Nyhetsarkiv

Småsnuskigt eller städdille – vad är bäst för hälsan? Helt klart är att det i vårdmiljön kan vara livsavgörande att hålla rent så att inte farliga bakterier sprids. Här intervjuas forskarna som tar städning på rent allvar.

Det finns brister i hur vårdgivare följer kliniska riktlinjer för att stödja övergångsvården för unga med astma och allergi. Det visar en ny studie publicerad i Allergy av forskare från Karolinska Institutet.

Möt Anna Smed Sörensen, forskargruppsledare på avdelningen för immunologi och allergi, institutionen för medicin, Solna.

Teorin att en viss nivå av mikrobiell exponering kan minska vår risk att utveckla allergier har blivit allt mer utbredd under de senaste decennierna och har kommit att kallas hygienhypotesen. Nu utmanas hypotesen av en artikel publicerad i Science Immunology av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Studien visar att möss med hög infektionsexponering från födseln har samma, om inte en ännu större förmåga att utveckla allergiska immunsvar än "rena" laboratoriemöss.

Cancer- och Allergifonden beviljar 4,2 miljoner kronor i anslag till 23 patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. Av dessa är det femton forskare vid nio institutioner vid Karolinska Institutet som delar på 2,5 miljoner kronor.

Användning av farliga konserveringsmedel i kemiska produkter har ökat dramatiskt under åren 1995–2018. Flera av dessa är starkt allergiframkallande och kan ge upphov till livslång allergi som påverkar arbetsförmåga och livskvalitet. En ny studie från Institutet för miljömedicin (IMM) uppmärksammar behovet av åtgärder för att skydda människors hälsa och miljön.

Spädbarn som redan från tre månaders ålder fick smakportioner av jordnöt, mjölk, vete och ägg, hade en minskad risk för matallergi när de var tre år, jämfört med en kontrollgrupp. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, publicerad i The Lancet.

Det går att få fram orsakerna till komplexa sjukdomar genom att gestalta dem i form av matematiskt framtagna nätverk. Så hittades exempelvis de bakterier som driver atopiska eksem.

Elva forskare från fem institutioner vid KI har fått anslag från Cancer- och Allergifonden för sina patientnära forskningsprojekt på cancer och allergi. KI-forskarna tilldelas 2,6 miljoner SEK. Sammanlagt i år delar fonden ut 5 miljoner SEK till svensk cancer- och allergiforskning.

Många sjukdomar som orsakas av felaktigt reglerade immunsystem, såsom allergi, astma och autoimmunitet, kan spåras till händelser tidigt i livet. Hittills har mekanismerna bakom immunförsvarets utveckling varit ofullständigt kända. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt ett samband mellan bröstmjölk, utvecklingen av gynnsamma bakterier i tarmen och immunsystemets utveckling. Studien som publicerats i Cell kan till del förklara hur immunsystemet regleras.

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet genom ett urinprov identifierat och verifierat vilken typ av astma som en patient har. Studien, som har publicerats i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, lägger grunden för en mer individuell diagnos och kan leda till bättre behandling mot astma i framtiden.

Med hjälp av algoritmer har forskare vid Karolinska Institutet identifierat markörer som kan särskilja mellan irritationseksem och kontaktallergi, två hudreaktioner som ser snarlika ut men kräver olika medicinisk handläggning. Fynden, som publiceras i tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), ger stöd för vidareutveckling av ett alternativ till dagens diagnostiska lapptest.

Cytokiner är en typ av proteiner med betydelse för signalering mellan celler i kroppens immunförsvar, till exempel vid infektion eller skada. En ny studie i Journal of Allergy and Clinical Immunology pekar nu på att cytokinen interleukin(IL)-26 skulle kunna användas som biologisk markör (biomarkör) för okontrollerad astma hos både vuxna och barn – och även kanske vara ett framtida mål för nya astmaläkemedel. Bakom resultaten står forskare vid Karolinska Institutet och Lunds Universitet.

Tvärtemot vad man tidigare trott är utvecklingen från blodstamceller till mastceller, en sorts specialiserade immunceller, inte beroende av tillväxtfaktorn stamcellsfaktor. Det visar en ny studie av forskare vid Karolinska Institutet i samarbete med forskare vid Uppsala universitet som publiceras i tidskriften Blood. Resultaten kan bana väg för nya behandlingar mot vissa blodsjukdomar.

Yngre syskon, ensambarn och äldre syskon har olika risk att få astma och andra vanliga sjukdomar i barndomen. Det visar en svensk populationsstudie av forskare vid Karolinska Institutet, som publiceras i tidskriften Journal of Allergy and Clinical Immunology.

Vanliga inomhusmålarfärger innehåller höga halter av starkt allergiframkallande konserveringsmedel – något som sällan framgår av innehållsmärkning och säkerhetsdatablad. Det visar en ny studie av forskare vid Institutet för miljömedicin (IMM), som undersökt målarfärg i Sverige och fyra andra europeiska länder.