Kvinnliga könshormoner en joker vid adhd
Kan fluktuerande nivåer av kvinnliga könshormoner förvärra adhd-symtom hos kvinnor? Det vill forskare vid Karolinska Institutet undersöka.
Text: Annika Lund för Medicinsk Vetenskap nr 3, 2024
Kvinnor är i genomsnitt drygt 23 år gamla när de får sin adhd-diagnos. Det är nära fyra år senare än genomsnittet för killar, som är dryga 19 år. Det visar en färsk svensk registerstudie som omfattar personer diagnostiserade mellan 2011 och 2021. Det betyder att flickor går obehandlade under längre tid, vilket kan bädda för annan allvarlig ohälsa.
– Kring puberteten söker många tjejer med odiagnostiserad adhd mycket vård. I journalen noteras ofta ångest, depression, ätstörningar och sexuella riskbeteenden, men adhd fångas mindre ofta upp, säger psykiatern Lotta Borg Skoglund, forskare vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet samt vid Uppsala universitet.
Fem år innan en adhd-diagnos har kvinnorna betydligt fler sjukvårdsbesök och mycket högre läkemedelskonsumtion än vad männen har fem år innan diagnos. Det gäller all sjukvård, även besök för kroppsliga besvär, och i hög grad för olika psykiatriska och smärtlindrande läkemedel.
Fem år efter diagnosen är mönstret detsamma – kvinnorna söker fortfarande mer vård och tar fler läkemedel än männen. Drygt fyra av tio använder olika ångestdämpare, nära femton procent tar smärtlindrande läkemedel. Endast specifikt adhd-medicin är förskriven lika ofta hos båda könen.
Forskarna har olika förklaringar till kring vad detta kan bero på. En går ut på att siffrorna för kvinnor sannolikt omfattar främst dem som har mycket stora besvär av sin adhd eftersom sjukvården tidigare har haft svårt att fånga upp tillståndet hos kvinnor.
– Om vi undersöker samma sak om några år tror jag att vi kommer att se andra siffror, säger Lotta Borg Skoglund.
Symtomtoppar vissa perioder
En annan förklaring kan vara att vissa kvinnor inte blir tillräckligt hjälpta av sina adhd-mediciner och därför har mer påtaglig samsjuklighet. Det är här resonemanget om könshormoner kommer in i bilden. Kan det vara så att vissa adhd-symtom förvärras av vissa kvinnliga könshormoner? Och kan det leda till toppar av symtom under perioden före mens och i samband med pubertet, förlossning och klimakterium?
Det sistnämnda är välkända kliniska observationer, berättar både Lotta Borg Skoglund och gynekologen Helena Kopp Kallner, forskare vid institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus. De berättar också att många kvinnor med adhd säger att de inte mår bra av p-piller och har svårt att ta dem.
I studier håller de nu på att undersöka detta. De har redan visat att 16,8 procent av kvinnor med adhd får en förlossningsdepression efter att ha fött barn, att jämföra med 3,3 procent i normalbefolkningen. En annan studie visar att förekomsten av tonårsgraviditeter är mycket högre hos flickor med adhd, 15,2 procent jämfört med 2,8 procent i normalbefolkningen. I en pågående studie undersöks förskrivningsmönster av preventivmedel. Byte av p-pillersort är väldigt vanligt, vilket talar för missnöje. Men även hormonspiralen, som utsöndrar lokalt hormon inne i slidan, byts något oftare bort hos kvinnor med adhd än hos andra kvinnor. P-stav, som sätts in under huden, verkar dock inte bytas ut oftare än för andra kvinnor. Det är ett annat mönster än vad gynekologerna brukar se. Vanligen brukar hormonspiral vara mer uppskattat än p stav, som kan ge små oregelbundna blödningar och problem med akne. Men p-stav har en annan hormonell sammansättning än vad andra hormonella preventivmedel har.
– En hypotes är att kvinnor med adhd förbättras i sina symtom av att använda p-stav och att de därför är beredda att acceptera de andra biverkningarna. Vi vill undersöka detta vidare, säger Helena Kopp Kallner.
Framtida forskning kan ge svar
En annan hypotes går ut på att vissa kvinnor med adhd behöver reglera dosen av adhd-medicin utifrån fas i menscykeln. Psykiatern Lotta Borg Skoglund berättar att hon har klinisk erfarenhet av att förskriva på det sättet och att det har hjälpt vissa kvinnor med adhd.
Forskarna planerar nu för en studie där kvinnor med adhd ska följas under flera år. I den ska kvinnorna själva logga sina symtom genom att svara på frågor via en app, där de samtidigt uppger var i menscykeln de befinner sig. Endast kvinnor som inte tar något hormonellt preventivmedel ska ingå, allt för att få en så ogrumlad bild som möjligt av hur adhd-symtom fluktuerar under en opåverkad menstruationscykel – eller under livets gång.
– Målet på sikt är att vi ska kunna ge kunskapsbaserade råd till kvinnor med adhd. Det kan handla om val av preventivmedel och vad de bör vara uppmärksamma under vissa perioder av livet, säger Helena Kopp Kallner.
Tips mer mer läsning och lyssning
Foto: Jens MagnussonLäs fler spännande artiklar om medicinsk forskning
I Karolinska Institutets populärvetenskapliga tidning Medicinsk Vetenskap kan du läsa fler artiklar om det senaste inom medicinsk forskning. Bli prenumerant!
Foto: Andreas AnderssonStyr hormonerna humöret?
Halva tiden vill man kanske skilja sig och är ilsken mot barnen, resten av tiden har man dåligt samvete. Många kvinnor upplever problem med sitt mående i samband med mens. En mindre grupp får så stora problem att de uppfyller diagnosen PMDS, ett tillstånd som kan förbättras med vård, men många söker aldrig hjälp. Hör forskaren och gynekologen Helena Kopp Kallner reda ut fakta i frågan.
Foto: Eva Lindblad/1001 BildHar alla adhd?
Även om adhd ökat så är det fortfarande många äldre samt flickor och kvinnor som inte fått sin diagnos. Hör psykiatern och forskaren Charlotte Borg Skoglund förklara varför vi alla har något att vinna på att uppmärksamma och anpassa samhället mer efter personer med adhd.