Nyhetsarkiv

Många forskningsresultat inom psykologi kan inte replikeras. Detta slås fast i en stor internationell undersökning, där hundra artiklar från tre ledande psykologiska forskningstidskrifter satts under lupp. Färre än hälften av de undersökta fynden gick att upprepa. Studien publiceras i tidskriften Science.

Anders Jahres pris till unga forskare på 400,000 norska kronor går 2023 till biträdande lektor Marcus Buggert vid Karolinska Institutet.

Karolinska Institutets silvermedalj 2018 tilldelas Fredrik Brolund och Lotta Widén Holmquist. Medaljen delas ut till personer som gjort särskilt goda insatser till stöd för KI:s verksamhet.

Ove Hagelin, Richard J. Heald, Hans Jörnvall, Lars Olson och Nancy Pedersen belönas med Karolinska Institutets Stora silvermedalj 2020. De tilldelas utmärkelsen för sina betydande insatser till stöd för universitetets verksamhet.

Anna Kiessling på Institutionen för kliniska vetenskaper, Danderyds sjukhus, tilldelas priset för sina goda insatser för pedagogiskt utvecklings- och förnyelsearbete inom Karolinska Institutets utbildningar.

Hagbergs stiftelse har beslutat att tilldela Sven och Ebba-Christina Hagbergs pris och forskningsanslag till Elizabeth Arkema och Marcus Buggert. Priset består dels av ett personligt pris på 150 000 kronor och dels ett forskningsanslag om 320 000 kronor. Priset kommer att delas ut vid Karolinska Institutets installationshögtid i oktober 2021.

Eva Broberger vid Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle tilldelas priset för sin långa gärning som lärare och genuina intresse för pedagogik.

Jiayao Lei tilldelas Dimitris N. Chorafas pris 2020. Priset (5.000 USD) vänder sig till nydisputerade, alternativt doktorander under sista året av doktorandarbetet. Syftet är att stimulera unga, lovande forskare.
Priset delas ut i samband med Installationshögtiden den 15 oktober 2020 i Aula Medica, Karolinska Institutet.

Hur påverkas våra muskler av regelbunden träning under flera decennier? Studien jämför hur kvinnor med olika träningshistorik svarar fysiologiskt på olika typer av träning. Syftet med studien är att få en bättre förståelse för hur skelettmuskel- och fettvävnad anpassas och förändras till följd av många års träning.

Med start i januari 2021 inleder Karolinska Institutet samarbete med den internationella nyhetssajten The Conversation. Det ger KI:s forskare ytterligare en plattform för att nå ut med sin kunskap till allmänheten. Satsningen är en del i kommunikationsavdelningens arbete med Strategi 2030 och innefattar också seminarier och stöd för forskare i populärvetenskapligt skrivande på engelska. 

Djurrättsalliansen har just nu en kampanj för att ”pensionera” fem apor som ingår i forskning på KI. Kampanjen består av uppmaningar på sociala medier och utdelning av flygblad vid campus i Solna. KI använder apor i medicinsk forskning när andra alternativ saknas, bland annat i utveckling av vaccin.

Gonçalo Castelo-Branco på Institutionen för Medicinsk biokemi och biofysik (MBB), tar emot 2021 års Eric K. Fernströms pris för unga, särskilt lovande och framgångsrika forskare, vid Karolinska Institutet, för sin betydelsefulla forskning inom oligodendrocyt/myelin-området och multipel skleros.

Den 29 maj meddelade regeringen att högskolor och universitet från och med den 15 juni kan gå tillbaka till campusförlagd undervisning. De rekommendationer som Folkhälsomyndigheten utfärdar för att begränsa smittspridningen gäller för verksamheten på lärosätena som för samhället i övrigt och ställer krav på att planeringen av återgången till campusförlagd undervisning sker på ett ansvarsfullt sätt.

