Nyhetsarkiv

På den här sidan kan du söka fram äldre nyheter. Välj ämne, typ av nyhet eller skriv in ett eget sökord för att filtrera fram nyheter.

View expanded
View compact
I studier där cannabis testas för behandling av smärta ger placebo en betydande smärtlindring. Men cannabisstudierna får stort genomslag i media oavsett vilken effekt behandlingen har, visar forskare från Karolinska Institutet i en studie i JAMA Network Open.
Nyheter
StratNeuro:s Bridging-anslag på konsolideringsnivå är ett finansieringsinitiativ där StratNeuro delar ut upp till två anslag på konsolideringsnivå för att stödja framstående forskare inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet. Mer information finns på engelska.
Nyheter
Målgrupp: Medarbetare
Hur beslutar sig människor för att hjälpa eller inte hjälpa andra som befinner sig i fara? Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att samma system i hjärnan som gör att vi själva kan undvika fara, aktiveras även vid osjälviska hjälpbeteenden riktade mot andra. Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife.
Nyheter
Forskningen inom multipel skleros (MS) vid Karolinska Institutet stärks ytterligare av rekryteringen av den framstående MS-forskaren Roland Martin.
Nyheter
Den 4 oktober 2022 blev forskargruppledare Niaz Ahmed anställd som adjungerad professor vid institutionen för klinisk neurovetenskap (CNS), avdelningen Neuro.
Nyheter
StratNeuro har beviljat 2 000 000 kronor i startbidrag till fyra internationella forskare som etablerar sina grupper vid Karolinska Institutet, efter att ha fått fakultetsfinansierade biträdande lektorstjänster.
Nyheter
Den 18-20 maj 2022 hade vi äran att stå värdar för den årliga StratNeuro-retreaten på Runö i Åkersberga. Årets upplaga var speciell eftersom många av oss hade sett fram emot att få träffas igen. Arrangörerna hade lagt ner extra mycket och hårt arbete för att göra detta möte produktivt och minnesvärt.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet kan ha hittat en förklaring till varför personer med självskadebeteende generellt känner mindre smärta än andra. Nyckeln tycks ligga i ett effektivare smärtregleringssystem, en upptäckt som kan leda till bättre hjälp för de som söker vård för sitt självskadebeteende. Fynden har publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry.
Nyheter
Befintliga behandlingar av multipel skleros (MS) slår brett mot immunsystemet. Forskare vid Karolinska Institutet har nu utvecklat en metod för att identifiera vilka immunceller som är inblandade i autoimmuna sjukdomar hos olika patienter. Med hjälp av metoden har de funnit fyra nya målmolekyler för MS som kan få betydelse för framtida individanpassad behandling. Resultaten som publiceras i Science Advances har nåtts i samarbete mellan KI, KTH och Region Stockholm.
Nyheter
StratNeuro tilldelar årets startanslag om 1,000,000 kronor till tre forskare vid Karolinska Institutet, Enric Llorens, Arvid Guterstam och Jeroen Goos.
Nyheter
Vilka lukter vi gillar eller ogillar avgörs främst av strukturen på den aktuella luktmolekylen. En studie av forskare från bland annat Karolinska Institutet och University of Oxford visar att människor oavsett vilken kultur de tillhör visar upp liknande luktpreferenser. Studien publiceras i tidskriften Current Biology.
Nyheter
Hittills har det saknats en pålitlig objektiv metod för att diagnostisera tinnitus. Nu visar forskare från Karolinska Institutet att så kallad hjärnstamsaudiometri kan användas för att mäta förändringar i hjärnan hos personer med konstant tinnitus. Studien har publicerats i Journal of Clinical Investigation.
Nyheter
Det finns ett samband mellan förmågan att förstå komplex meningsbyggnad och den finmotoriska förmågan att hantera verktyg. I en ny studie i tidskriften Science visar forskare vid Karolinska Institutet och det franska forskningsinstitutet Inserm att samma grupp nervceller i hjärnan är inblandad i båda färdigheterna. Studien som också visar att användning av verktyg förbättrar språkförmågan, och vice versa, kan i framtiden erbjuda nya möjligheter att behandla patienter med nedsatt språkförmåga.
