Formas finansierar forskning om inomhusmiljö och hälsa i ett förändrat klimat
Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid tre universitet, Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå universitet, har beviljats finansiering av Formas. Projektet ska undersöka hur inomhusmiljöer påverkar hälsorisker kopplade till klimatförändringar och hur anpassningsåtgärder bättre kan skydda utsatta grupper.
Vi tillbringar större delen av vår tid inomhus, men det finns fortfarande begränsad kunskap om hur väl bostäder och andra byggnader skyddar människor från de hälsoeffekter som ett förändrat klimat medför.
När klimatförändringar flyttar inomhus
I takt med att temperaturerna stiger och värmeböljor blir vanligare blir det allt viktigare att förstå förhållandena inomhus. Inomhustemperaturerna kan skilja sig avsevärt från förhållandena utomhus, och människors förmåga att anpassa sig till och skydda sig mot värmeexponering varierar.
Det tvärvetenskapliga projektet ’Inomhusmiljö och klimatanpassningar för minskade hälsorisker bland utsatta grupper’, kommer att samla expertis inom byggteknik, miljöepidemiologi och folkhälsa. Forskarna kommer att undersöka hur inomhusmiljöer påverkar hälsorisker och hur strategier för klimatanpassning kan utformas för att bättre skydda utsatta befolkningsgrupper.
Ny forskningsinriktning vid Aging Research Center
– Jag är särskilt glad över att få vara en del av detta samarbete, som också innebär en ny forskningsinriktning vid Aging Research Center (ARC) och vid Karolinska Institutet. Det breddar vårt arbete kring miljöfaktorer som påverkar hälsa och åldrande, säger Debora Rizzuto, forskare vid ARC, institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle.
Forskningen syftar till att ta fram kunskap som kan bidra till hälsosammare byggnader, mer effektiva klimatanpassningsåtgärder och mer jämlika folkhälsopolitiska insatser.
Samarbete mellan tre lärosäten
Formas har beviljat projektet 8 999 019 kronor inom utlysningen ”Klimatförändringarnas påverkan på folkhälsa i Sverige – risker, sårbarheter, möjligheter och synergier”.
Initiativet pågår under fyra år med start den 1 november 2026 och samlar forskare från Uppsala universitet, Karolinska Institutet och Umeå universitet. Projektet leds av Farshid Shadram och omfattar dessutom Elaheh Jalilzadehazhari och Fatima Johari från Uppsala universitet, Debora Rizzuto, Jeroen de Bont och Mare Löhmus Sundström från Karolinska Institutet samt Christofer Åstrom från Umeå universitet.