Nyhetsarkiv

Personer som växte upp i familjer med låga inkomster löper högre risk att utveckla åderförkalkning i hjärtats kranskärl senare i livet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i Journal of the American Heart Association. Sambandet kvarstod även efter att forskarna tagit hänsyn till levnadsvanor och andra riskfaktorer.

Äldre personer som följer hälsosamma kostmönster har nivåer av biomarkörer i blodet som är kopplade till mer gynnsamma biologiska processer relevanta för åldrande. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMC Medicine. Resultaten kan bidra till en bättre förståelse av hur kostvanor hänger samman med kroppens åldrandeprocesser.

Graviditetsdiabetes har blivit allt vanligare i Sverige, särskilt bland kvinnor med lägre utbildningsnivå, lägre inkomster och kvinnor födda utanför Sverige. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i The Journal of Clinical Endocrinology & Metabolism. Studien visar också att sambandet mellan graviditetsdiabetes och komplikationer under graviditet och förlossning varierar beroende på socioekonomiska faktorer.

Den 9 september samlades omkring 20 lärare och skolpersonal på The Cell i Stockholm för en kväll med fokus på livsvetenskap, utbildning och hur forskning kan bli mer tillgänglig och användbar i klassrummet.

En enkel metod med lokalbedövning i livmodern kan minska smärtan vid spiralinsättning, enligt en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften JAMA. Metoden ökade också andelen kvinnor som upplevde ingreppet som tolerabelt. Resultaten kan göra att fler vågar välja spiral som preventivmedel.

Patienter med typ 2-diabetes som har höga blodsockernivåer, låg kroppsvikt eller tidigare har haft ketoacidos löper ökad risk att drabbas av detta allvarliga tillstånd vid behandling med så kallade SGLT2-hämmare. En studie ledd från Karolinska Institutet visar också att risken kvarstår under hela behandlingstiden.

Äldre vuxna som lever med flera kroniska sjukdomar, ett tillstånd som kallas multisjuklighet, kan reagera olika på insatser som syftar till att förebygga funktionsnedsättning beroende på vilken kombination av sjukdomar de har. En ny studie, publicerad i Nature Aging och ledd av forskare vid Karolinska Institutet och Università Cattolica del Sacro Cuore, tyder på att man genom att beakta mönster av multimorbiditet skulle kunna göra förebyggande insatser mer individanpassade.

Äldre personer som vanligtvis hade längre uppehåll mellan måltider utvecklade kroniska sjukdomar snabbare över tid än personer med kortare uppehåll. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Journal of Internal Medicine. Sambandet var tydligast bland personer som var 78 år eller äldre.

Personer med både förmaksflimmer och Alzheimers sjukdom som behandlas med moderna blodförtunnande läkemedel av typen NOAK kan få en långsammare kognitiv försämring. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i European Heart Journal.

Professor Miia Kivipelto och flera forskare vid Karolinska Institutet har medverkat i arbetet med WHO:s nya riktlinjer för att förebygga kognitiv svikt och demens. Riktlinjerna sammanfattar det senaste vetenskapliga underlaget och ska hjälpa beslutsfattare, vårdgivare och andra aktörer att minska risken för demens genom förebyggande insatser. Enligt WHO kan upp till 45 procent av alla demensfall kopplas till påverkbara riskfaktorer.

Personer med metaboliskt syndrom tenderar att ha hjärnor som verkar äldre än deras faktiska ålder, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Alzheimer's & Dementia: The Journal of the Alzheimer's Association. De nya fynden ger nya ledtrådar om biologiska processer som kan koppla metabolisk hälsa till hjärnan.

Mängden och spridningen av proteinet tau i hjärnan skiljer sig mellan tidigt och sent debuterande Alzheimers sjukdom. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften European Journal of Nuclear Medicine and Molecular Imaging. Resultaten tyder också på att blodprov inte alltid speglar förändringarna i hjärnan.

En hälsosammare kost kan vara förknippad med en lägre risk för demens hos äldre vuxna, även hos de med blodbiomarkörer som tyder på ökad biologisk risk, inklusive tecken på Alzheimersrelaterad sjukdomsprocess. Detta framgår av en ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i JAMA Network Open.

Sol, värme, kyla och regn spelar roll för hur aktiva förskolebarn är under dagen. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften Environmental Research, där forskare har kopplat barns rörelsemönster till vardagens väder.

Många unga vuxna som behandlats för cancer lever med sexuella problem. Det visar en doktorsavhandling vid Karolinska Institutet, som också pekar på brister i information från vården.

En engångsdos av det psykedeliska ämnet psilocybin kan ge snabb lindring av depressiva symtom – redan inom några dagar. Det visar den första randomiserade, dubbelblindade studien i Sverige av psilocybin vid depression. Effekten kvarstod i över tre månader enligt forskare vid Karolinska Institutet.