Nyheter
Inom psykiatrin är det en svår uppgift att bedöma om en patient kommer att förbättras av en behandling. En ny studie visar att fluktuationer i hjärnans aktivitet, från sekund till sekund, på ett tillförlitligt sätt kan förutsäga om patienter med social ångest kommer förbättras av kognitiv beteendeterapi (KBT). Studien är publicerad i tidskriften Biological Psychiatry av forskare från Karolinska Institutet och Max Planck Institute for Human Development i Tyskland.
Nyheter
Förmågan att upptäcka och reagera på lukten av möjliga hot är en förutsättning för människors och andra däggdjurs överlevnad. Med hjälp av ny teknik har forskare vid Karolinska Institutet nu kunnat studera vad som händer i hjärnan när det centrala nervsystemet avgör om en lukt är en fara eller inte. Studien som publicerats i PNAS tyder på att negativa lukter förknippade med obehag processas tidigare än positiva lukter och triggar en snabb och omedveten fysisk reaktion för undvikande.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har identifierat ett protein som förbättrar muskelmetabolismen, motorkoordinering och träningsresultaten hos möss. Resultaten, publicerade i Cell Metabolism, kan få terapeutisk betydelse för patienter med muskel- och neurologiska sjukdomar, såsom ALS.
Nyheter
Både människor och andra djur lär sig snabbt om faror i sin omgivning genom att observera beteendet hos andra individer. Nu visar forskare vid Karolinska Institutet att både råttor och människor kan använda sig av sådan social information för att återaktivera rädslo-minnen som lärts in genom egna erfarenheter.
Nyheter
Vuxna med adhd löper ökad risk att drabbas av ett stort antal fysiska åkommor, bland annat sjukdomar i nervsystemet och luftvägarna samt muskuloskeletala och metabola sjukdomar. Det visar en stor registerbaserad studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Lancet Psychiatry.
Nyheter
Professor Per Svenningsson vid Karolinska Institutet erhåller medel för ett femårigt forskningsprojekt på 38 miljoner kronor från Nordstjernan Holding AB och Axel Johnson Gruppen. Satsningen går till fundamental forskning kring uppkomsten av Parkinsons sjukdom samt till kliniknära studier för att skräddarsy behandling nu och bromsa sjukdomsförloppet i framtiden.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet och UCL har identifierat en allmän faktor som påverkar unga människors beslutsförmåga, oberoende av IQ. Hög beslutsskärpa är kopplat till god social förmåga, enligt en ny studie som har publicerats i tidskriften Neuron.
Nyheter
Låga nivåer av serotonin i hjärnan anses vara en möjlig förklaringsmodell till depression, och många antidepressiva läkemedel hämmar ett protein som transporterar bort serotonin från nervcellerna. Nu visar en hjärnavbildningsstudie vid Karolinska Institutet att den genomsnittliga nivån av den så kallade serotonintransportören ökade hos en grupp på 17 individer som återhämtat sig från depression efter kognitiv beteendeterapi. Resultatet har publicerats i tidskriften Translational Psychiatry.
Nyheter
Läkemedelsgruppen acetylkolinesterashämmare är en viktig del av behandlingen vid Alzheimers sjukdom, men deras effekt på kognitionen har varit omdiskuterad och få studier har undersökt deras långsiktiga effekter. Ny forskning från bland annat Karolinska Institutet visar goda kognitiva effekter och minskad dödlighet upp till fem år efter diagnos. Studien har publicerats i tidskriften Neurology.
Nyheter
En stor hjärnavbildningsstudie av forskare vid bland annat Karolinska Institutet visar att det finns skillnader i hjärnans struktur som kan kopplas till samkönat sexuellt beteende. Mönster i hjärnan som skiljer sig åt mellan män och kvinnor var mindre uttalade hos icke-heterosexuella individer, och några av skillnaderna i hjärnan kunde kopplas till en genetisk benägenhet för icke-heterosexualitet. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften Human Brain Mapping.
