Publicerad: 2022-06-27 14:10 | Uppdaterad: 2022-07-01 14:46

Tidiga smakportioner kan minska risken för matallergi

Foto: Getty Images
Foto: Getty Images

Spädbarn som redan från tre månaders ålder fick smakportioner av jordnöt, mjölk, vete och ägg, hade en minskad risk för matallergi när de var tre år, jämfört med en kontrollgrupp. Detta enligt en studie av forskare från Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, publicerad i The Lancet.

Matallergi med risk för alltifrån mild till akut, livshotande allergisk reaktion drabbar ungefär två till fem procent av alla barn. Vissa studier har pekat på att tidig introduktion av allergena livsmedel, som jordnötter och ägg, kan minska risken för matallergi hos barn med förhöjd allergirisk. Men det har saknats belägg för att det också skulle ha effekt bland barn i allmänhet.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Oslo, i samarbete med Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm, Oslo universitetssjukhus och Sjukhuset Östfold i Norge, undersökt om risken för matallergi vid tre års ålder minskar om barnen från tre månader får regelbundna smakportioner innehållande jordnöt, mjölk, vete och ägg, i den så kallade PreventADALL-studien.

Resultaten visar att barn som fick tidiga smakportioner hade i genomsnitt 1.1 procent risk för matallergi mot något av de introducerade födoämnena vid tre års ålder, jämfört med 2.6 procent risk för barn som inte fick smakportionerna. Det innebär att 63 barn behöver exponeras för tidig introduktion av allergena livsmedel för att förhindra födoämnesallergi hos ett barn.

Minskad risk för jordnötsallergi

Effekten kunde främst förklaras av minskad risk för jordnötsallergi, den vanligaste allergin i studien, som var 0.7 procent i interventionsgruppen jämfört med 2.0 procent i kontrollgruppen.

Björn Nordlund
Björn Nordlund. Foto: Johan Garsten

– Det är en betydelsefull skyddseffekt med tanke på att det här är en enkel åtgärd. Tidig introduktion minskade tydligt risken för jordnötsallergi; en allergi man har med sig hela livet, med risk för allvarliga allergiska reaktioner och en oro som ofta påverkar livskvaliteten, säger Björn Nordlund, adjungerad lektor, docent i barn och ungdomsallergologi och forskargruppledare vid institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, och specialistsjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus, där den svenska delen av studien är genomförd.

Studien omfattade 2 397 barn från Norge och Sverige som lottades till att delta i en av fyra behandlingsgrupper. Forskarna har i en tidigare rapporterad del av studien undersökt effekten av mjukgörande hudbehandling från två veckors ålder och/eller tidiga smakportioner på atopiskt eksem, som är en riskfaktor för senare matallergi.

En grupp fick från tre månaders ålder födoämnesintroduktion i form av regelbundna smakportioner av jordnötssmör, mjölk, vete eller tillagat ägg. En grupp fick födoämnesintroduktionen plus mjukgörande hudbehandling, en grupp fick endast hudbehandlingen och en grupp fick ingen specifik behandling. Föräldrarna i de sistnämnda grupperna uppmanades att följa de nationella råden för födoämnesintroduktion.

Mycket små smakportioner

Jordnöt introducerades först, veckan därefter komjölk, sedan vetegröt och ägg. Föräldrarna fick instruktioner att låta barnet smaka minst fyra dagar i veckan som komplement till annan matning. Efter sex månaders ålder uppmuntrades föräldrarna att fortsätta att ge de fyra födoämnena som en del av kosten.

– Det här gäller små, små smakportioner; att barnet får suga på ett finger med jordnötssmör, till exempel, eller smaka från en tesked, säger Björn Nordlund.

Över 80 procent av barnen följdes till tre års ålder, då förekomsten av matallergi mot något av de fyra födoämnena undersöktes. Matallergi diagnostiserades hos 44 barn: 32 med jordnötsallergi, 12 med äggallergi och fyra med mjölkallergi.