Just nu förändras tillvaron för alla på grund av smittspridningen av det nya coronaviruset. Dela med dig av din berättelse på ki.se. Hur har du som KI-medarbetare ställt om, hittat lösningar och hanterat situationen?

Forskare vid Karolinska Institutet har avslöjat ett centralt proprioceptivt organ inbyggt direkt i själva centrala nervsystemet och som fungerar som en inre rörelsesensor. Artikeln publicerades nyligen i den vetenskapliga tidskriften Neuron.

Varianter av nio gener ökar risken för att drabbas av Addisons sjukdom, en ovanlig sjukdom där det egna immunförsvaret angriper binjurarna. Det visar den hittills största genetiska studien av patienter med Addisons sjukdom genomförd av forskare vid Karolinska Institutet och Universitetet i Bergen, Norge. Fynden, som publiceras i tidskriften Nature Communications, ökar förståelsen för hur sjukdomen uppstår.

Just nu deltar tre arbets- och fysioterapeuter inom äldreomsorgen i Stockholms stad i Karolinska Institutets 1-åriga magisterutbildning i demensvård. Vi träffar några av dessa deltagare för att höra vad utbildningen betytt för deras kompetensutveckling och för deras arbetsplats.

KI deltar i ett nytt EU-projekt som handlar om att använda Real World Data (RWD) för att förbättra uppföljningen efter bröstcancerbehandling, samt att utforma riktlinjer och bästa praxis för forskare, folkhälso- och tillsynsorgan i hela Europa. Detta för att underlätta anpassning av RWD i forskning och klinisk praxis.

2021 riktar Hagströmerbiblioteket fokus på konsten och konstnärerna. Vi inleder under våren med en utställning som visar illustrationer i böcker och grafiska blad ur bibliotekets egna samlingar, av några av konsthistoriens mest kända gestalter, skapad av vår curator Anna Lantz.

Framgången med de mRNA-baserade vaccinerna är ett lyft för hela mRNA-fältet och kan leda till nya behandlingar mot helt andra sjukdomar. Det konstaterar Kenneth Chien som är professor vid Karolinska Institutet och medgrundare till Moderna, ett av företagen som nu har utvecklat ett vaccin mot covid-19.

Patienter med allvarlig covid-19 som behandlades med cancerläkemedlet bevacizumab hade lägre dödlighet och återhämtade sig snabbare än patienter som bara fick standardbehandling. Det visar en klinisk studie i Italien och Kina som leddes av forskare vid Karolinska Institutet under februari-april 2020. Syremättnad i blodet, kroppstemperatur och inflammatoriska markörer förbättrades mer hos patienterna som fick bevacizumab utöver ordinarie vård. Studien publiceras i Nature Communications.

Analys av cell-fritt DNA kan hitta gendos-förändringar från cancer i blodet hos personer med magsäckscancer visar en studie gjord av forskare vid Karolinska Institutet. Studiens resultat publicerades nyligen i PLOS One.

Eftersom olika vaccintyper har sina fördelar och nackdelar och kan förstärka varandras effekter är det nödvändigt att fortsätta utveckla nya covid-19-vacciner. Forskare vid Karolinska Institutet rapporterar nu att de har utvecklat ett vaccin mot sars-cov-2 med hjälp av en DNA-vaccinplattform som är billig och stabil, ger effektiv vaccinproduktion och uppvisar en god säkerhetsprofil. Studien som publiceras i Scientific Reports visar att vaccinet inducerar starka immunsvar hos möss.

Michael är doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, NVS. Han får stipendiet med motiveringen “För viljan att forska i förvirring Och strävan att förmedla värme i vården“.

I höstas blev Michael Axenhus, doktorand vid sektionen för neurogeriatrik, beviljad forskar-AT.