Nyheter
Personer som har tendenser till adhd, men inte uppfyller kriterierna för diagnos, får efter en natts sömnbrist större försämring i sin förmåga att utföra uppgifter som kräver uppmärksamhet eller känsloreglering än personer utan sådana tendenser. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Biological Psychiatry: Cognitive Neuroscience and Neuroimaging.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet får 36 800 000 kr från Vetenskapsrådets konsolideringsanslag 2020. Totalt fördelades 217 miljoner kronor fördelat på tjugo lärosäten.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har studerat förekomsten och regionala fördelningen av alzheimer-biomarkörer i hjärnan hos personer med Downs syndrom. Resultaten kan innebära nya möjligheter till såväl tidigare diagnos som förebyggande behandling av demens. Studien publiceras i Molecular Neurodegeneration.
Nyheter
Personer med autismspektrumtillstånd har lägre nivåer av ett protein som reglerar mängden serotonin i hjärnan. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publicerats i tidskriften Molecular Psychiatry och där hjärnavbildning använts för att jämföra personer med och utan autism. Resultaten ger hopp om att i framtiden kunna hitta en läkemedelsbehandling som lindrar symtomen.
Nyheter
KI och S:t Eriks Ögonsjukhus ingår samarbete med det danska läkemedelsbolaget Novo Nordisk för att utveckla en ny behandling av åldersrelaterad makuladegeneration. Novo Nordisk kommer att ge stöd och 48 miljoner kronor i finansiering för att möjliggöra en klinisk fas 1-studie där nya näthinneceller framställda från embryonala stamceller ska transplanteras till patienter med åldersförändringar i gula fläcken. Målet är att ta fram en helt ny cellterapi mot folksjukdomen som idag saknar behandling.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har i en ny studie avbildat proteinet tau i hjärnan hos levande patienter med Alzheimers sjukdom. Mängden och spridningen av tau visade sig kunna förutse hur minnet kommer att utvecklas i framtiden. Hjärnavbildning för att mäta tau kan vara användbar både för att förbättra diagnostiken och för att utveckla mer effektiva behandlingar, enligt forskarna. Studien publiceras i tidskriften Molecular Psychiatry.
Nyheter
Narkosmedlet ketamin har i låga doser visat sig ge snabb effekt mot svårbehandlad depression. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet att de har identifierat en viktig måltavla för läkemedlet – en specifik mottagare för serotonin i hjärnan. Fynden som publiceras i Translational Psychiatry ger hopp om nya, effektiva depressionsläkemedel.
Nyheter
Uppväxtmiljö och socioekonomisk status påverkar ungdomars kognitiva förmåga och hjärnans utveckling under hela tonårsperioden, oberoende av genetiska faktorer. Det visar forskare vid Karolinska Institutet i en ny studie som publiceras i tidskriften PNAS. Studien belyser hur viktig miljön är, inte bara under de tidiga barnaåren utan under hela uppväxten.
Nyheter
Ett internationellt forskarlag lett av forskare vid Karolinska Institutet presenterar i tidskriften Science en omfattande kartläggning av alla proteiner som uttrycks i hjärnan. Resultaten samlas i en öppen databas som möjliggör för forskare att fördjupa sin förståelse för neurobiologi och utveckla ny, mer effektiv diagnostik och behandling av psykiatriska och neurologiska sjukdomar.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har tillsammans med kollegor i Tyskland, USA och Finland undersökt säkerheten vid mycket långvarig antipsykotisk behandling vid schizofreni. Enligt studien var dödligheten högre bland patienterna under perioder då de inte medicinerade jämfört med då de använde sig av antipsykotisk behandling. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften World Psychiatry.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har kommit ett steg närmare i att förstå hur den del av vår hjärna som är central för beslutsfattande och beroendeutveckling är uppbyggt. Med hjälp av metoder för att kartlägga celltyper och hjärnvävnad kunde forskarna visualisera i musmodeller hur olika opioid-öar i hjärnområdet striatum är arrangerade. Kartläggningen, som publiceras i tidskriften Cell Reports, bidrar till ny kunskap om hur hjärnans belöningssystem är uppbyggt.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en internetbaserad KBT-behandling för det svårbehandlade smärtsyndromet fibromyalgi. I sin doktorsavhandling visar Maria Hedman-Lagerlöf att patienter som får behandlingen upplever mindre symtom och bättre livskvalitet.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har utvecklat en metod för att särskilja mellan två olika typer av ett vanligt herpesvirus (HHV-6) som har kopplats till multipel skleros. Genom att analysera antikroppar i blodet mot det protein som mest skiljer herpesvirus 6A och 6B åt kunde forskarna visa att MS patienter i högre utsträckning bar på herpesvirus 6A än friska personer. Resultatet, som publiceras i tidskriften Frontiers in Immunology, tyder på att HHV-6A kan spela en roll i utvecklandet av MS.
