Nyhetsarkiv

Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) är en vanlig hormonstörning hos kvinnor. Studier har visat att med hormonförändringen följer även variationer hos immunförsvarets B-celler. Nu kan forskare vid Karolinska Institutet slå fast att det inte är B-cellerna som orsakar syndromet, men deras roll är fortfarande oklar. Studien publicerades i eLife.

För att förbättra förståelsen för psykisk hälsa behöver dagens symtombaserade diagnoser kompletteras med biologiska kriterier som tar hänsyn till skillnader mellan individer och kön. Ett stort EU-finansierat forskningsprojekt, koordinerat av Uppsala universitet, ska genom en tvärvetenskaplig approach försöka utveckla bättre strategier för att skydda utsatta individer från psykisk ohälsa. Tre forskargrupper vid Karolinska Institutet deltar i projektet.

En artikel i "Dagens Nyheter" (DN), den 9 november 2022, handlar om varför fler kvinnor än män drabbas av psykisk ohälsa, så som depression och ångest. Den tar upp olika omständigheter som kan ha betydelse för varför det är så, som exempelvis hormoner, miljö, förväntningar, samt benägenhet att söka hjälp för psykiska problem. Några forskare vid Karolinska Institutet medverkade som experter vad gäller dessa olika faktorer.

Läkemedlet tamoxifen minskar risken att insjukna i bröstcancer och förebygger återfall, men biverkningarna gör att många kvinnor avbryter behandlingen. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet funnit att en betydligt lägre dos än den vedertagna verkar ha god effekt med mindre biverkningar hos kvinnor som ännu inte genomgått klimakteriet. Studien som publicerats i Journal of Clinical Oncology kan få stor betydelse för behandlingen av bröstcancer.

För första gången visar en ny studie att behandling med progesteronreceptor-hämmare har god effekt på typiska symtom som irritabilitet och depression hos kvinnor som lider av PMDS. Studien som har genomförts vid Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå Universitet har publicerats i tidskriften American Journal of Psychiatry.

Genom att ta fasta på en oväntad artskillnad mellan råttor och möss har forskare vid Karolinska Institutet och Stockholms universitet kartlagt ett system i hjärnan som styr hur hanarna beter sig när de får ungar. En central komponent här är hormonet prolaktin, som förbereder honorna för moderskap och som nu visar sig styra även pappornas intresse för ungarna. Studien publiceras i tidskriften Cell.

Forskare vid Karolinska Institutet har tagit fram en ny metod som kan underlätta för myndigheter att bedöma hälsorisker med hormonstörande ämnen i miljön.

Var tredje europeisk kvinna har ärvt receptorn för gulkroppshormon från neandertalare – en genvariant som är förknippad med ökad fertilitet, färre blödningar under tidig graviditet och färre missfall. Det visar en studie i Molecular Biology and Evolution av forskare vid Karolinska Institutet i Sverige och Max Planck Institute for Evolutionary Anthropology i Tyskland.

Många nervceller i hjärnregionen hypotalamus har ett oväntat ursprung och går igenom komplexa utvecklingsfaser, där miljontals nervceller fogas ihop till exakta nätverk efter födseln. Det visar en studie i möss av forskare vid bland annat Karolinska Institutet och Medicinska Universitetet i Wien som publicerats i tidskriften Nature. Fynden kan bidra till en ökad förståelse av hormonella sjukdomar och deras uppkomst, enligt forskarna.

Ett läkemedel som sänker nivåerna av manligt könshormon i kroppen minskar risken för att män med pedofili begår sexuella övergrepp. Det visar en studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften JAMA Psychiatry.

I en ny studie visar forskare från Karolinska Institutet att östrogenreceptorn beta (ERß) påverkar nervsignaler i den del av hjärnan som styr motoriska viljehandlingar. Resultaten belyser hur viktigt ERß och det kvinnliga könshormonet östrogenet är för hjärnans utveckling och funktion och att en obalans av hormonet skulle kunna bidra till neuropsykiatriska funktionsnedsättningar.

KI-forskare Thomas Gustafsson, professor på institutionen för laboratoriemedicin/avdelningen för klinisk fysiologi och Stefan Arver, docent på institutionen för medicin och överläkare på ANOVA Karolinska Universitetssjukhuset Huddinge, är ansvariga för en studie om förändring av muskelmassa, muskelsammansättning och styrka hos transpersoner som genomgår hormonbehandling.

Döttrar till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har femfaldigt ökad risk att diagnostiseras med PCOS i vuxen ålder; höga nivåer av manligt könshormon under graviditeten bidrar till att syndromet förs vidare till nästkommande generationer. Det rapporterar forskare vid Karolinska Institutet. Resultaten som bygger på registerbaserade och kliniska studier samt djurstudier i tre generationer publiceras nu i Nature Medicine.

Forskare från Karolinska Institutet och Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) har för första gången undersökt effekten av testosterontillskott hos unga idrottsaktiva kvinnor i en så kallad randomiserad, placebokontrollerad studie. Resultaten, som publiceras i tidskriften British Journal of Sports Medicine, visar att det finns ett orsakssamband mellan förhöjda nivåer av manligt könshormon och ökad så kallad aerob kapacitet hos unga kvinnor. Även muskelmassan ökade, men däremot inte muskelstyrkan.

Forskare vid Karolinska Institutet har undersökt den långsiktiga effekten av hormonbehandling hos kvinnor med de vanligaste typerna av hormonkänslig bröstcancer. Resultaten, som presenteras i tidskriften JAMA Oncology, visar att behandlingen har en skyddande effekt mot spridd cancer vid både så kallad Luminal A och Luminal B bröstcancersubtyp.

Fetma och höga halter av manliga könshormoner under graviditeten kan leda till oroligt beteende hos avkomman, visar en studie på möss från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften FASEB Journal. Enligt forskarna ger fynden nya ledtrådar till varför barn till kvinnor med polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) har en ökad risk att utveckla oro i vuxen ålder.

Kvinnor som fick hormonstimulering som fertilitetsbevarande behandling drabbades inte av återfall i bröstcancer oftare än kvinnor som inte fick denna behandling. Det visar en ny studie från Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Breast Cancer Research and Treatment. Resultatet kan komma att påverka de kliniska riktlinjerna för unga cancerpatienter som önskar bevara sin fertilitet.