KI-forskaren Mai-Lis Hellenius har utsetts till vinnare i kategorin Hälsa i utmärkelsen "Årets Mest Lovande Över 60" 2026. Hon tilldelas priset för hennes långvariga och engagerade arbete med att göra forskning om livsstil och hälsa begriplig, relevant och tillgänglig för en bred allmänhet.

Blodbrist som upptäcks i vården hänger ihop med en förhöjd risk för både cancer och ökad dödlighet. Det visar en ny befolkningsbaserad studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften BMJ Oncology. Resultaten kan ge vägledning för hur patienter med blodbrist följs upp i klinisk vardag.

Personer med postcovid löper en ökad risk att utveckla hjärt kärlsjukdom, enligt en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i eClinicalMedicine. Resultaten visar att risken för bland annat hjärtrytmrubbningar och kranskärlssjukdom är högre även hos dem som inte vårdades på sjukhus under den akuta infektionen.

En digital KBT-behandling minskade hjärtrelaterad oro och förbättrade patienters livskvalitet och fysiska funktion efter hjärtinfarkt. Det visar en ny randomiserad studie publicerad i Journal of the American College of Cardiology, där forskare vid Karolinska Institutet jämförde digital KBT med sedvanlig vård.

Barn som lever med obesitas men saknar tecken på metabol påverkan har ändå en tydligt ökad risk att utveckla typ 2-diabetes, högt blodtryck och rubbade blodfetter senare i livet. En ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i JAMA Pediatrics, visar även att barnen har stor nytta av obesitasbehandling.

Äldre personer med en genetisk risk för Alzheimers sjukdom hade inte den förväntade ökningen i kognitiv nedgång och demensrisk om de åt mycket kött. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i JAMA Network Open. Resultaten kan bidra till att utveckla mer individanpassade kostråd.

När AI-tjänsten Sundi nu lanseras i Sverige får användarna individanpassat stöd för att nå sina personliga hälsomål. Råden bygger på den senaste forskningen som uppdateras och granskas av läkare och forskare. Sundi är ett ideellt initiativ från Bosch Health Campus (BHC) i Stuttgart och Charité – Universitätsmedizin i Berlin i samarbete med forskare från Karolinska Institutet som granskar forskningsinnehållet.

En lägre dos av godkänd immunterapi för malignt melanom kan enligt en ny svensk studie ge bättre effekt mot tumörerna, samtidigt som biverkningarna minskar. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Fyra distinkta undergrupper av polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har identifierats i en internationell studie som publicerats i Nature Medicine av forskare från bland annat Karolinska Institutet. Resultaten öppnar för mer skräddarsydda behandlingar för de miljontals kvinnor som lever med sjukdomen världen över.

Konditionen hos vuxna varierar tydligt mellan länder och är starkt kopplad till både socioekonomisk utveckling och jämställdhet. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Sport and Health Science. Resultaten pekar på att samhällets utvecklingsnivå och jämställdhet kan påverka skillnader i fysisk kapacitet och därmed folkhälsan i stort.

Genom att analysera stora mängder data har forskare från Karolinska Institutet utvecklat ett system för att klassificera individer i olika riskgrupper för åderförkalkning. Resultaten möjliggör tidig upptäckt av sjukdomen vilket kan ge möjlighet till personligt anpassad förebyggande vård.

Gravida som använder protonpumpshämmare, en vanlig medicin mot halsbränna, löper en något högre risk att drabbas av infektioner under graviditet och efter förlossning. Det visar en ny registerstudie från Karolinska Institutet, publicerad i tidskriften The Lancet Obstetrics, Gynaecology & Women’s Health.

Depression och psykos är vanligare hos kvinnor efter förlossningen än innan, däremot minskar risken för självmordsförsök. Det visar två nya studier från Karolinska Institutet. Resultaten tyder på att nationella riktlinjer för screening kan bidra till att kvinnor får hjälp tidigare.

En studie visar att personer med högre nivåer av proteinet albumin i urinen löper en ökad risk att utveckla demens. Studien, som har letts av forskare vid Karolinska Institutet, publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Internal Medicine.

Personer med metabola syndromet löper ökad risk att utveckla Parkinsons sjukdom, enligt en ny studie av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten, som publicerats i tidskriften Neurology, lyfter vikten av att upptäcka och behandla metabola riskfaktorer i tid.

En generös föräldraförsäkring kan förbättra den psykiska hälsan hos nyblivna föräldrar. Men försäkringens utformning riskerar att utesluta dem som behöver stödet mest. Det visar en ny doktorsavhandling från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

Nära tre gånger så många personer under 50 år i Sverige insjuknar idag i tjock- och ändtarmscancer jämfört med i början av 1990-talet, enligt en studie från Karolinska Institutet. Studien visar också att dödligheten är förhöjd hos både unga och äldre i upp till tio år efter diagnos.

