Ny forskning: utmaningar och vinster med neurologisk mångfald på arbetsplatsen
En ny studie har identifierat centrala utmaningar och möjligheter för ett fungerande arbetsliv för personer med autism, adhd, dyslexi, språkstörning (DLD) och andra utvecklingsrelaterade tillstånd.
-Arbetsgivare går idag ofta miste om de unika färdigheter, perspektiv och engagemang som neurologisk mångfald på arbetsplatsen kan ge, säger Sven Bölte. professor vid Karolinska Institutet och föreståndare för kompetenscentret KIND (Center of Neurodevelopmental Disorders at Karolinska Institutet).
Idag har cirka 15 % av alla unga personer en eller flera utvecklingsrelaterade diagnoser som till exempel adhd eller autism. Arbetslösheten bland dessa personer är oproportionerligt hög och det finns ett växande behov av fungerande arbetsplatsintegration. Den aktuella studien bygger på granskningen av 78 internationella studier och intervjuer med berörda parter i Sverige.
-Vi vill bidra med evidensbaserade rekommendationer som kan gynna individen, arbetsgivare och samhället, säger Sven Bölte som har lett arbetet med studien som publicerats i Human Resource Management.
Anpassad yrkesvägledning och mentorskap
Den aktuella studien lyfter individanpassad yrkesvägledning och mentorskap på arbetsplatsen som exempel på effektiva insatser för ett arbetsliv som bejakar mångfald.
-Yrkesvägledare som har tid och kunskap att erbjuda individanpassad vägledning för att matcha person med lämpligt jobb är något som fler skulle ha nytta av, säger Sven Bölte.
Studien visar att att neurodivergenta anställda som erbjuds mentorskap och handledning oftare behåller sina tjänster och övergår till självständiga roller. Dessa insatser är ovanliga idag, även om positiva undantag finns. Företag med särskilda neurodiversitetsprogram, som Microsoft och JPMorgan Chase, har sett positiva resultat i form av exempelvis färre administrativa fel, förbättrad arbetsplatskultur och högre tillfredställelse hos medarbetarna.
-En brist i många av de studier vi tittat på är att man framförallt undersöker interventioner som är menade att ge personer med funktionsnedsättning ökade kunskaper, exempelvis i företagets kultur och specifika arbetsuppgifter. Detta kan absolut vara relevant, men man behöver också vända på perspektivet och se vilka insatser som kan påverka ledning och medarbetare till att erbjuda en mer fördelaktig arbetsmiljö. Vi kan tydligt se att ledningens attityder och riktlinjer är viktiga för att attrahera, behålla och utveckla arbetskraft med neurologisk mångfald, säger Bölte.
Förutsättningar för neurologisk mångfald
Studien visar att det finns flera faktorer i intervjusituationer och på arbetsplatsen som ofta utgör ett hinder för personer med exempelvis adhd eller autism.
-En miljö där det finns förutsägbara och tydligt definierade arbetsuppgifter passar många, säger Sven Bölte. En välkomnande arbetsplats bör också ta hänsyn till sensorisk känslighet och vid behov ge möjlighet till begränsade intryck från ljud, ljus och lukt. Det ger också ett bättre arbetsklimat om det finns en viss flexibilitet gällande arbetstider och deadlines, liksom möjlighet att avstå eller delta begränsat i sociala aktiviteter kopplat till arbetsplatsen utan stigmatisering. Tydligt stöd från chef och kollegor är en viktig faktor, och en arbetsplats som aktivt arbetar för en kultur av öppenhet och tolerans av mångfald även gällande sociala koder är trevligare för alla.
Författarna rekommenderar bland annat bättre utbildning för arbetsgivare, minskat fokus på sociala färdigheter vid anställning och tillgängliga, icke-diskriminerande arbetsmiljöer.
Fakta om artikeln
Den vetenskapliga artikeln heter "Career Guidance and Employment Issues for Neurodivergent Individuals: A Scoping Review and Stakeholder Consultation" och finns att läsa i den ledande publikationen för HR-frågor "Human Resource Management".
Sven Bölte med kollegor har granskat 78 internationella studier som behandlar yrkesvägledning och arbetsmarknadsrelaterade frågor för individer med adhd, autism, intellektuell funktionsnedsättning, Tourettes, utvecklingsrelaterad språkstörning (DLD), dyslexi och andra utvecklingsrelaterade tillstånd. Begreppet neurodivergens används som gemensam benämning för dessa individer. Studien har också samlat erfarenheter från personer med autism och adhd, intresse-och anhörigorganisationer, yrkesvägledare, arbetsförmedlingar, högskolor med flera intressenter i Sverige.
Studien genomfördes i nära samarbete med Centrum för arbetsmedicin i Region Stockholm, som har tagit fram plattformen JobbaFriskNPF med praktiskt stöd för unga på väg ut i arbetslivet, skolpersonal, anhöriga, studie-och yrkesvägledare.