Nyheter
Barn som får mild hjärnpåverkan efter syrebrist vid förlossningen får normalt inte kylbehandling för att minska risken för permanent hjärnskada. Nu rapporterar forskare vid Karolinska Institutet och University College Cork att dessa barn har försämrad kognitiv förmåga vid två till tre års ålder. Barn med mild hjärnpåverkan bör därför inkluderas i framtida kliniska prövningar av hjärnskyddande behandling, menar forskarna. Studien publiceras i JAMA Pediatrics.
Nyheter
Personer med multipel skleros (MS) som också lider av depression tenderar att försämras snabbare än personer med MS som inte är deprimerade. Det visar en studie vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Neurology. Upptäckten innebär att läkare, MS-sjuka och anhöriga bör vara extra uppmärksamma på depressiva symtom hos MS-sjuka och snabbt inleda behandling.
Nyheter
Rättelse: Artikeln “Reduction in Mental Health Treatment Utilization Among Transgender Individuals After Gender-Affirming Surgeries: A Total Population Study” har korrigerats efter en genomgång av den statistiska metodologin och vissa av slutsatserna. Artikeln publicerades i The American Journal of Psychiatry den 4 oktober 2019. En rättelse publicerades den 1 augusti.
Nyheter
Forskare vid Karolinska Institutet har bidragit till den hittills största studien om genetiska riskfaktorer bakom multipel skleros, MS, som presenteras idag i tidskriften Science. Resultaten bekräftar tidigare studier och ger samtidigt nya ledtrådar om varför den neurologiska sjukdomen uppstår. Kartläggningen blir en viktig resurs för framtida forskning och kan i förlängningen bidra till nya, effektivare läkemedel.
Nyheter
Tidpunkten när en blivande mamma drabbas av blodbrist—ett relativt vanligt tillstånd sent i graviditeten—kan spela en stor roll för det växande fostret, enligt en studie vid Karolinska Institutet publicerad i tidskriften JAMA Psychiatry. Forskarna hittade en koppling mellan blodbrist tidigt i graviditeten och en ökad risk för autism, ADHD och intellektuell funktionsnedsättning hos barnet. Blodbrist mot slutet av graviditeten hade inte samma korrelation.
Nyheter
När vårt nervsystem utvecklas verkar endast de mest funktionsdugliga nervcellerna överleva, medan omogna celler sållas bort och dör. Det visar en ny banbrytande upptäckt av forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten talar för att en tidigare teori inom neurovetenskapen, där forskare har trott att slumpen har avgjort vilka celler som bildar nervsystemet, behöver omprövas.
Nyheter
Trots att en persons DNA ser likadant ut hela livet kan våra gener ändå börja uttrycka sig annorlunda och göra att vi insjuknar i sjukdomar som vi har anlag för. Nu har forskare vid Karolinska Institutet upptäckt en ny mekanism för en känd riskgen som triggar igång multipel skleros (MS) genom så kallad epigenetisk reglering. De fann även en skyddande genvariant som minskar risken för MS. Studien publiceras i Nature Communications.
Nyheter
KW
KI webbförvaltning
2022-06-08