Personer som tar medicin för sin adhd har lägre risk för självmordsförsök, missbruk, trafikolyckor och kriminalitet än personer med adhd som inte medicinerar. Det visar en ny studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften BMJ.

En ny studie har identifierat genetiska varianter kopplade till hjärnfunktion, immunförsvar och ämnesomsättning som bidrar till utvecklingen av skörhet hos äldre. Studien som publiceras i Nature Aging av forskare från Karolinska Institutet ger nya biologiska insikter i skörhetens uppkomst.

Att bli 100 år gammal behöver inte betyda ett liv med många sjukdomar. En ny studie från Karolinska Institutet visar att hundraåringar inte bara lever länge – de håller sig också friskare än andra äldre, med färre sjukdomar som dessutom utvecklas långsammare.

En ny studie från Karolinska Institutet visar att hälso- och sjukvårdspersonal i Sverige har en högre risk för självmord jämfört med andra yrkesgrupper med liknande yrkesnivå. Studien belyser särskilt riskerna för läkare, sjuksköterskor och undersköterskor.

Hälsosam kost kan bromsa ackumuleringen av kroniska sjukdomar hos äldre vuxna, medan inflammatoriska dieter påskyndar den. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som har publicerats i Nature Aging.

Kvinnor som diagnostiseras med premenstruella besvär har en något ökad risk att senare i livet drabbas av hjärt-kärlsjukdomar. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i Nature Cardiovascular Research.

Personer som överlevt cancer som barn har högre risk att drabbas av svår covid-19, även flera decennier efter sin diagnos. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet publicerad i tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.

Barn som föds med planerade kejsarsnitt löper en ökad risk för att senare få akut lymfatisk leukemi (ALL). Det visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Forskarna betonar att risken fortfarande är låg.

Det finns en uppfattning om att vanliga läkemedel som till exempel Ipren och SSRI-preparat kan utlösa tarmsjukdomen mikroskopisk kolit (MC). Men en ny studie från Karolinska Institutet och Harvard Medical School tyder på att så inte är fallet – vilket innebär att patienter med MC inte behöver sluta ta viktiga läkemedel.

Sänkt blodsocker och ökad fettförbränning – utan att aptit eller muskler påverkas negativt. Det är några av de mest lovande effekterna av en ny potentiell läkemedelsbehandling för personer med typ 2-diabetes och obesitas, enligt en ny studie publicerad i tidskriften Cell av forskare från Karolinska Institutet och Stockholms universitet.

En ny svensk registerstudie visar att kvinnor som drabbas av livmoderhalscancer inte bara själva riskerar psykisk ohälsa och ekonomiska svårigheter – även deras barn och partners ser ut att påverkas negativt. Studien är publicerad i vetenskapliga tidskriften Journal of the National Cancer Institute.

Manne Godhe vid forskargruppen Idrottsmedicin, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Physical Activity and Fitness Measurements in Healthy Older Adults and Osteoarthrities Patients Undergoing Total Hip Arthroplasty" den 23 maj 2025. Huvudhandledare är Eva Andersson.

Kombinationen av luftföroreningar, tät bebyggelse och begränsat med grönområden ökar risken för astma hos både barn och vuxna. Det visar en ny studie gjord inom ramen för ett stort EU-samarbete lett av forskare från Karolinska Institutet. Resultaten publiceras i tidskriften The Lancet Regional Health Europe.

En ny studie i European Heart Journal visar att personer som får typ 1-diabetes i vuxen ålder har ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och död, samt att de som diagnostiseras senare i livet inte har bättre prognos än de som diagnostiseras tidigare. Studien, som genomförts av forskare vid Karolinska Institutet, pekar på rökning, dålig glukoskontroll och obesitas som de främsta riskfaktorerna.

Höjda skatter på cigaretter i låg- och medelinkomstländer kan bidra till att minska barnadödligheten, särskilt bland de fattigaste barnen. Det visar en ny studie ledd av forskare vid Karolinska Institutet som publicerats i The Lancet Public Health.

Personer med en särskild avvikelse i en av hjärtklaffarnas infästning löper ökad risk för farliga hjärtrytmrubbningar, även efter en lyckad operation. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet och Karolinska Universitetssjukhuset som publicerats i European Heart Journal. Tillståndet är vanligare hos kvinnor och yngre patienter med klaffsjukdom och kan i värsta fall leda till plötsligt hjärtstopp.

Forskare vid bland annat Karolinska Institutet, har ringat in genvarianter som ökar risken för ateroskleros, även kallat åderförkalkning. Målet är att de nya fynden ska ge tidigare upptäckt av ateroskleros och bättre behandling av hjärt-kärlsjukdomar som hjärtinfarkt och stroke. Studien har publicerats i tidskriften Nature Communications.