism? Här är 9 anledningar
Text av: Sven Bölte, professor vid Karolinska Institutet, först publicerad i The Conversation 14 januari 2025.
Föreställningen att autism orsakas av vaccin har nyligen återuppväckts av Robert F. Kennedy Jr., den förmodade kandidaten till USA:s hälsominister, samt av den tillträdande presidenten Donald Trump. När Trump vid en presskonferens nyligen fick frågan om vaccin, påstod han att det var något ”fel” med de stigande autismtalen och tillade: ”Vi kommer att undersöka det.”
Ur ett forskningsperspektiv finns det dock inte mycket kvar att upptäcka om vaccin som används sedan länge i nationella vaccinationsprogram, såsom vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka och röda hund. Det finns robust data från flera länder som visar att dessa vaccin inte orsakar autism eller ligger bakom den betydande ökningen av autismdiagnoser. Så varför kvarstår misstankarna om att vaccin orsakar autism?
1. Bristande medvetenhet om bevis
Att på ett tillförlitligt och korrekt sätt kommunicera forskningsresultat till allmänheten är svårt. Forskningsresultat stannar ofta inom begränsade forsknings- och kliniska kretsar. Forskning är sällan lättillgänglig, och forskare har få incitament att kommunicera sina resultat utanför vetenskapliga kanaler. Information i media tenderar att vara ytlig, med ett intresse för kontroverser som skapar uppmärksamhet.
2. Utmanande att förstå vetenskap
Vetenskap är komplicerat, och inom medicin finns sällan absoluta sanningar. Allmänheten förväntar sig dock ofta entydighet och det kan vara svårt att förstå nyanserna i vetenskapen och dess resultat. Prov på att vaccin inte orsakar autism eller förklarar de ökande diagnosfrekvenserna finns. Men det ligger också i vetenskapens natur att den varken helt kan bekräfta eller utesluta att vaccin aldrig bidrar till autism hos enskilda individer. Vacciner skyddar mot virus och bakterier som orsakar död och mänskligt lidande. Vaccinationsprogram har en god risk-nyttobalans men är inte perfekta.
3. Misstro mot vetenskap
Allmänheten kan hysa tvivel om vetenskap och forskare. Vetenskap levererar ofta sannolikheter och modeller, inte absoluta sanningar. Detta kan missuppfattas som att det inte är mycket bättre än individuella ståndpunkter eller åsikter. Även om det inte gäller för vaccin och autism, kan resultat ibland vara motsägelsefulla och svåra att replikera, vilket förstärker allmänhetens tvivel.
Människans behov av omedelbara och enkla förklaringar till komplexa problem driver felaktiga trosföreställningar. Allmänheten kan också misstro forskare på grund av erfarenheter av elitism, rapporter om forskare som inte följer goda vetenskapliga metoder och återkommande konspirationsteorier om att forskare samarbetar med läkemedelsindustrin.
4. Vaccinprogrammets osynliga framgång
Vaccinationsprogram är bland de mest kostnadseffektiva folkhälsointerventionerna som finns och har förhindrat dödsfall och långvariga sjukdomar globalt under de senaste decennierna. Denna framgång har gjort att många sjukdomar idag är osynliga. Frånvaron av dessa sjukdomar kan ge intrycket att vaccination är onödigt.
5. Vacciner orsakar immunreaktioner
För att nå målet med immunisering måste vaccin orsaka en immunreaktion. Därför är en övergående fysisk reaktion ett tecken på framgång och själva logiken bakom vaccinering. Detta kan dock vara kontraintuitivt och bidra till tvivel om vaccinering. Jämfört med andra läkemedel upplever man endast biverkningarna, medan huvudeffekten – förebyggandet – inte märks omedelbart.
6. Parallella händelser
Autism är ett utvecklingsneurologiskt tillstånd som vanligtvis visar sig under de första levnadsåren. Tidiga autistiska beteenden kan sammanfalla med tidpunkten för vaccination och reaktioner från immunsystemet. Att koppla samman vaccination och autism i dessa fall kan kännas logiskt. Men samband är inte det samma som orsak.
7. Läkemedel till spädbarn utan medicinsk nödsituation
Etiska frågor uppstår när människor fattar beslut om läkemedel för andra eller känner sig tvingade att ta dem. Detta gäller särskilt under spädbarnsåren, där föräldrar måste ge samtycke för sina barn. När det inte är en medicinsk nödsituation kan det kännas fel att ingripa i naturen och invasivt att ge sprutor till ett spädbarn.
8. Vacciner kan inte jämföras
Fördelar och risker kan inte generaliseras för alla vaccin. Vacciner som är en del av väletablerade vaccinationsprogram har god evidens med en övertygande risk-nyttobalans. Snabbt framtagna vaccin är inte säkerställda på samma sätt. Till exempel misstänks svininfluensavaccinet under pandemin 2009 ha orsakat 1 300 fall av narkolepsi i Europa. Vi måste skilja på väletablerade vaccin och de som utvecklats under kort tid. Det verkar som om nödvändiga diskussioner kring säkerheten hos mindre väl etablerade vaccin påverkar förtroendet för de etablerade.
9. Polariserad debatt om vaccin
Öppna samhällen bygger på tillit, yttrandefrihet och debatt – men också på delat ansvar. De senaste åren har det skett en polarisering av åsikter kring många ämnen, inklusive vaccin, inte minst drivet av COVID-krisen.
Situationen och behovet av solidaritet gav inte tillräckligt utrymme och tid för samhällsdiskussion och marginaliserade eller stigmatiserade även modesta skeptiker. Detta har sannolikt skadat förtroendet för vaccin generellt.