Födoämnesallergi diagnostiserades hos 14 (2,3 procent) av 596 barn i kontrollgruppen, 17 (3,0 procent) av 574 barn i gruppen som fick mjukgörande hudbehandling, sex (0,9 procent) av 641 barn i gruppen som fick tidig födoämnesintroduktion och sju (1,2 procent) av 583 barn i gruppen som fick både födoämnesintroduktion och mjukgörande hudbehandling. Eftersom förekomsten av andra allergier än mot jordnöt var låg vid tre års ålder, kan studien inte avgöra effekten på allergirisk för alla enskilda födoämnen.

Tycks inte ha påverkat amningen

I Livsmedelsverkets råd om mat till spädbarn står att man tidigast från fyra månaders ålder kan låta barnet smaka små prov av vanlig mat, så länge det är så små mängder att de inte konkurrerar med amningen. Den tidigare introduktionen i studien tycks inte ha påverkat amningen – ungefär 90 procent av barnen i alla grupper ammades vid sex månader.

Studien identifierade inga säkerhetsproblem och inga allvarliga allergiska reaktioner på grund av den tidiga födoämnesintroduktionen observerades.

– För säkerhets skull introducerade vi jordnötter vid ett besök på kliniken vid tre månaders ålder, men det verkar inte nödvändigt. Vi såg inga barn som reagerade allergiskt på den första smakportionen av jordnöt, så det förefaller lika säkert att ge som övriga födoämnen i studien, säger Björn Nordlund.

Tidig och regelbunden introduktion

Enligt forskarna stöder deras resultat hypotesen att tidig och regelbunden introduktion av allergena livsmedel, snarare än senare eller att försöka undvika dem, kan minska risken för matallergi.

– Baserat på våra resultat och övriga studier kan vi säga att det går att minska risken för matallergi genom att ge barn smakportioner av jordnötssmör, från tre månaders ålder och upprepade gånger, och att det verkar vara säkert, säger Björn Nordlund.

En begränsning med studien är att den undersökta populationen hade något högre utbildningsnivå och något högre andel föräldrar med allergisk sjukdom än normalbefolkningen. Forskarna kan inte dra slutsatsen att det är bättre att introducera allergena livsmedel vid tre månaders ålder snarare än fyra, eftersom tiden för födoämnesintroduktion varierade i kontrollgruppen.

Forskarna uppger inga intressekonflikter. Studien finansierades i huvudsak av Vårdalstiftelsen, Vetenskapsrådet, Astma och Allergiförbundet, Hjärt-Lungfonden, Region Stockholm, Konsul Th. C. Berghs Stiftelse, Hesselmans forskningsfond, Stiftelsen Frimurare Barnhuset Stockholm, Karolinska Institutet (SFO-V och KID), Åke Wibergs stiftelse och FORTE.

Publikation

”Early food intervention and skin emollients to prevent food allergy in young children (PreventADALL): a factorial, multicentre, cluster-randomised trial”. Håvard Ove Skjerven, Anine Lie, Riyas Vettukattil, Eva Maria Rehbinder, Marissa LeBlanc, Anna Asarnoj, Kai-Håkon Carlsen, Åshild Wik Despriee, Martin Färdig, Sabina Wärnberg Gerdin, Berit Granum, Hrefna Katrín Gudmundsdóttir, Guttorm Haugen, Gunilla Hedlin, Geir Håland, Christine Monceyron Jonassen, Linn Landrø, Caroline-Aleksi Olsson Mägi, Inge Christoffer Olsen, Knut Rudi, Carina Madelen Saunders, Marius Kurås Skram, Anne Cathrine Staff, Cilla Söderhäll, Sandra G. Tedner, Sigve Aadalen, Hilde Aaneland, Björn Nordlund, Karin C. Lødrup Carlsen. The Lancet, online 25 juni 2022, doi: 10.1016/S0140-6736(22)00687-0.