Mögellukt från träskyddsmedel ger försämrad luftkvalitet

I Sverige tillbringar vi omkring 90 procent av vår tid inomhus, vilket medför höga krav på en god inomhusmiljö och luftkvalitet. Mögellukt är ett vanligt exempel på dålig luftkvalitet som drabbar många människor – och ett problem är att vi sällan vet vilka ämnen som orsakar lukten. I en nyligen publicerad artikel från Institutet för miljömedicin vid Karolinska Institutet visar forskarna att mögelliknande lukt i svenska byggnader från 1950 till 1970-talet ofta kan förklaras av kloranisoler, som bildas då träskyddsmedel (klorfenoler) kommer i kontakt med fukt och mikroorganismer.

Det finns tre historiska orsaker till att kloranisoler är vanligt förekommande inomhus, nämligen att nationella regelverk och aktörer tidigare förespråkade användning av kemiskt fuktskydd istället för konstruktivt fuktskydd; att så skedde samtidigt med rekordåren inom svenskt byggande (innefattande miljonprogrammet); samt att man valde att använda klorfenoler som fuktskydd vilka kan omvandlas till kloranisoler av vissa mikroorganismer, exempelvis svampar och bakterier.

I den aktuella publikationen i tidskriften Indoor Air redovisas data från hundratals materialprov och luftprov angående halter och varianter av kloranisoler i byggnader. Vanligen är lufthalterna extremt låga, men ämnena kan ändå påverka luftkvaliteten eftersom människans lukttröskel är extremt låg för några av de oftast förekommande varianterna av kloranisoler.

Publikationen innehåller även en toxikologisk utvärdering som visar att det inte föreligger någon risk för klassiska toxiska effekter vid de uppmätta – extremt låga – lufthalterna. Detta är viktig ny kunskap eftersom brukare av byggnader ofta blir oroliga när de känner mögellukt och får veta att lukten beror på numera förbjudna träskyddsmedel.

Fräsch och behaglig

Begreppet god luftkvalitet innefattar att inandning av luften inte ger upphov till sjukdom, men också att luften uppfattas som fräsch och behaglig. Gränsen mellan hälsa och komfort (eller ohälsa och komfortproblem) är inte tydlig. Det finns flera psykobiologiska förklaringar till att dåliga lukter tillsammans med individens egna uppfattning om luktens hälsoeffekter kan leda till oro/stress och därmed bidra till symptom som rapporteras från människor som bor i fukt- och mögelskadade hus.

Resonemanget kan även tillämpas på andra ämnen som luktar illa vid extremt låga lufthalter och där hälsorisker inte anses föreligga i strikt toxikologisk mening.

Forskningsledare har varit docent Johnny Lorentzen vid Institutet för miljömedicin (IMM). Studien har finansierats med anslag från forskningsråden Formas respektive Forte och genomförts i samarbete med företaget Eurofins Pegasuslab AB.

Publikation

Chloroanisoles may explain mold odor and represent a major indoor environment problem in Sweden
Johnny C Lorentzen, Stephanie A Juran, Maria Nilsson, Steven Nordin och Gunnar Johanson
Indoor Air, online first 10 April 2015