Hormonbehandling påverkar transpersoners metabola hälsa
Ny forskning från Karolinska Institutet visar att långvarig könshormonbehandling hos transpersoner kan leda till betydande förändringar i kroppssammansättning och riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, särskilt hos transmän. Studien har publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine.
– Vi såg att transmän som behandlades med testosteron ökade sin muskelvolym med i genomsnitt 21 procent på sex år, men också att mängden bukfett ökade med 70 procent. Dessutom fick de mer fettinlagring i levern och högre nivåer av det ”onda” LDL-kolesterolet, något som skulle kunna öka risken för hjärt-kärlsjukdom, berättar Tommy Lundberg, docent vid institutionen för laboratoriemedicin, Karolinska Institutet.
Forskarna har följt 17 vuxna transmän och 16 transkvinnor som ordinerats behandling med testosteron respektive östrogen. De använde magnetkameraundersökningar för att noggrant kartlägga kroppssammansättningen och mätte metabola riskfaktorer via blodprov, blodtryck och kärlstelhet. Undersökningarna genomfördes före start av hormonbehandling, efter ett år och efter 5–6 år.
Långsiktiga hälsoeffekter
Resultaten visar att långvarig hormonbehandling leder till flera stora förändringar både vad gäller kroppssammansättning och metabola riskfaktorer, särskilt hos transmän. Förändringarna i fettvolymer fortsatte över tid, medan de största förändringarna i muskelmassa och styrka skedde redan efter ett års behandling.
– Tidigare studier på detta område har varit relativt kortsiktiga, upp till två år. Våra resultat visar att det är viktigt att fortsätta övervaka de långsiktiga hälsoeffekterna av hormonbehandling hos transpersoner, bland annat för att kunna förebygga hjärt-kärlsjukdom, säger Tommy Lundberg.
Hos transkvinnor som fick östrogenbehandling var skillnaderna inte lika påtagliga. Deras muskelvolym minskade med i genomsnitt sju procent efter fem års behandling, men muskelstyrkan förblev oförändrad. Transkvinnorna ökade sin totala fettvolym men fick mindre bukfett.
Analysera vävnadsprover
I studien har vävnadsprover från muskel, fett och hud samlats in. Nästa steg är att analysera dessa vävnadsprover för att förstå samspelet mellan genetiskt kön och könshormoner. Forskarna undersöker bland annat hur skelettmuskulaturens genuttryck påverkas av behandlingen och mekanismerna bakom förändringar i fettvävnaden.
– Utöver hälsoaspekterna bidrar vår forskning med ökad kunskap kring rimliga förväntningar på könshormonbehandlingens maskuliniserande och feminiserande effekter. Vissa av förändringarna var ändå relativt blygsamma och bör uppmana till försiktighet gällande förväntningar om långsiktiga och stora förändringar för denna patientgrupp, avslutar Tommy Lundberg.
Forskningen finansierades av Region Stockholm, Thurings stiftelse, 1,6 miljonerklubben, Centrum för innovativ medicin vid Karolinska Institutet, Vetenskapsrådet, Svenska Läkaresällskapet, Novo Nordisk Fonden och European Foundation for Studies of Diabetes.
Två av medförfattarna är anställda av AMRA Medical AB. Tommy Lundberg har fått kompensation för expertutlåtanden om aspekter relaterade till skelettmuskelförändringar hos transpersoner och har fått reseersättning för föreläsningsuppdrag om samma ämne.
Publikation
“Longitudinal changes in regional fat and muscle composition and cardiometabolic biomarkers over 5 years of hormone therapy in transgender individuals”, Tommy R Lundberg, Andrea Tryfonos, Lisa MJ Eriksson, Helene Rundqvist, Eric Rullman, Mats Holmberg, Salwan Maqdasy, Jennifer Linge, Olof Dahlqvist Leinhard, Stefan Arver, Daniel P Andersson, Anna Wiik, Thomas Gustafsson, Journal of Internal Medicine, online 28 november 2024, doi: 10.1111/joim.20039.