Nästan 11 procent av de personer som vårdats på en intensivvårdsavdelning i Sverige mellan 2010 och 2018 fick receptbelagda opioider i minst sex månader och upp till två år efter utskrivning. Det visar en studie av forskare vid Karolinska Institutet som publiceras i tidskriften Critical Care Medicine. Resultatet tyder på att vissa personer kan utveckla kroniskt opioidbruk trots brist på bevis för dessa läkemedels långsiktiga effektivitet och risker kopplade till ökad dödlighet.

Forskare vid Karolinska Institutet och Göteborgs universitet har undersökt en ny potentiell måltavla för behandling av den sällsynta genetiska sjukdomen progeria (Hutchinson-Gilfords syndrom) som orsakar accelererat åldrande hos barn. Studien, som har genomförts på möss, publiceras i den vetenskapliga tidskriften eLife och ger hopp om effektivare behandlingar för detta dödliga tillstånd.

Mattias Günther blir ny gruppledare for forskargruppen Experimentell traumatologi, vid institutionen för neurovetenskap, och tar därmed över ansvaret från Mårten Risling, som fortsätter vara verksam inom forskningsområdet.

Karolinska Institutet och Makerere University har ingått ett avtal om att etablera Centre of Excellence for Sustainable Health (CESH), ett kompetenscentrum för att främja partnerskap och utveckla kapacitet, resurser och verktyg för forskare och beslutsfattare i hela världen. Avtalet är nästa steg i ett fördjupat samarbete mellan lärosätena.

Emma Frans har blivit tilldelad Konungens medalj av 8:e storleken i Serafimerordens band ”för betydelsefulla insatser för att sprida kunskap om vetenskap och forskning”. Emma Frans är senior forskningsspecialist, vetenskapsskribent och programledare.

Hur påverkar regulatoriska genomelement - såsom enhancers och silencers - genuttryck, vilka är de inblandade komponenterna, och kan vi modulera dem för framtida behandlingar? Genom att undersöka dessa grundläggande frågor i inflammatoriska makrofager har BioNut-forskare hittat några oväntade svar. Studien publiceras idag i Molecular Cell.

I Ett sammanhållet verksamhetsstöd har delprojektet inom inköp och upphandling kommit fram till att samordna och centralisera inköpssamordnarorganisationen. Sex till sju heltidstjänster inom verksamheten omorganiseras och placeras centralt.

Individuella skillnader i hur immunförsvaret reagerar på sars-cov-2-viruset verkar kunna påverka hur svårt sjukdomsförloppet blir. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kunnat visa att patienter med svår covid-19 har markant förhöjda nivåer av en viss typ av immunceller i blodet kallade myeloida suppressorceller. Studien som publicerats i Journal of Clinical Investigation kan ge ökad förståelse för hur tidiga immunresponser påverkar hur allvarlig sjukdomen blir.

De nyblivna professorerna Eric Westman och Dorota Religa, båda från sektionen för klinisk geriatrik, NVS där de dessutom är sektionschef respektive biträdande sektionschef, höll onsdagen den 20 januari varsin professorsföreläsning.

Helena Salminen har fått en privat donation på 2,75 miljoner kronor till ett forskningsprojekt. Det var precis innan jul som donationen blev klar.

Vi är glada att kunna meddela att publikationen "Characterization of ascites- and tumor-infiltrating γδ T cells reveals distinct repertoires and a beneficial role in ovarian cancer” som utröner rollen hos γδ T-celler i ovarialcancer har blivit publicerad i Science Translational Medicine.

Orsaken till den inflammatoriska lungsjukdomen sarkoidos är okänd. Nu har forskare vid bland annat Karolinska Institutet studerat om en typ av immunceller, monocyter, kan vara viktiga i att driva inflammation och sjukdom, samt förklara varför vissa patienter blir mycket sjukare än andra. Studien som publicerats i European Respiratory Journal öppnar nya möjligheter för framtida diagnostik och behandling.

