Nyhetsarkiv

En studie från Institutet för miljömedicin (IMM) vid Karolinska Institutet visar att kemikalien di(2-ethylhexyl)ftalat (DEHP), som finns i många plastprodukter, har tydliga negativa effekter på hormoner och fertilitet endpoints som är relevanta för kvinnliga fertilitet.

Höga fluoridhalter kan förekomma i brunnsvatten i Sverige, och i vissa länder tillsätter man fluorid till dricksvattnet för att motverka karies. Nu visar en studie från Karolinska Institutet att exponering för fluorid under fosterlivet eller uppväxten kan kopplas till försämrad kognition hos barn. Studien har publicerats i tidskriften Environmental Health Perspectives.

Advanced Hazmat Life Support (AHLS) – avancerad livsuppehållande medicinskt omhändertagande vid kemiska händelser - är en helt ny kurs i Sverige, som ges för första gången på Karolinska Institutet. Under två intensiva dagar i februari tränas läkare, sjuksköterskor, ambulanspersonal och personer med särskilt ansvar inom CBRN-området (kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära material) i medicinskt omhändertagande i händelse av exponering för farliga kemikalier.

Av en slump upptäckte Gunnar och hans forskargrupp det de publicerade, ändamålet var ett annat, men fynden alldeles för spännande för att hamna i skrivbordslådan. Arbetet introducerar bland annat en mätmetod för bakterietoxinbindning till receptorn.

För att förbättra förståelsen för psykisk hälsa behöver dagens symtombaserade diagnoser kompletteras med biologiska kriterier som tar hänsyn till skillnader mellan individer och kön. Ett stort EU-finansierat forskningsprojekt, koordinerat av Uppsala universitet, ska genom en tvärvetenskaplig approach försöka utveckla bättre strategier för att skydda utsatta individer från psykisk ohälsa. Tre forskargrupper vid Karolinska Institutet deltar i projektet.

Den 1 september började Mattias Öberg arbeta 20% på Centrum för hälsokriser. Hans uppgift är att utveckla centrumets arbete vad gäller kemiska och toxikologiska hälsokriser. Detta kommer bland annat att innebära omvärldsbevakning, etablering av expertnätverk, identifiering av utbildnings- och forskningsluckor samt identifiering av hur centrumet kan bidra inom området.

Sten Orrenius, professor emeritus vid Karolinska Institutet, avled den 27 april 2020. Sten Orrenius var en känd och mycket respekterad toxikolog genom sin banbrytande forskning inom läkemedelsmetabolism, calcium-medierad reglering av cellulär toxicitet och mekanismer för programmerad celldöd (apoptos).

Läroboken "Arbets- och miljömedicin - en lärobok om hälsa och miljö" har utkommit i en 4:e upplaga, med Maria Albin och Monica Nordberg från IMM som två av författarna.

I maj deltog 24 studenter och sju lärare från IMM:s masterprogram i toxikologi i den 2:a sommarskolan arrangerad av EU kommissionens Joint Research Centre (JRC).

Nanomedicin har hittills resulterat i få kliniska tillämpningar trots att det publiceras ett stort antal forskningsartiklar varje år. En av anledningarna till detta kan vara att det saknas riktlinjer för hur forskningen rapporteras vilket gör det svårt att reproducera resultaten. I en kommentar i juli-numret av tidskriften Nature Nanotechnology diskuterar ett antal internationella experter däribland forskare från Institutet för miljömedicin (IMM) denna viktiga fråga.

Ett 50-tal personer deltog i det mini-symposium om nanotoxikologi och nanomedicin som arrangerades den 12 juni 2019 på Karolinska Institutet.

En ny studie från Karolinska Institutet och Uppsala universitet visar att vissa grupper av ursprungsbefolkningar i Anderna, norra Argentina, har ökat sin motståndskraft mot arsenik. Forskarna har även hittat genen som ligger bakom den förändrade ämnesomsättningen som skyddar mot arseniken. Studien är den första som visar att vissa människor har anpassat sig genetiskt till en förorenad miljö.