En viss typ av immunceller som kallas gamma-delta-T-celler är kopplade till ökad överlevnad hos patienter med avancerad äggstockscancer, rapporterar forskare vid Karolinska Institutet i den vetenskapliga tidskriften Science Translational Medicine. Fynden antyder att stimulering av dessa specifika T-celler skulle kunna vara ett behandlingsalternativ vid äggstockscancer, menar forskarna.

Autofagi är en fundamental process för nedbrytning av cellens egna beståndsdelar i lysosomen (cellens återvinningsstation). Defekter i denna process har tidigare länkats till stora folksjukdomar såsom neurologiska sjukdomar samt cancer. Men exakt vilka proteiner som kan brytas ned via denna process hos cancerceller har inte varit känt. Forskare vid Karolinska Institutet har i två studier publicerade i tidskriften Autophagy kartlagt hur detta sker.

Martin Engvall vid forskargruppen Medfödda endokrina och metabola sjukdomar, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Identification of disease genes in rare neurological conditions" den 22 januari 2021. Huvudhandledare är Anna Wedell.

Charlson komorbiditetsindex (CCI) är ett sjukdomsindex som ursprungligen skapades för att förutsäga korttidsdödlighet men som i allt högre grad används som en proxy för sjukdomsbörda, och används ofta som en kovariat, till exempel i regressionsmodeller.

Flera aggressiva och hatiska meddelanden har riktats mot en av Karolinska Institutets forskare i samband med publiceringen av en registerstudie om covid-19.

Hudens förmåga att skydda oss från kemikalier är nedärvd, och vissa har ett sämre skydd som skulle kunna innebära en ökad risk att drabbas av hudsjukdomar och cancer. En ny studie från Karolinska Institutet som publicerats i Environmental Health Perspectives visar hur mycket snabbare vanliga kemikalier tas upp hos personer med en genetiskt försvagad ”hudbarriär”.

Marie Wahren-Herlenius, professor i experimentell reumatologi är ny prefekt vid institutionen för medicin, Solna, med start från 1 januari 2021.

Erik Rönnblad vid forskargruppen Idrottsmedicin, institutionen för molekylär medicin och kirurgi, försvarar sin avhandling "Studies on Meniscus Surgery with Focus on Preservation and Meniscus Function" den 22 januari 2021. Huvudhandledare är Karl Eriksson, KI SÖS.

I en ny studie har forskare vid Karolinska Institutet genom ett urinprov identifierat och verifierat vilken typ av astma som en patient har. Studien, som har publicerats i American Journal of Respiratory and Critical Care Medicine, lägger grunden för en mer individuell diagnos och kan leda till bättre behandling mot astma i framtiden.

Hallå där Juraj Sečník, doktorand vid sektionen för klinisk geriatrik! Den 29 januari kommer du att försvara din avhandling “Diabetes mellitus in patients with dementia : clinical care and pharmacological treatment”. Vad handlar den om?

KI-forskarna George Belibasakis och Daniel Manoil vid institutionen för odontologi har publicerat en banbrytande översikt om peri-implantit, i hundraårsjubileet av tidskriften Journal of Dental Research. Deras arbete förklarar de senaste begreppen inom sjukdomens mikrobiologi genom att sammanställa resultat från studier där de senaste teknikerna använts.

Grattis till Peter Zaphiropoulos, vid Institutionen för biovetenskaper och näringslära, som fått 1 miljon kronor i projektanslag från Barncancerfonden 2020 för ett projekt om Cirkulära RNA i medulloblastom.

Forskare vid Karolinska Institutet har i samarbete med forskare i Tyskland och USA, utvecklat nya små antikroppar, nano-antikroppar, som hindrar coronaviruset sars-cov-2 från att ta sig in i mänskliga celler. Studien, som publiceras i tidskriften Science, visar att en kombinerad nano-antikropp gav särskilt bra effekt – även om viruset muterade. Enligt forskarna har nano-antikropparna potential att utvecklas till en behandling mot covid-19.